Skip to main content

Författare: norrtalje

Behåll förskollärare och minska barngruppsstorlekarna!

V: Behåll förskollärare och minska barngruppsstorlekarna
Bild på barn som leker på en skolgård med debattartikelns titel inklistrad.
 
Beslutet att lägga ner förskolan Vigelsjö gård har blottat de allvarliga konsekvenser som marknadsskolesystemet innebär för kommuner runt om i landet, särskilt kommuner utanför storstadsområdena. Ett system som omöjliggör politiskt ansvar för att skattepengar används optimalt och att alla barn får tillgång till en god förskola/skola. Vi har inte rådighet över resurserna. Under tiotals år har högerpolitiker och marknadsoptimister, även i vår kommun, överlåtit till privata intressen att tillgodose den tidigare platsbristen. Man har medvetet inte öppnat nya kommunala enheter. Idag står vi med ett förskolebestånd där över hälften är i privat drift.
För oss i Vänsterpartiet är inte nedläggningen av Vigelsjö gård den största katastrofen att ta ansvar för under den korta del av den här mandatperioden som vi har fått möjlighet att samarbeta med ett styre. Vår oro är större över det faktum att över 20 förskollärare i den kommunala verksamheten idag är varslade. Om de kommer att avskedas har vi en situation där andelen förskollärare i verksamheterna sjunker och där barngrupperna ofrånkomligen blir större. Redan nu är var tredje barngrupp i Norrtälje kommun större än Skolverkets rekommendationer och att de blir större är något som vi inte vill acceptera.
 
Att Vänsterpartiet accepterar att stänga Vigelsjö gård handlar om att vi inte kan försvara att betala för lokaler när behoven av att kunna behålla personal är så alarmerande. Pest eller kolera. Miljöpartiet har på denna sida (260428) redan förtjänstfullt beskrivit det eländiga barnpengssystemet som reglerar våra möjligheter att styra resurserna. Ingen vill egentligen stänga en väl fungerande verksamhet. Vänsterpartiet vill tvärtom se en stark kommunal förskoleverksamhet. När vi måste hårdprioritera, ser vi dock hellre små barngrupper än små förskolor.
 
De kommunala förskolorna har hittills haft en betydligt högre andel utbildade förskollärare än de fristående förskolorna. Om de drygt 20 varslade förskollärarna kommer att avskedas kommer det gapet att minska samtidigt som antalet barn per anställd blir fler, barngrupperna större och kvaliteten sjunker.
 
Därför är det absolut viktigaste för Vänsterpartiet just nu att kunna behålla så mycket utbildad personal och kompetens som möjligt i kommunens verksamheter. För resten av 2026 vill Vänsterpartiet därför att centrala medel tillskjuts för att behålla utbildad personal i förskolan. Sen är det upp till de partier som kan samla en majoritet att ta en ordentlig diskussion i budgetarbetet inför 2027 om vilken kvalitet vi ska ha i vår förskola. En förskola av hög kvalitet ger barnen bättre förutsättningar att klara skolan, men påverkar också resten av livet i positiv riktning vad gäller inkomst och hälsa. Vi vill fortsätta arbeta utifrån målet i Trästa-avtalet att på sikt minska barngruppsstorlekarna med fortsatt hög personaltäthet. I dagsläget har det dock blivit viktigast att motverka att barngrupperna blir större samt att förskollärare ersätts av barnskötare eller outbildad personal.
 
Det är en klen tröst, men till hösten behövs en ny regering som är beredd att göra upp med marknadsskolan, fatta avgörande beslut och ge kommunerna rådighet att fördela resurser effektivt och rättvist. Samtidigt är det viktigt att det omgående ses över vilka möjligheter som finns att utveckla lokala ersättningssystem för att bibehålla och främja hög kvalitet i förskolan. Vi har träffat både vårdnadshavare och personal för att diskutera lösningar och vi är öppna för att träffas igen och diskutera goda idéer vidare. Barnpengssystemet bidrar till en sårbarhet som inte är önskvärd. Det bästa vore att hitta ersättningssystem som också bidrar till högre andel förskollärare och mindre barngrupper i de fristående förskolorna. Vi vill nu vända på alla stenar för att behålla kompetens och undvika uppsägningar.
 
Catarina Wahlgren (V), barn och skolnämnden, Linda Andersson (V), barn och skolnämnden och Anna Söderblom (V), kommunstyrelsen
 
Läs gärna texten i sin helhet här på vår hemsida norrtalje.vansterpartiet.se och på Norrtelje tidnings debattsida: https://www.norrteljetidning.se/debatt/v-behall-forskollarare-och-minska-barngruppsstorlekarna/?shareSource=sharebutton

Alla människors lika värde är inte problemet – det är grunden för lösningen.

