Skip to main content

Författare: norrtalje

Vänsterpartiet, tillsammans med Mittenstyret- budget i balans för KSON 2026

För första gången kan Vänsterpartiet, tillsammans med Mittenstyret, nu lägga en budget i balans för KSON 2026. Norrtäljemodellen har tyvärr varit underfinansierad under större delen av sin existens. Vänsterpartiet har envist drivit på för att säkra en långsiktigt hållbar finansiering av vård- och omsorgsverksamheterna från de båda medlemmarna, Norrtälje kommun och Region Stockholm. I år har vi en budget i balans, därmed inte sagt att det inte behövs mer resurser för att till exempel säkra en god äldreomsorg. Finansieringen är långt ifrån säkrad för all framtid. Det krävs vakna politiker och tjänstemän som förstår nyttan med samordning och samarbete med invånaren i fokus.
 
Vård- och omsorgspersonal
För att våra verksamheter ska kunna hålla hög kvalitet behöver vi personal som vill arbeta hos oss och våra utförare. Projektet med återhämtning på betald arbetstid för personal på regionens operationsavdelningar kommer under 2026 att utökas till fler områden. Under året ska också all vård- och omsorgspersonal få tillgång till fria arbetsskor. Något som började som ett krav från enskilda anställda har nu blivit verklighet, tack vare Vänsterpartiet.
 
Vård och omsorg efter behov
Själva huvudtanken med Norrtäljemodellen har varit att det ska vara lätt att få tillgång till den vård och omsorg man behöver. Du ska inte behöva veta om det är kommun eller region som ansvarar för det stöd du behöver. Den som har behov av ett särskilt boende för äldre ska snabbt kunna erbjudas en plats och den som hellre vill bo kvar hemma med hemtjänst och hemsjukvård ska kunna göra det. Vi ser också utvecklingen av trygghetsboenden runt om i kommunen som ett bra alternativ för den som hamnar lite mitt emellan de två första alternativen. Den som bor på trygghetsboende och har närhet till andra samt tillgång till stöd i hemmet håller sig frisk längre än den som bor ensam i ett eget hem.
Att kunna erbjuda en likvärdig vård för alla invånare i regionen innebär bland annat att vården måste finnas geografiskt tillgänglig. En viktig kärna i detta är att vi kan behålla våra vårdcentraler runtom i kommunen och att vi successivt kan förstärka resurserna till vårdcentralerna så att vi når riktmärket 1 100 patienter per allmänläkare. Det ska vara lätt att komma fram på telefon och det ska gå att få en tid snabbt. Där är vi inte än.
Vi är glada att vi nu äntligen kan etablera en mammografibuss som gör det lättare för kvinnor i vår kommun att genomföra den livsviktiga screeningen. Vi är också glada över det samarbete med Karolinska som gör att viss cancerbehandling kommer att kunna erbjudas kontinuerligt på Norrtälje sjukhus. Samarbete med S:t Eriks ögonsjukhus gör det möjligt att få ögonsjukvård på hemmaplan och nu kommer även hudmottagningen på Norrtälje sjukhus att kunna återöppna under 2026. Detta är bland annat ett resultat av att illa fungerande vårdval avskaffas och att vård återtas i egen regi som gör att den geografiska etableringen går att styra.
 
Förebyggande arbete
Det bästa sättet att hålla kostnader för vård låga är ett väl utbyggd förebyggande arbete. Därför är det glädjande att under 2026 kunna öppna en ny familjecentral i Hallstavik. På familjecentralen samarbetar socialtjänst, barnavårdscentral och öppen förskola. Det blir en naturlig mötesplats där barnfamiljer kan fångas upp och få det stöd de behöver.
Under 2025 har Anhörigstöd fått nya lokaler i Norrtälje centrum. Där utförs ett viktigt förebyggande arbete för att den som lever tillsammans med någon som behöver mycket stöd också ska orka. Under 2026 kommer även en ny flexibel form för korttidsboende med fokus på rehabilitering att tas i drift. Sjukhusets mobila sjukvårds-team (SAMS) förstärks ytterligare och förebygger inläggningar på sjukhus.
KSON:s budget för 2026 visar tillsammans med den kommunala budgeten och regionens budget vägen för ett samhälle där vi tar hand om varandra och där stöd ska finnas nära och tillgängligt för den som har behov av det.

Norrtälje Kommunfullmäktige- det sista för i år!

Debatten om den nya integrationsstrategin blev kvällens stora långkörare och pågick i över en timme. Fokus låg dock sällan på Norrtälje. I stället tog högerkanten, med SD i spetsen, tillfället i akt att driva sin kärnpolitik med den vanliga rasistiska retoriken. Det är precis i sådana lägen det är viktigt att inte fastna i deras provokationer.
Vår gruppledare höll därför ett kort och tydligt anförande som klargjorde var vi står:
”Vi välkomnar att vår kommun äntligen får en integrationsstrategi med förankring i relevant forskning och som är möjlig att arbeta utifrån för kommunens olika professioner. Den tar också hänsyn till att kommunens och landets nykomlingar, precis som vi som bott här längre eller är födda här, är olika individer med olika behov och förmågor. Det tackar vi för.”
Trots detta valde hela högeroppositionen att rösta för en minoritetsåterremiss. Resultatet blir ännu en återremittering och ytterligare merarbete för tjänstemännen – denna gång på grunder som inte bara är svaga, utan också tydligt rasistiska, framtvingade av ytterhögern.

Debattartikel: ”Vems intressen värnar Moderata företagarrådet; företagen eller barnens?”

