En av Vänsterpartiets punkter i Trästaavtalet handlar om rätten till modersmål och lyder: “Alla barn med annat modersmål än svenska ska ha rätt till modersmålsundervisning under hela skoltiden.”

Sverigedemokraterna i Norrtälje påstår att modersmålsundervisning kostar för mycket och att det vetenskapliga underlaget är ”skakigt”. Det är inte bara fel – det är en retorik byggd på okunskap och främlingsfientliga undertoner. Till skillnad från SD:s påståenden är forskningen glasklar: Elever som får undervisning i sitt modersmål presterar bättre i skolan – även i svenska. Skolverket (2018) visar att flerspråkiNär SD i Norrtälje hävdar att vi ska ”lära barn svenska, inte arabiska”, avslöjar de vad det egentligen handlar om – att exkludera vissa grupper av barn från en rättvis skolgång. Det är en ideologisk attack mot flerspråkighet, förklädd till ekonomisk omtanke. SD ser modersmålsundervisning som en kostnad. Vi ser det som en investering.

Modersmålsundervisning handlar om att ge alla barn, oavsett bakgrund, samma möjligheter att lyckas i skolan. Att motarbeta detta är att motarbeta barns rätt till utbildning och en jämlik framtid. Därför var det viktigt för Vänsterpartiet att den punkten fanns med i Trästa-avtalet. Nu garanteras alla barn med annat modersmål än svenska rätten till modersmålsundervisning under hela sin skoltid.

Att betrakta mångspråkighet som en tillgång, inte bara för individen, utan för hela samhället, både ekonomiskt och kulturellt, kan bidra till ökad förståelse och öppenhet mellan olika grupper. Det är ett perspektiv som tydligare måste lyftas för att nå ett samhälle där alla barn, oavsett bakgrund, har samma möjlighet att lyckas i skolan, ett samhälle som långsiktigt gynnar oss alla.

Vi i Vänsterpartiet Norrtälje står fast vid att alla barn, oavsett bakgrund, ska ha rätt att utveckla sin fulla potential. Vi kommer fortsätta kämpa för en jämlik skola där forskning och kunskap går före populism och främlingsfientlighet.

Catarina Wahlgren (V), Ledamot Barn- och skolnämnden

Linda Andersson (V), Ersättare Barn- och skolnämnden

Britt-Mari Bardon (V), Ledamot Utbildningsnämnden

Örjan Grönlund (V), Ersättare Utbildningsnämnden

Glädjen var stor hos de flesta ledamöter i kommunfullmäktige den 22/10 då detaljplan och exploateringsavtal antogs för östra delen av Björnö, söder om Norrtälje stad.  Planen innebär i korta drag att tillåta bebyggelse av 600 villor i området som idag består av skog och åkermark. Som enda parti i fullmäktige yrkade Vänsterpartiet att ärendet skulle återremitteras. En kan fråga sig om glädjen hos ledamöterna kommer att hålla i sig med tanke på vad planen innebär i praktiken.

Miljöbalken anger att jordbruksmark inte får exploateras såvida inte ett väsentligt samhällsintresse föreligger. Bostäder är visserligen ett väsentligt samhällsintresse men det finns ingen lag som säger att vi måste bygga 600 småhus på en och samma plats. Andra väsentliga samhällsintressen som borde väga lika tungt är till exempel stadsnära livsmedelsproduktion och minimal klimatpåverkan. Det här innebär inte att Vänsterpartiet tycker att bostadsbyggande är oviktigt, men vi vill att den planeras på ett sätt som ger mindre klimatpåverkan och utan att inkräkta på jordbruksmark. De åkrar och hagmarker som omvandlas till vägar, parkeringar och bostäder kan aldrig återställas till jordbruksmark utan är förstörda för alltid.

Såväl Länsstyrelsen som Naturskyddsföreningen är kritiska till exploateringen av jordbruksmark enligt planen för Björnö. Det kulturhistoriska jordbrukslandskapet kommer att försvinna liksom många av de arter som är kopplade till detta landskap. Den aktuella jordbruksmarken har högt brukningsvärde och är dessutom stadsnära. I den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län (RUFS) framhålls att den stadsnära jordbruksmarken är särskilt skyddsvärd. Den gynnar lokal matproduktion och har även ett särskilt strategiskt värde i händelse i krig eller kris.

En del av den planerade bebyggelsen, främst den som ligger på jordbruksmark, ligger nära havsnivån och löper stor risk att översvämmas vid höga vattenstånd och vid skyfall. Som planen själv konstaterar: ”Stora delar av de östra delarna är mycket låglänta och riskerar att vara vattensjuka.” Knappast mark som lämpar sig för bostadsbebyggelse med andra ord. För att åtgärda problemet föreslås dessa stora områden att fyllas ut och höjas med mer än en meter inför bebyggelse. Sammantaget handlar det, lågt räknat, om mer än 50.000 kubikmeter med fyllnadsmassor, en åtgärd som har extremt hög klimatpåverkan.

Länsförsäkringar genomförde nyligen en undersökning över bostäder i ett klimatförändringsperspektiv där landets kommuner rangordnas. Norrtälje placerar sig på plats 281 av 290, en placering som riskerar att ytterligare försämras efter beslut som dessa.

I vintras antog Norrtälje kommun en koldioxidbudget, det vill säga en beräkning av hur många ton växthusgaser vi maximalt kan tillåtas släppa ut utan att överskrida nationella och internationella överenskommelser för att hålla klimatförändringarna på en hanterbar nivå. När det gäller kommunens ekonomi brukar våra politiker vara duktiga på att hålla budget, men när det kommer till koldioxidbudgeten verkar den viljan saknas helt. Antagandet av detaljplan Björnö innebär att vi kommer lägga en stor del av våra tillåtna utsläpp på att köra ut lass efter lass med stenmassor på brukningsvärd åkermark. Vi i Vänsterpartiet tycker att andra samhällsintressen som orsakar klimatutsläpp – till exempel skolskjutsar, sjuktransporter och räddningstjänst – känns mer angelägna att prioritera när olika verksamheter måste ställas mot varandra för att klara utsläppskraven.

Matti Leino (V)

Anna Söderblom (V)

Jessica Hilwêyn (V)