Debatt
Många betalar ett högt pris för den värdegrund som Kronvall förespråkar

V: Alla människors lika värde är inte problemet – det är grunden för lösningen.

Text från artikeln på en bild av tre tjejer som ler samt Vänsterpartiets lgotip och en sticker där det står "på din sida"

 

Att peka på samhällsproblem är enkelt. Att presentera lösningar är svårare. När tryggheten brister, kriminaliteten ökar eller människor upplever att samhället tappat kontrollen beror det inte på att Sverige utgått från idén om alla människors lika värde.

Principen om alla människors lika värde innebär inte kravlöshet eller tolerans mot brott. Den innebär att varje människa har samma rätt till trygghet, frihet och rättssäkerhet – oavsett bakgrund, hudfärg, religion eller bostadsområde. Problemen har alltså inte skapats av denna princip, utan av att samhället misslyckats med att leva upp till den.

Det är också talande hur debatten ofta förs. Man talar om “misslyckad integration” som om det vore ett neutralt tekniskt begrepp. Men alltför ofta används det som ett kodord för något annat: en föreställning om att människor med viss bakgrund i sig utgör problemet. Då flyttas fokus från politikens misslyckanden till människors ursprung.

För Vänsterpartiet är det viktigt med ett samhälle som är långsiktigt hållbart för alla oss som lever här. Det handlar inte om att prata om värdegrund utan att faktiskt ta avstamp i den. Avskyvärda brott ska bestraffas, ingen är motståndare till det.

Det finns många som betalar ett högt pris för den värdegrund som Kronvall förespråkar:

  • Darya och Donja, två unga sjuksköterskestudenter som utvisats till Iran medan deras föräldrar och syskon får stanna i Sverige.
  • Ayla Rostami, 21 år, pluggar till undersköterska, utvisas ensam till Iran.

Under ett år har den svenska regeringen utfört 92 s k tonårsutvisningar, men det är inte bara unga vuxna som drabbas.

  • Gaby, åtta år, född i Sverige, utvisas till El Salvador för att en av hennes föräldrar har för låg lön.
  • Rabea, 95 år och sjuklig, har varit i Sverige i 20 år och har hela sin släkt här, utvisas till Irak.

Det som skiljer dessa personers öde från de som Kronvall räknar upp är att ingen någonsin kommer att hållas skyldig eller bestraffas för de övertramp mot mänskliga rättigheter som de utsätts för.

Det verkliga problemet i det svenska samhället är inte att människor har olika bakgrund eller ser olika ut. Problemet är arbetslöshet, segregation, underfinansierade skolor, bostadsbrist, växande klassklyftor och en välfärd som öppnats för oseriösa aktörer och kriminella som plundrar gemensamma resurser.

När människor fastnar i långvarig arbetslöshet, när bostadsmarknaden blir alltmer segregerad, när skolor skiljer barn åt efter postnummer och när välfärden blir en marknad där kriminella kan tjäna pengar på skattebetalarnas bekostnad – då är det inte lika värde som styrt utvecklingen. Då är det politiska misslyckanden.

Vad krävs då?

För det första: ta tillbaka kontrollen över välfärden. Skattepengar ska gå till vård, skola och omsorg – inte till vinstjakt eller kriminalitet.

För det andra: en politik för arbete och ekonomisk trygghet. Fler jobb, utbildning och framtidstro är avgörande för att bryta utanförskap.

För det tredje: en bostadspolitik som bryter segregationen och bygger samman samhället i stället för att dela upp det.

För det fjärde: en stark rättsstat. Brott ska mötas av konsekvenser, utsatta människor ska få skydd och den organiserade brottsligheten ska trängas tillbaka.

Det är lätt att använda “värdegrund” som ett slagträ. Men alla människors lika värde är inte problemet – det är grunden för lösningen. Problemen uppstår när ojämlikhet och splittring tillåts växa, samtidigt som vissa försöker göra människors bakgrund till syndabock.