Debattartikel signerad våra skolpolitiker i Norrtälje tidning: ”Vems intressen värnar Moderata företagarrådet; företagen eller barnens?”
”Vems intressen värnar Moderata företagarrådet; företagen eller barnens? Utan att vi har läst företagarrådets stadgar och mål, så blir det en relevant fråga i den här debatten.
Runtom i landet hotas cirka 700 grundskolor av nedläggning till följd av vikande elevunderlag. Det handlar inte om att styrande lokala politiker vill ha stora skolor i centrum, det handlar om att i första hand spara in pengar på lokaler och inte på lärare och undervisningskvalitet.
Academedia är ett utlandsägt företag som omsätter 19 miljarder och äger en betydande del av alla de så kallade fristående aktörerna som driver skolor i Sverige. Trots att de flesta kommuner har problem att finansiera skolan när barnantalet går ner, ökade Academedia sina vinster och sin aktieutdelning under både 2024 och 2025. Samtidigt som hittills över 300 lärare har sagts upp i koncernens verksamheter.
Sofie Grandin ger bilden att det är ”engagerade pedagoger, föräldrar eller lokala entreprenörer” som ”tar över och driver verksamheten vidare med lokal förankring” när kommuner tvingas lägga ner. Det är ju inte det så det ser ut i verkligheten. De få fristående skolor som faktiskt fungerar så är inte problemet med dagens system.
När Academedia, däremot, tar över en skola som kommunen planerar att lägga ner för att slippa lokalkostnader, så försvinner inte kostnaderna för kommunen. Tvärtom behöver de nu både betala för lokaler, lärare och Academedias vinst. Kommunen måste också ersätta Academedia för alla de underskott som uppstår i den kommunala skolan.
Vidare varnar Sofie Grandin för ”snabba systemförändringar”. Såväl skol- som vårdföretag använder både nu och då hot om att lägga ner sin verksamhet, om de inte får ta ut vinst. Att det då är vinsterna som driver verksamheten är väl då bortom all tvivel. Företagen väljer också ibland att göra verklighet av sina hot. Inom vården drabbar det sjuka och i skolans värld drabbar det barn som riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det här är system som de flesta som bor i Sverige är motståndare till. De flesta vill, precis som Vänsterpartiet, att vård till sjuka och utbildning till unga ska vara huvudsyftet i verksamheterna, inte vinstjakten.
Skolan, lärare och elever, behöver stabilitet och arbetsro, det är vi överens med Sofie Grandin om. Vi behöver genom demokratiska beslut fördela våra begränsade gemensamma resurser så att den skola som har extra stora utmaningar får lite mer, så att de barn som är behov av särskilt stöd snabbt kan få det, så att lärare som behöver fortbildning och planeringstid ges möjlighet till det. Med det system som råder idag, har vi inte möjlighet att göra det. För varje krona som satsas på en kommunal skola måste lika mycket gå till de fristående skolorna, oavsett om behov finns. Det verkliga hotet mot skolans arbetsro är alltså ett system som blöder – inte förslagen om att förändra det.”
Catarina Wahlgren (V), barn- och skolnämnden
Linda Andersson (V), barn- och skolnämnden
Britt-Mari Bardon (V), utbildningsnämnden
Örjan Grönlund (V), utbildningsnämnden

Debatt: Kultur är inte ett särintresse — det är en demokratisk grundfunktion

Debatt i Norrtelje tidning: Kultur är inte ett särintresse — det är en demokratisk grundfunktion
”Det är glädjande att Moderaterna nu så tydligt bekänner färg i kulturfrågan. Inte genom visioner för Norrtäljes barn och unga, utan genom att lägga stor politisk energi på att motarbeta två av de mest jämlikhetsskapande insatser som finns: fri entré till konsthallen och en avgiftsfri kulturskola.
Det handlar om mindre än 3 miljoner i en verksamhetsbudget på över 200 miljoner – mindre än 1,5 procent av nämndens kostnader. Den som verkligen vill prioritera skola, äldreomsorg eller vattenfrågor hade kunnat rikta debatten mot betydligt större ekonomiska poster. Men Moderaterna riktar sig gång på gång mot just kulturens tillgänglighet. Frågan är varför.
När ett parti ägnar så mycket tid åt i sammanhanget små belopp, samtidigt som de själva drivit förslag som hade kostat kommunen betydligt mer – som den omdiskuterade diskussionen om höjda arvoden för förtroendevalda under tidigare mandatperiod – då handlar det inte om ekonomiskt ansvar. Det handlar om prioriteringar, om vad man faktiskt värderar och vilket samhälle man vill bygga.
Vi vill också ha rent dricksvatten i Hallstavik, där är vi helt överens med Moderaterna. Det är något som Kommunstyrelsen borde prioritera. Däremot är det inte möjligt för Kultur- och Fritidsnämnden att välja att prioritera, precis som att till exempel Socialnämnden inte skulle kunna välja att anlägga nya konstgräsplaner i kommunen.
För oss i Vänsterpartiet är det enkelt: kultur och bildning är inte lyx. Det är demokratins syre. Alla stora studier – från OECD, WHO och europeiska forskningsinstitut – visar samma sak: kultur stärker barns lärande, förbättrar folkhälsan, skapar tryggare samhällen och genererar ekonomiska värden långt större än kostnaden. Att göra kultur tillgänglig är alltså inte en utgift i den meningen Moderaterna beskriver det — det är en investering i både människor och välfärd.
Så varför denna envisa jakt på entréavgifter och kostnader som främst drabbar dem som redan har minst? Varför återkommer Moderaterna gång på gång till just den här frågan? Kanske är svaret att de saknar argument för sin egen politik, som historiskt har lett till ökade klyftor. Kanske handlar det om något ännu tydligare: när deras ekonomiska prioriteringar ifrågasätts – som att sänka skatten med pengar som annars skulle stärka kommunens beredskap – blir kulturfrågan ett bekvämt rökmoln.
Det blir särskilt tydligt i den lokala debatten. De senaste veckorna har Norrtäljebor skrivit kloka, välformulerade och djupt engagerade texter om konsthallen och kulturens betydelse. Det är i de texterna vi ser det verkliga Norrtälje: medborgare som förstår att ett levande samhälle inte byggs enbart av rör, asfalt och balansräkningar – utan också av mötesplatser, kreativitet och delad kunskap.
Vi vill därför uppmana Moderaterna att göra detsamma: läs vad kommuninvånarna skriver. Läs – och lär.
Kultur är inte viktig istället för skola, omsorg och fungerande infrastruktur. Kultur är viktig för att allt det andra ska fungera. Ett samhälle utan kultur blir fattigare, kallare och mindre fritt. Ett samhälle som investerar i kultur bygger däremot framtid, sammanhållning och demokrati.
Och det är precis det vi vill göra i Norrtälje. Det är därför vi fortsätter stå upp för en kulturskola för alla, en konsthall som är tillgänglig för alla och ett kulturliv som låter varje barn, varje ungdom och varje vuxen ta del av det som gör livet större. Det är inte lyx. Det är ansvar.
Det är tid att prioritera människor – inte murar runt kulturen.”
Miriam Anglemark-Jansson (V), Ledamot Kultur och fritidsnämnden
Anna Söderblom (V), Gruppledare och ledamot kommunstyrelsen

Debatt: Valfrihet utan vinstjakt är möjlig – varför vill M stoppa det?

Vår replik på Moderata Företagarrådet Norrtäljes debattartikel ”Förnuft före förbud: aktiebolag kan bidra till starka skolor” signerad våra skolpolitiker!
Alla barn ska gå i en bra skola. Förtroendevalda politiker har ansvaret att se till att vi får en så bra skola som möjligt för invånarnas skattepengar.
Moderaterna är ett parti som brukar hävda att man vill vara sparsam med våra gemensamma resurser. Trots det vill de upprätthålla ett system där hundratals miljoner varje år lämnar skolan och hamnar hos riskkapitalägare och aktiebolag. Det Moderata Företagarrådet Sofies Grandin skriver att ”förnuft före förbud” bör styra skolpolitiken. Men när de ska beskriva vad förnuft innebär stannar resonemanget vid ett försvar av just en enda specifik ägarform: det vinstdrivande aktiebolaget. Varför? Det är den fråga som Moderaterna aldrig besvarar, och som debattinlägget återigen undviker.
Moderaterna hävdar att ”lösningen är tillsyn och transparens”. Men bristerna med systemet är redan väl dokumenterade. Skolinspektionen har gång på gång konstaterat att vinstdrivna skolor leder till glädjebetyg och förstärker segregationen. I stället för insyn och transparens möts vi som medborgare av aggressiv marknadsföring och begränsade möjligheter till insyn eftersom friskolorna kan hänvisa till “företagshemligheter”.
Att kommunala skolor nu behöver spara och skära ned – medan Academedia, som äger en stor andel av koncernskolorna i Sverige, gör stora vinster – Det är raka motsatsen till förnuft.
Vad är det egentligen som, enligt Moderaterna, gör aktiebolagen oumbärliga i skolans värld? Om en viss pedagogisk profil – till exempel Internationella Engelska Skolans – är populär, varför skulle den inte kunna drivas av en stiftelse, ett idéburet kooperativ eller en kommun? Hundratals icke-vinstdrivande skolor gör det redan, och gjorde det även innan reformerna på 1990-talet.
Om det är ideologi att kräva att invånarnas resurser används för att ge alla barn en likvärdig utbildning av hög kvalitet och undvika att resurser sipprar ut till utländska konton, då är motståndet mot vinstdrivande skolor ideologiskt, precis som Moderaterna beskriver det. Det är dock på samma sätt ideologiskt att driva rätten att ta ut vinst ur offentligt finansierad välfärd.
För Vänsterpartiet är det rimlighet att skattepengar ska gå till elever och inte till privata aktieägare. Det är att ta ansvar för barnens utbildning OCH ekonomin. Våra barn ska inte vara marknadens kassakor. Det är förnuft.
Om Moderaterna vill tala om ansvar, transparens och förnuft är väl ändå det rimliga att börja i rätt ände: Stoppa vinstuttagen. Stärk likvärdigheten. Låt varje skattekrona stanna hos barnen.
Britt-Mari Bardon, (V) ledamot Utbildningsnämnden
Örjan Grönlund, (V) ersättare Utbildningsnämnden
Catarina Wahlgren, (V) ledamot Barn- och skolnämnden
Linda Andersson,(V) ersättare Barn- och skolnämnden

Slutreplik i debatten kring Kulturskolan

Slutreplik i Norrtelje tidning i debatten mellan Vänsterpartiet och Bengt Hilding.
 
”Det är beklagligt att Bengt Hilding väljer att gå till frontalangrepp mot de politiska företrädare som vill samma sak som han, nämligen att göra Kulturskolan tillgänglig för fler. Det hade varit betydligt mer framgångsrikt att arbeta tillsammans för de insatser som kan göra detta möjligt. Vänsterpartiet håller med Hilding om att det måste vara möjligt att delta i Kulturskolans aktiviteter i anslutning till skoldagen. Vi skulle också gärna sänka avgifterna mer och även ta bort instrumenthyra. Det ska dock vara möjligt att låna instrument via Fritidsbanken.
 
Vi är ett samarbetsparti till de styrande mittenpartierna, det vill säga det är inte vi som bestämmer precis vilka satsningar som ska göras. Vi behöver få en politisk majoritet och medföljande finansiering på plats för att förslag ska gå att genomföra.
 
Om vi hade fått en tidigare inbjudan till den här kulturdebatten är det mycket möjligt att flera av oss hade kunnat komma och diskutera den här frågan på Opalen, men eftersom inbjudan kom med mindre än två dagars framförhållning för ett event på arbetstid, är det tyvärr omöjligt.
 
Vi i Vänsterpartiet är stolta över att ha kunnat påverka politiken till att tillgängliggöra kulturen för fler genom att bland annat ta bort avgifterna på Konsthallen och göra Kulturskolan nästan helt gratis för alla kommunens barn. Vi kommer att fortsätta arbeta för att göra kulturen mer tillgänglig och Bengt Hilding är välkommen att arbeta med oss i dessa frågor. Inget annat parti kommer någonsin att göra större satsningar på kulturskolan än Vänsterpartiet.”
 