Catarina WahlgrenVänsterpartiet 

Anna SöderblomVänsterpartiet 

Norrtelje tidnings debattsida: https://www.norrteljetidning.se/debatt/manga-betalar-ett-hogt-pris-for-den-vardegrund-som-kronvall-foresprakar/

Kommunen bör stödja lokalt producerad förnybar energi

Det pågår en debatt i Norrtelje tidning kring havsbaserad vindkraft, som enligt Moderaterna å ena sidan förstör hela skärgården och enligt Norrtelje tidnings ledarsida, å andra  sidan, inte ens syns från Norrtälje kommuns yttersta skär.

Varje gång nya anläggningar ska etableras för att producera förnybar energi så uppstår  diskussion och motstånd. En del motstånd grundar sig i ett principiellt motstånd mot  sol och vind som kraftkällor. Annat motstånd handlar framförallt om valet av plats för  kraftanläggningarna. Problem kan vara buller för nära bostäder, påverkan av känslig  natur och rödlistade arter, nedskräpning från anläggningarna eller helt enkelt att  anläggningarna upplevs som fula och störande för landskapsbilden.

Den första typen av motstånd handlar ofta om bristande kunskaper om olika energislag,  men när det kommer till motstånd som handlar om placeringar av kraftanläggningar  leder det ofta till fördröjande och infekterade diskussioner. Vänsterpartiet har därför  drivit en punkt i Trästaavtalet som handlar om att kartlägga vilka områden i kommunen  som lämpar sig för utbyggnad av sol- och vindkraft, och lika viktigt, vilka områden som  inte är lämpliga. Med en sådan kartläggning, kopplad till kommunens översiktsplan, blir  det tydligare för både invånare och företagare att förutse var sol- och vindkraft skulle kunna etableras. Det blir också tydligt vilka områden som definitivt inte kommer att  diskuteras för detta.

Vi är inte helt säkra på vilken typ av motstånd Moderaterna och resten av Tidögänget har  gentemot förnybara energikällor. Vi kan dock misstänka att det handlar om ett  principiellt motstånd eftersom de verkar tro att utbyggd kärnkraft ensidigt ska kunna  lösa Sveriges ökade energibehov. Men kärnkraft tar inte bara lång tid att bygga ut, den  blir också väldigt dyr. Det finns också frågor som högern inte svarar på: Var ska de nya  reaktorerna byggas? Hur påverkas skyddsvärd natur och landskapsbild? Hur bidrar utbyggd kärnkraft till svenskarnas trygghet och säkerhet i händelse av kris och krig? Var ska det farliga avfallet förvaras i tusentals år?

I tider av skenande bränslepriser blir det akuta behovet av elektrifiering av transporter  och lokal, förnyelsebar energiproduktion uppenbart. En utopisk dröm om en framtida  kärnkraftsutbyggnad löser inte det problemet. I det perspektivet är det inte rimligt att  stoppa vind och solkraftsanläggning på grund av ett principiellt motstånd. Vi är de  första att tillstå att inga kraftslag är problemfria, låt oss därför planera för dem där de  gör minst skada.

Vänsterpartiet och Mittenstyret har påbörjat arbetet med att ställa om Norrtälje till en  föregångskommun att minska klimatutsläppen. Regeringen driver däremot en helt  motsatt politik, vilket leder till att Sverige missar samtliga klimatmål och åtaganden  uppsatta till 2030. Vänsterpartiet har en ambitiös politik för en ekonomiskt rättvis grön  omställning. Vi vill att kommunen tar ansvar för att ytterligare minska klimatpåverkan  genom att hushålla med resurser och aktivt främja och stödja klimatvänliga lösningar,  inte minst för lokalt producerad förnybar energi.

Catarina Wahlgren, Vänsterpartiet 

Matti LeinoVänsterpartiet

 

1 maj!

Den 1 maj samlas vi för att kräva förändring. Kom med och bli en del av maktskifte 2026.
Vi samlas på Lilla torget för tal, musik, frukost och gemenskap!
Tid: 10:00-11:30
Talar gör Catarina Wahlgren, förstanamn på kommunlistan samt ledamot i Barn och Skolnämnden och Matti Leino, vice ordförande i  V Norrtälje samt ledamot i Val och Demokratinämnden.
Musik med August och Janina.
Vi har även en egen sektion tillsammans med de andra norrortsföreningarna i Vänsterpartiets tåg i Stockholm vilket avgår från medborgarplatsen ca 13:00.
Kom med dit också, avfärd efter avslut på lilla torget!

Ekvationen går inte ihop…

Sänka skatten när verksamheterna blöder?