Miriam Anglemark-Jansson (V), kultur- och fritidsnämnden
Catarina Wahlgren (V), barn- och skolnämnden
Linda Andersson (V), barn- och skolnämnden

Avgiftsfri kulturskola är rätt väg – för barnens skull

Debatten om den avgiftsfria kulturskolan går fortfarande varm i Norrtelje tidning!
Avgiftsfri kulturskola är rätt väg – för barnens skull
”Bengt Hilding kallar den avgiftsfria kulturskolan ”att kasta pengar i sjön”. Ledarsidan instämmer och menar att skattebetalarna inte ska ”subventionera pianolektioner för barn till välbärgade föräldrar”. Vi håller inte med. För oss handlar det här inte om vuxnas plånböcker – utan om barns rättigheter.
Att kulturskolan blir avgiftsfri är en av de viktigaste jämlikhetsreformerna i Norrtälje på många år. Det handlar inte om att ”ge gratis till dem som redan har”, utan om att ta bort det hinder som i praktiken stängt ute många barn. Forskning visar att även små avgifter gör skillnad – inte för de som har gott om, utan för de familjer som varje månad vänder på varje krona. Och vi ser redan effekterna. Den respons vi fått från föräldrar som tidigare kämpat för att ha råd med kulturskolan talar sitt tydliga språk. För många barn kommer reformen innebära skillnaden mellan att stå utanför och att få vara med.
Förslaget att bara låta vissa få gratis undervisning, eller att hänvisa familjer till Lions och RoslagsBlomman, löser inte orättvisan – det cementerar den. Inga barn ska behöva känna att deras plats i kulturskolan beror på välgörenhet eller på föräldrars förmåga att be om hjälp.
Vi håller med Bengt Hilding om att fler steg måste tas för att göra Kulturskolan tillgänglig för fler. Ett av de initiativen är att göra det möjligt för Kulturskolans lärare att komma ut i skolorna, under dagtid. Det är ett viktigt sätt att nå fler barn och väcka nyfikenhet. Vi ser dock att det inte räcker. Först när kulturen möter barnen i skolan – och dörren till kulturskolan står öppen utan prislapp – då kan vi tala om en kulturskola för alla.
Snart är det dessutom dags att lämna in ansökan till vårens kurser. Vi vill uppmana alla föräldrar: sök plats för era barn! Även om det finns köer behöver kulturskolan se vilka ämnen och kurser barnen drömmer om – annars vet man inte åt vilket håll verksamheten behöver växa.
När Vänsterpartiet krävde avgiftsfri kulturskola i förhandlingarna med mittenstyret gjorde vi det utifrån en enkel övertygelse: kultur är inte en kostnad, det är en investering i barnens framtid, i jämlikhet och i demokratin.”
Miriam Anglemark-Jansson (V), Ledamot Kultur och Fritidsnämnden
Catarina Wahlgren (V), Ledamot Barn och Skolnämnden
Linda Andersson (V), Ersättare V Barn och Skolnämnden

Debatt: Barn lär sig bli något de redan är – Sveriges skuld till sina minoriteter

Nationella minoritetsveckan: Den alltmer polariserade politiska samhällsdebatten slår mot personer som tillhör nationella minoriteter.

“Vi måste lära oss, vi ska ju bli samer”, sa en femåring i Sameföreningen i Stockholm.

2025 är ett symboliskt viktigt år för Sveriges minoritetspolitiska arbete. Vi är mitt uppe i FN:s språkdecennium (där minoritetsspråken står särskilt i centrum), svensk minoritetspolitik fyller 25 år och vi firar 250 år av judiskt liv i Sverige. Ändå har regeringen valt att frysa, efter att tidigare minskat, anslagen till arbetet för att stärka de nationella minoriteterna och deras språk.

Den alltmer polariserade politiska samhällsdebatten slår mot personer som tillhör nationella minoriteter. Särskilt judar, romer och samer drabbas av den ökande rasismen. Europarådet vill att Sverige ska hantera detta klimat av ökad intolerans skyndsamt. Vi i Vänsterpartiet anser att politiken regeringen för snarare riskerar att förvärra problemen och lämnade därför in en riksdagsmotion förra året och höjde anslagen i årets skuggbudget för att stärka minoritetspolitiken. Motionen innehåller förslag som:

  • miniminivå på undervisningstid i modersmål
  • permanent finansierade resursbibliotek
  • nationalscen för Sápmi
  • sanningskommission för statens relationer till romer och resande
  • lägga till språk som en av diskrimineringsgrunderna
  • erkänna teckenspråk som nationellt minoritetsspråk

De nationella minoriteterna har funnits i Sverige under så lång tid att deras språk och kultur är en del av vårt gemensamma kulturarv. Nationalromantikerna lyfter gärna upp Dalarna som den svenska kulturens vagga ovetandes om att det till stora delar var skogsfinnarna som sedan 1600-talet präglat kulturen där. Fram till 1809 var Sverige flerspråkigt men i takt med att tanken ”ett land, ett folk” blev starkare osynliggjordes och slutligen förbjöds allt utom svenskan i skolan. Som en följd riskerar vissa av minoriteternas språk idag att gå förlorade.

Att skydda nationella minoriteter är nödvändigt för stabilitet, demokratisk säkerhet och fred. Därför ska Sverige, enligt lag och internationella åtaganden om mänskliga rättigheter, säkerställa att de nationella minoriteternas rättigheter efterlevs. Både minoritetslagstiftningen och de internationella konventionerna blickar framåt och ger chansen att göra om och göra rätt, men de antyder också en botgöring.

En botgöring för att många sverigefinnar, samer och tornedalingar inte har fått lära sig sina språk. För att jiddisch riskerar att dö ut. För att människor som talar romani chib inte vågar berätta att de gör det. En botgöring för alla barn som fick stryk i svenska skolor om de talade sitt språk. För att man på BVC sa att det var skadligt att lära barn flera språk. En botgöring för alla skallar som mättes, gravar som grävdes upp, kvarlevor som stals, tvångssteriliseringar, rasbiologi och stämplarna “af lägrestående ras” och “ovärdig att rasblandas med”. Det kan ses som en botgöring för varenda finnjävel och alla andra rasistiska uttryck de nationella minoriteterna utsatts och utsätts för.

Än idag ser vi följderna av tvångsassimileringen. Många som tillhör våra nationella minoriteter kan inte prata med sina mor- och farföräldrar, saknar sina rötter, känner eller har känt skam för sitt ursprung. Mycket av historien ekar in i samtiden. Vi är inte på något sätt immuna. För varje romsk ungdom som nekas att kliva på bussen, för varje dold eller assimilerad identitet, för varje ihjälplågad ren, för varje kanonutredare som inte kan se skillnad på nationella minoriteter och frimärkssamlare, borde vi rimligtvis skala upp och intensifiera arbetet.

Norrtälje kommun är finskt förvaltningsområde och i skrivande stund pågår Minoritetsveckan med olika aktiviteter runt om i kommunen. Viktiga steg i rätt riktning men det finns mycket kvar att göra. För den som bär språkförtryckets historia under huden kan möjligheten att uttrycka sig på sitt modersmål och verka i sin kultur vara avgörande för att upprätta en identitet och stärka både självförtroende och självkänsla. Det är därför barn i de nationella minoriteterna får lära sig att bli något de redan är.

Jessica Hilwëyngruppledare Vänsterpartiet Norrtälje

Anna Söderblomgruppledare Vänsterpartiet Norrtälje

Nu blir Kulturskolan avgiftsfri för alla barn!

Nu blir Roslagens Kulturskola avgiftsfri för alla barn! Norrtelje tidning skriver om att det nu klubbats i Kultur och fritidsnämnden att det Kulturskolan nu (äntligen) kommer att bli avgiftsfri nästa år!
”Alla barn behöver en rik fritid, ha många uttrycksformer och kunna utveckla olika sidor av sig själv, och det ska vara möjligt oavsett föräldrarnas ekonomi”
Gratis kulturskola för alla barn var ett av våra krav för att gå in som samarbetsparti med det nya Mittenstyret i Norrtälje. Vi anser nämligen att kultur är en investering, inte en kostnad och att alla barn ska ha möjlighet att utöva och skapa musik och konst!
Barnkonventionen, vilken är lag i Sverige sedan 2020, §31 slår fast att ”Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder och rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet.”
Nu kan vi i Norrtälje kommun äntligen uppfylla detta!

Barns skolgång ska inte vara en marknad

Replik från Vänsterpartiet på Moderaternas debattartikel ”Låt oss föräldrar välja utan oro för nästa regering

Ingen förälder ska behöva väga in politisk risk när man väljer förskola – det håller vi i Vänsterpartiet helt med om. Men den oro Dennis Jernkrok (M) beskriver är faktiskt inte skapad av partier som vill förändra systemet, utan av systemet självt. Det är marknadsstyrningen av skolan som har gjort barns utbildning till en fråga om affärsmodeller, ägarbyten och vinstnivåer.

När skolor drivs som företag blir stabiliteten alltid beroende av ekonomi, inte av barns behov. Vi ser hur friskolekoncerner köps och säljs av riskkapitalbolag och utländska intressen, hur skolor stänger när vinsten sjunker och hur resurser som borde gått till undervisning istället försvinner till koncernbidrag. Det är inte valfrihet – det är vinstfrihet.

Vänsterpartiet vill inte skapa oro, vi vill skapa trygghet. Trygghet i att ditt barns skola finns kvar oavsett konjunktur, i att resurserna går till undervisning, inte utdelning. Vi vill ha mångfald – men en mångfald av idéer och pedagogik, inte av aktieägare. Kommunala och idéburna skolor ska kunna samexistera, men utan att barnen blir brickor i ett marknadsspel.

Det Dennis Jernkrok kallar ”symbolpolitik” handlar i själva verket om att återta kontrollen över skolan. Att ställa krav på att skattemedel används till det de är avsedda för – utbildning. Vi vet att ojämlikheten mellan skolor växer, att betygen blivit en handelsvara och att lärarna tvingas konkurrera om elever istället för att samarbeta. Det är därför Vänsterpartiet vill avskaffa vinstintresset, inte valfriheten.

Vi vill att föräldrar ska kunna välja mellan bra skolor – inte mellan stabilitet och spekulation. Att alla barn, oavsett bakgrund, ska få samma chans. Det är först när skolan befrias från marknadens logik som vi kan prata om verklig trygghet och långsiktighet.

Barns utbildning ska inte vara en affärsverksamhet. Den ska vara en rättighet – och ett gemensamt ansvar.

Catarina Wahlgren, ledamot Barn- och skolnämnden
Linda Andersson, ersättare Barn- och skolnämnden
Britt-Mari Bardon, ledamot Utbildningsnämnden
Örjan Grönlund, ersättare Utbildningsnämnden

Nu är den äntligen på väg – mammografibussen!

Nu är den äntligen på väg – mammografibussen!
Förra veckan tog Region Stockholms styre – Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet i samarbete med Vänsterpartiet – beslut om att investera 20 miljoner kronor i en mobil mammografibuss.
Under lång tid har invånare i Norrtälje efterfrågat möjligheten att kunna genomföra mammografiundersökningar på hemmaplan. Diskussionen har återkommit flera gånger i både kommunen och inom KSON, kommunalförbundet för sjukvård och omsorg, utan att något konkret resultat nåtts. År 2022 beslutade kommunstyrelsen till och med att kommunen själv skulle finansiera en mobil enhet, men planerna blev aldrig verklighet.
Nu ser det däremot ut som att väntan snart är över. Region Stockholm har i sin budget för 2026 avsatt omkring 20 miljoner kronor för att realisera satsningen- beslutet kommer att tas på regionens budgetfullmäktige den 11-12 November. Förutom att köpa in själva bussen ska pengarna även gå till att säkra den personal och kompetens som behövs för att driften ska fungera.
Catarina Wahlgren (V), regionledamot, skriver:
– Det är lätt att säga att mammografi är en liten insats för att rädda liv. Men det är inte så lätt alla gånger att ta ledigt en hel dag för att ta sig in till stan och gå på sin undersökning. Genom åren har jag träffat många kvinnor härifrån Norrtälje som lyft frågan, och som vittnar om vilken tröskel det är att komma iväg på den här livsviktiga kontrollen.
Det här är en fråga om likvärdig vård som Norrtäljes kvinnor ihärdigt drivit och nu fått igenom. Tack!

Debatt i NT: Roslagshögern bekänner färg om jämställdhet i vården

Debattartikel i Norrtälje tidning.