En av de absolut viktigast frågorna inför nästa mandatperiod är att förbättra arbetsmiljön för de anställda i äldreomsorgen. Här har vi en grupp, företrädelsevis kvinnor, som arbetar långa pass, som gör sina behov i skogen och äter en macka till lunch i bilen. Och kvitterar ut en låg lön. Här har vi en grupp som skriker efter kompetenta kollegor som är utbildade för att bemöta dementa, som har den fysiska styrkan att hjälpa en rörelsehindrad i duschen och som snabbt klarar av att prioritera mellan olika individers behov. Och med änglars tålamod lyssna till synpunkter från både brukare och anhöriga under stressade arbetspass. Anställda i äldreomsorgen behöver fler kollegor, tid för återhämtning, trygga anställningar, fortbildning och högre lön.

Allt fler lever allt längre och behöver mer stöd för en god livskvalitet på äldre dagar. Vi måste kunna erbjuda anställda inom äldreomsorgen en arbetsmiljö som gör det möjligt att stanna kvar i yrket och att kunna rekrytera nya kollegor. Äldreomsorgen har allt för länge varit utsatt för effektiviseringsexperiment, just nu behöver vi satsa bara för att kunna hålla samma nivå på kvalitet som idag. Det går inte att springa fortare, de effektiviseringar som görs måste leda till att de anställda får mer tid med brukarna och mer återhämtning.

Samtidigt som antalet äldre ökar så minskar antalet barn och detta ger stora effekter på förskola och skola. Men kanske inte de effekter man hade kunnat hoppas på. Visst borde det väl vara möjligt att se slutet på en lång period av stora barngrupper, kort om personal och obefintlig planeringstid när nu barnkullarna går ner? Borde det inte automatiskt leda till mindre barngrupper och skolklasser? Nej, så fungerar inte marknadssystemet. I stället får verksamheterna mindre pengar för att betala ökade hyror och högre lönekostnader. En orimlig situation, men om det inte går att ändra ersättningssystemen så kommer ett lägre barnafödande ofrånkomligen att leda till nedlagda förskolor och skolor, uppsagd personal och större barngrupper. Och lägre kvalitet. När kommunala förskolor tvingas stänga och den privata andelen blir allt större, minskar också andelen utbildade förskollärare i förskolan.

Förra veckan var det kommunal debattpremiär inför valet i september. Debatten hölls, som tur var för medverkande politiker, i Edsbro. Edsbro är en ort där underlaget för förskola och skola fortfarande ser bra ut och det finns inget som pekar på nedläggningar den närmsta mandatperioden. Tvärtom finns det goda möjligheter för Edsbro att växa som ort. Och då är det så klart kul att som politiker kunna looooova att förskola och skola får vara kvar.

Även om vi skulle krympa välfärden till det som anses absolut mest nödvändigt, även om vi skulle radera fria lovaktiviteter, frukt i skolan, avgiftsfri kulturskola, fritidshem och fritidsgårdar, bibliotek, avgiftsfria utställningslokaler och mycket annat så kommer kostnaderna att stiga i takt med att vi blir äldre. Vi kan välja att ta kostnaderna gemensamt eller att var och en betalar för sin utbildning, sin fritid, sin vård och omsorg.

Jag skulle vilja hävda att alla partier som är helt främmande för att höja skatten, de förordar det senare. Om de menar allvar med att de vill ha små skolklasser, utbildade lärare och en äldreomsorg med god, lagad mat och tillräckligt med personal, då måste de finansiera det. Och när t ex Robert Beronius tycker att det är ett bra läge att sänka skatten i Norrtälje kommun, så innebär det antingen att ytterligare avgifter kommer att läggas över på enskilda individer eller att kvaliteten sänks.

Ledarkrönika i Allt om Norrtälje signerad vår Catarina Wahlgren

Läs den krönikan och även andra här :
Nyhetstjänsten Allt om Norrtälje har startat en ledarredaktion där sex skribenter från tre ideologiska inriktningar ska skriva återkommande ledartexter om lokala frågor i Norrtälje kommun.

Norrtälje på Kongressen!

Vänsterpartiet har i tre dagar haft kongress i Örebro. Deltog från Norrtälje gjorde Anna Söderblom och Matti Leino som två av Stockholmsdelegationens drygt femtio ombud. Dessutom leddes presidiet av Åsa Brunius från Riala. Kongressen kom att präglas av en mobilisering inför valet med med målet att ingå i nästa regering och ett fokus på den ekonomiska politiken. Huvudbudskapet i den Valplattform som fastställdes är beskatta ”miljardärerna” och de som vinstutplundrar välfärden för att istället göra livet bättre för de vanliga människorna, arbetarna och dagens så många förlorare. Frysta hyror, förbättrad välfärd och investeringar för infrastruktur och klimatomställning ska vända utvecklingen.