”’Att vara flicka’ är i dag en kategori som innebär högre risk för psykisk ohälsa i Norrtälje kommun. Här har flickor i genomsnitt lägre behörighet till gymnasiestudier än pojkar, tvärtemot nationell statistik. Tre grundskolor i kommunen har fått nedslag från Skolinspektionen när det gäller det strategiska jämställdhetsarbetet. Förekomsten av våld i nära relationer, läs: mäns våld mot kvinnor, är jämförelsevis hög i Norrtälje, våld i unga relationer likaså.

Trots allt detta tycker Jörgen Jansson (M) att den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, CEMR, är ett dokument som ”hör till en annan tid och ett annat land” än Sverige och Norrtälje i dag. Varken Moderaterna eller Sverigedemokraterna ställde sig bakom att underteckna deklarationen när direktionen för sjukvård och omsorg i Norrtälje, KSON, skulle fatta beslut.

Att underteckna CEMR-deklarationen betyder att man åtar sig att ta fram en handlingsplan för jämställdhet, och sedan genomföra den. Deklarationer bygger på principer som att jämställdhet är en grundläggande rättighet, att en jämn fördelning av kvinnor och män i beslutsprocesser är en förutsättning för demokrati, och att strukturer i samhället behöver förändras för att uppnå jämställdhet.

Sjukvården är naturligtvis inte på något sätt undantagen från detta. De flesta som arbetar inom vård och omsorg är kvinnor. De utför ett arbete som sliter både fysiskt och mentalt, ofta på obekväm arbetstid. Arbetsförhållanden inom vård och omsorg måste bli bättre. Vänsterpartiet driver på för en offensiv personalpolitik som förbättrar arbetsmiljön, lönerna och inflytandet för personalen. Ett exempel på det är pilotprojektet med betald återhämtningstid för personal på länets operationsavdelningar, som sjösätts under hösten.

Det finns gott om statistik som pekar på att vården är långt ifrån jämställd även för patienterna. Män får till exempel snabbare vård samt dyrare mediciner och hjälpmedel än kvinnor. Kvinnor underbehandlas vid hjärtsjukdom, stroke och benskörhet. Pojkar får sina NPF-utredningar redan i lågstadiet medan flickor ofta får vänta till högstadiet eller vuxen ålder, och har då gått miste om stöd under skoltiden.

Det finns med andra ord mycket att jobba på när det gäller jämställdheten i det här landet. Om vi är överens om att jämställdhet är en förutsättning för demokrati så är ett undertecknande av CEMR-deklarationen ett självklart steg att ta. Såväl Region Stockholm som Norrtälje kommun, och nu även KSON, har i och med undertecknandet åtagit sig att ta fram handlingsplaner för jämställdhet. Vänsterpartiet kommer att följa arbetet noga, och se till så att det leder till konkreta insatser för en mer jämställd kommun. Det borde politiker av alla kulörer kunna ställa sig bakom.

Catarina Wahlgren (V), KSON och Barn- och skolnämnden

Jessica Hillwëyn (V), Kommunstyrelsen och KSON

Linda Andersson (V), Barn- och skolnämnden

Debatt: I dessa situationer är kommunalt VA bästa alternativet

Replik på debattartikeln ”VA-krisen på Rådmansö – är Miljöpartiet miljöexperter?”

I debattartikeln om “VA-krisen” på Rådmansö den 3/10 ifrågasätter debattörerna Vänsterpartiets syn på utbyggnaden av kommunalt vatten-och avlopp på Rådmansö.
Vänsterpartiets ståndpunkter bygger både på ekonomisk och ekologisk hållbarhet. För att inte glömma hälsoeffekterna.
När man byggde våra attraktiva sommarstugeområden på 50-70 talet så var standard ett torrdass och en vattenpump på tomten för att diska i balja. Under en lång rad år utvecklades husen till en helt annan standard med vattentoalett och indraget vatten, ibland även jacuzzi och badtunnor eller pool.
Allt detta innebär stora påfrestningar på vattenresurserna och vattnet förorenas.
Enligt lagen får man inte släppa ut avlopp hur som helst och i kustnära områden som är detaljplanerade så träder högsta skyddsklassning, det vill säga hög skyddsnivå för hälsa och miljö. Detta innebär långtgående krav på rening av avlopp.
Enligt entreprenörer som är verksamma i vår kommun kostar rening för hög skyddsnivå mellan 250 000 och 300 000 kronor beroende på hur mycket berg eller lera som finns på tomten.
Till det tillkommer borrning av en brunn som med lite tur inte behöver filter eller annan rening för att kunna användas som dricksvatten. Att borra brunn med tillhörande pump mm kan kosta ca 100 000 kronor. Borrar man dessutom för många brunnar inom ett kustnära område eller använder för mycket vatten så får man saltvatteninträngning som inte går att rena bort. Enligt Plan och bygglagen får man inte bygglov om man har salt i brunnen till exempel.
Ett enskilt avlopps livslängd är i genomsnitt 25 år enligt Havs- och vattenmyndigheten.
Under en genomsnittlig livslängd för en människa får man förnya sitt enskilda avlopp minst tre gånger och drift och underhåll ligger på fastighetsägaren som gör sig skyldig till miljöbrott om avloppet inte är tillräckligt bra för att vara lagligt.
Ett kommunalt vatten- och avlopp däremot som kontrolleras dagligen, håller så länge kommunen anser att behovet finns. Dessutom blir det flera reningskrav på gång, PFAS, läkemedelsrester med flera som kan vara svåra att uppnå för enskilda avlopp i tätbebyggda områden.
Så i ett långsiktigt perspektiv är kommunal vatten-och avloppsinfrastruktur det lämpliga alternativet i tätbebyggda områden där avlopp inte har förnyats och där fastighetsägare inte regelbundet kontrollerar kvaliteten på sitt dricksvatten. Ett avlopp kan förvisso vara litet men i våra inre vikar kan upp till 40 procent av övergödningen hänföras till enskilda avlopp.
I andra områden där det finns större yta för jorden att ta hand om föroreningar och där det inte finns så många dricksvattenbrunnar i närheten som kan kontamineras, är enskilda avlopp en mycket bra lösning men vår kommun har ca 30 000 enskilda avlopp, vilket är en utmaning med tanke på Östersjöns mående.

Jessica Hilwëyn, Gruppledare Vänsterpartiet Norrtälje

Anna Söderblom, Gruppledare Vänsterpartiet Norrtälje

Tack Hallstavik!

I lördags var vi på plats i Hallstavik!
Dagen till ära hade vi både Ung Vänster, kommun och regionpolitiker på plats, vi delade flygblad, snackade politik och bjöd på kaffe till förbipasserande. Vi hade många intressanta samtal och knöt nya kontakter med spännande människor

Från regionen hade vi besök av Shamso Ali Hassan, Mark-Amadeus Chivu, Hashim Mohamed Jama och Catarina Wahlgren. Från kommunpolitiken kom bland andra Anna Söderblom, Matti Leino, Malin Wedberg och Stefan Grath och sist men inte minst Casper Möllberg från UV!

Från vänster Matti Leino, Casper Möllberg, Stefan Grath, Anna Söderblom och Malin Wedberg
Politiker och Hallstabor
Tack Hallstavik för en fin dag, vi kommer snart tillbaka!

RÖD LÖRDAG i Hallstavik! 20/9 2025 klockan 11-14

Dagen till ära kommer vi ha både kommun och regionpolitiker på plats, så häng med och gör skillnad i vardagen!
Vi ses på torget i Hallsta för att dela flygblad, snacka politik och bjuda på kaffe till förbipasserande. Det spelar ingen roll om du är rutinerad eller ny – vi gör det här tillsammans.
Från regionen får vi besök av Shamso Ali Hassan, Mark-Amadeus Chivu, Hashim Mohamed Jama och Catarina Wahlgren. Från kommunpolitiken kommer bland andra Anna Söderblom, Örjan Grönlund och Stefan Grath

Idag är det läskunnighetens dag! 

 

 

 

 

 

Idag uppmärksammas Internationella läskunnighetsdagen, ett initiativ som UNESCO har drivit i över 50 år.

Läskunnighet är en grundläggande rättighet – och nyckeln till kunskap, delaktighet och ett demokratiskt samhälle. Alla barn, oavsett bakgrund eller förutsättningar, ska ha möjlighet att utvecklas och lyckas i skolan. Varje krona som sparas in på skolan idag kommer att kosta oss dyrt i framtiden. 

För Vänsterpartiet Norrtälje handlar skolpolitik om mer än undervisning – det handlar om rättvisa, jämlikhet och långsiktighet. Därför har vi länge drivit frågan om små undervisningsgrupper. Forskning visar att mindre grupper ger elever bättre individuell vägledning, tryggare miljö och större möjligheter att ta till sig undervisningen, särskilt för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer, språkstödbehov eller hög frånvaro. 

Hösten 2024, när det nya Mittenstyret tillträdde med Vänsterpartiet som samarbetsparti, fick vi med följande punkt i Trästa-avtalet:
”Möjliggör för samtliga grundskolor i kommunen att erbjuda små undervisningsgrupper i goda undervisningsmiljöer.”
Detta är ett konkret steg mot en mer jämlik och inkluderande skola, där undervisning och stöd finns för alla elever – oavsett behov eller bakgrund. 

En våra punkter i Trästaavtalet* handlar om rätten till modersmål och lyder- “Alla barn med annat modersmål än svenska ska ha rätt till modersmålsundervisning under hela skoltiden”. Forskning visar tydligt att elever som får modersmålsundervisning presterar bättre – även i svenska – och utvecklar både kognitiva förmågor och självförtroende. Det är därför inte en kostnad, utan en investering i framtiden. Att motarbeta modersmålsundervisning är att begränsa barns rätt till en jämlik och kvalitativ skolgång. 

Vi ser också hur marknadsskolorna dränerar resurser från kommunala skolor, vilket hotar likvärdigheten. Vänsterpartiet vill försvara en skola där alla elever, oavsett huvudman, har tillgång till utbildade lärare, bra undervisningsmiljöer, elevhälsa och resurser. Vinster ska aldrig prioriteras före elevernas rätt till lärande och trygghet. 

Läskunnighetens dag påminner oss om att investera i barns lärande och trygghet. Små undervisningsgrupper, modersmålsundervisning och goda undervisningsmiljöer är konkreta och långsiktiga steg mot en bättre och mer jämlik skola i Norrtälje – en skola där alla barn får möjlighet att utveckla sin fulla potential. 

Vänsterpartiet Norrtälje fortsätter kämpa för en skola där forskning och kunskap styr, där ingen lämnas efter och där demokratisk styrning, jämlikhet och långsiktighet alltid går före vinster och kortsiktiga sparkrav. 

Debatt: Kulturskolan kan nå fler barn – vi har inte råd att kompromissa

Debattartikel i Norrtelje tidning signerad våra ledamöter i Kultur och Fritidsnämnden, Barn och Skolnämnden samt Utbildningsnämnden.

Få frågor väcker så starka känslor i Norrtälje som kulturskolans framtid. Under våren har diskussionen svallat högt i olika forum, på sociala medier, i föreningsliv och i den lokala pressen. Det är i sig ett tecken på hur viktig kulturskolan är – den angår hela kommunen, inte bara de barn som redan deltar.

En av dem som länge drivit frågan är Bengt Hilding, med mångårigt engagemang i kulturskolan i Rimbo. Hans röst har varit viktig i att lyfta fram behovet av att kulturskolans lärare också finns i grundskolan. Den tanken är central. När barn får möta musik, teater, bild och dans i skolan, där de redan är, sänks trösklarna och helt nya grupper av elever kan få syn på sina egna förmågor. Kulturen bygger både självkänsla och gemenskap – och blir en del av vardagen för fler.

Men samtidigt måste vi tala klarspråk om en annan avgörande fråga: avgifterna. Att som Bengt Hilding gör föreslå en gratis ”prova på”-termin för att sedan återinföra avgift och hänvisa familjer till bidrag från Lions eller RoslagsBlomman, det är inte en lösning. Det är en återvändsgränd. För även en till synes blygsam kostnad fungerar i praktiken som en mur. Vi vet att många familjer drar sig för att anmäla sina barn, och att vägen via bidrag och välgörenhet ofta blir för svår eller för skamfylld. Barn ska inte behöva känna att deras plats i kulturskolan hänger på föräldrars ekonomi eller förmåga att be om hjälp.

Just därför var det avgörande när Vänsterpartiet sommaren 2024 ställde kravet på en avgiftsfri kulturskola som en förutsättning för att stödja det nya mittenstyret i Norrtälje. Vi fick igenom en kulturskola för alla barn – för vi vet att kultur inte är en kostnad, utan en investering i framtiden. Alla barn ska ha möjlighet att skapa och utöva musik, konst och teater, oavsett föräldrarnas plånbok.

Vi behöver alltså tänka både och. Kulturskolan ska finnas i skolan, tillgänglig där barnen redan är. Och den måste vara avgiftsfri, för att ingen ska stängas ute. Först då kan kulturskolan bli den mötesplats som så många av oss längtar efter – en plats där dörren alltid står öppen, utan prislapp.

När Norrtälje nu diskuterar kulturskolans framtid visar engagemanget – från lärare, föräldrar, politiker och föreningsliv – att frågan är större än en enskild verksamhet. Det handlar om hur vi ser på barns rätt till kultur, delaktighet och framtidstro. Och det är en fråga där vi inte har råd att kompromissa.

Miriam Anglemark-Jansson (Kultur och Fritidsnämnden), Britt-Mari Bardon (Utbildningsnämnden), Catarina Wahlgren (Barn och Skolnämnden)

V: Kulturskolan kan nå fler barn – vi har inte råd att kompromissa

Debatt: Skolsystemet är riggat som en marknad

Vi vill börja med att tacka Janne Wallgren, som benämner sig själv realist, för inbjudan till debatt i en fråga som för oss är grundläggande och viktig. Vänsterpartiet vill att alla barn ska få gå i bra skolor som arbetar med det kompensatoriska uppdraget och ger dem likvärdiga möjligheter i livet.

Janne är orolig för att vi lyfter dilemmat att ”De vinstdrivande skolorna tenderar dessutom att ha färre behöriga lärare, lägre lärartäthet och högre personalomsättning”, trots att vi inte kan säga att det förhåller sig så på just IES skola i Norrtälje. Han menar att det kan göra att familjer som har valt just denna skola i Norrtälje blir oroliga helt i onödan.

Det svenska skolsystemet är riggat som en marknad där fristående skolor kan drivas av privata företag. Företagen får pengar från kommunen för varje elev. Företagen får behålla eventuell vinst, till exempel om de driver skolan billigare än de får betalt, så det finns med andra ord incitament att spara pengar – ibland på personal eller lokaler – för att gå med vinst. Skolor kan lägga pengar på reklam och marknadsföring för att locka elever. Vinstpengar kan också gå till religiösa samfund eller politiska påverkanskampanjer, till exempel har IES-koncernens vinstpengar använts för att stödja Donald Trumps valkampanj.

Det vi har sett i Sverige är att större skolkoncerner, ofta med ägare i utlandet, har vuxit och köpt upp mindre lokala skolföretag för att nu dominera marknaden. Som realist behöver man inse att detta skadar likvärdigheten och förtroendet för skolsystemet och att det i längden påverkar den kommunala skolan som inte gör reklam, som omfattas av offentlighetsprincipen och som måste ta emot alla elever, ibland utan förvarning om ett skolföretag väljer att lägga ner eller går i konkurs.

Som ledamöter i barn och skolnämnden i Norrtälje ser vi hur finansieringssystemet omöjliggör satsningar på den kommunala skolan. För varje krona som vi vill satsa på att till exempel kunna behålla och utveckla skolor i hela kommunen, så måste de fristående skolorna få samma peng, oavsett om de har behov av den eller inte. De fristående skolorna får samma peng per elev utan att behöva ta ansvar för att ta hand om alla elever. Med marknadsföringskampanjer som lockar ”elever med höga ambitioner”, så avskräcker man familjer som känner att deras barn kanske behöver extra stöd. Den dagen en friskola har ”för få” elever kan man lägga ner, men en kommunal skola blir bara ”dyrare” när färre elever blir kvar i samma lokaler och med samma lärarresurser som tidigare.

Detta må låta komplicerat, men det påverkar i högsta grad den faktiska verkligheten och går inte att likna med ”teoretiska modeller” som oppositionsrådet (M) vill göra gällande. I slutändan helt dräneras den kommunala skolbudgeten och som realister behöver vi inse det och försöka stävja problemen innan det blir övermäktiga.

Det svenska skolsystemet, som vi kallar marknadsskolan av den anledningen att det inte handlar om att kunna erbjuda olika pedagogiska inriktningar utan om att stora skolkoncerner gör pengar genom att locka till sig elevpengar på olika sätt som nämns i det citat som Janne reagerade på från vår första artikel, bygger på att vårdnadshavare sätter sig in i fakta kring de olika skolorna och gör medvetna val för sina barn. På så sätt läggs skulden för eventuella misslyckanden över på familjerna då detta inte är något som samhället kan påverka. Vi kan helt enkelt inte garantera att det inte går att ”välja fel”.

Eftersom det vi skrivit i vår debattartikel är att ”fristående skolor tenderar…osv” kan vi inte se att detta skulle generera orsak till att be just IES Norrtälje om ursäkt. Skolan har varit igång så kort tid att det inte finns siffror att dra slutsatser utifrån. Det finns däremot högvis av fakta kring IES som koncern som vi i Vänsterpartiet fört fram långt innan skolan i Norrtälje etablerades och det är upp till varje familj att ta del av och välja om man vill avfärda eller överväga vilken betydelse dessa fakta har för det egna valet av skola. Det finns lokala IES som fungerar bra och det finns de som fungerar betydligt sämre, det är inte det vår artikel riktar in sig på.

Det som oroar oss är att en av de största grundskolorna i vår kommun drivs av en stor koncern med flera frågetecken kring. I och med att IES i Norrtälje har ansvar för en stor andel av kommunens elever, måste vi, utan insyn, helt förlita oss på att kvaliteten är hög och att elevunderlaget är tillräckligt för att skolan inte ska lägga ner. En realist inser att det får konsekvenser för barns utbildning när folkvalda överlåter detta ansvar till utlandsägda, vinstdrivande företag.

Anna Söderblom (V)
Catarina Wahlgren (V)