Debattpremiär i Edsbro!

Debattpremiär i Edsbro – med Vänsterpartiet Norrtälje
Den första debatten inför valet i september hölls i Edsbro, mitt i vår landsbygd. På plats var Catarina Wahlgren tillsammans. Stort tack till föreningslivet för ett välarrangerat och engagerande arrangemang!
– Edsbro visar verkligen vilken potential som finns i vår landsbygd. Här finns förutsättningar för både lokal energiproduktion och livsmedelsproduktion – men också ett starkt föreningsliv som är avgörande för en levande bygd, säger Catarina.
Under debatten lyfte vi flera viktiga frågor för Edsbros och hela kommunens utveckling: behovet av tätare kollektivtrafik och tryggare hållplatser, fler bostäder samt ett trygghetsboende på byggklar mark, och en stärkt samhällsservice med skola, vård, omsorg och bibliotek.
Ett trygghetsboende i Tiohundras regi skulle inte bara stärka omsorgen, utan också förbättra arbetsvillkoren för hemtjänstpersonalen genom egna lokaler. Samtidigt kan det skapa möjligheter för nya lokaler till vårdcentralen och fungera som en viktig beredskapspunkt vid kris eller krig.
Vi i Vänsterpartiet är tydliga: en fungerande välfärd bygger på gemensamt ansvar – inte på att privata aktörer förväntas lösa samhällsservicen.
Ska vi kunna göra riktiga satsningar på skola, förskola och omsorg måste vi vara ärliga med vad det kräver. Vi är beredda att prioritera välfärden – även om det innebär att justera överskottsmål eller höja skatten.
Edsbro är en viktig del av Norrtäljes landsbygd. Med rätt satsningar och i samarbete med invånare, föreningsliv och landsbygdsråd kan vi utveckla hela kommunen.
Tillsammans bygger vi en starkare landsbygd
Bild: Anna Söderblom

Mänskliga rättigheter ska inte vara villkorade.

Debattartikel i Norrtelje tidning signerad Catarina Wahlgren, Anna Söderblom och Jessica Hilwëyn.
Den är en replik på Andrea Kronvalls (SD) artikel : Dags att sluta prata ”värdegrund” .
”Andrea Kronvall (SD) är trött på Sveriges gemensamt antagna värdegrunder och vill skrota alla värdegrundsprojekt omedelbart. Värdegrund innebär till exempel inom hälso- och sjukvården att vård ska ges på lika villkor och att den med störst behov ska prioriteras, inom äldreomsorg och socialtjänst att alla har rätt till ett värdigt liv och ska känna välbefinnande.
Inom utbildningsområdet handlar det om allas rätt att lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar och att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad utifrån kön, funktionsförmåga, ursprung, religion, ålder, könsuttryck eller sexuell läggning. Utöver de nationella skrivningarna har Sverige undertecknat en rad internationella dokument som också definierar gemensam värdegrund, till exempel FNs deklarationer om mänskliga rättigheter och om barns rättigheter.
I stället har Kronvall ett behov av att uttrycka en egen värdegrund, som på vissa ställen väl ryms inom de gemensamt antagna skrivningarna. Det finns dock ord som sticker ut och ger den privat hemsnickrade värdegrunden en annan betydelse.
”…/ Sätt tryggheten först, särskilt för barn och unga som har rätt att växa upp utan rädsla och med ljus framtidstro./…/ Värna de västerländska och svenska värderingar som har gjort oss starka; tillit, jämställdhet och en kultur där man gör rätt för sig. Behandla andra som du själv vill bli behandlad.
För det är så välstånd skapas och trygga samhällen byggs.” (Andrea Kronvall, SDs värdegrund, Norrtelje tidning 260409)
Ett exempel på det är frasen ”en kultur där man gör rätt för sig”. Här uttrycks att det är enbart den som gör rätt för sig som har rätt till den trygghet och sammanhållning som Kronvall beskriver. Delaktigheten i samhället är villkorad. Alla människor går igenom perioder i sitt liv då de inte ”gör rätt för sig”, som barn, som äldre dement eller vid sjukdom. Det finns också personer som under ett helt liv aldrig kommer att kunna ”göra rätt för sig”. Vår övertygelse är att ett starkt och tryggt samhälle byggs genom solidaritet och omsorg och att alla människor, oavsett om de ”gör rätt för sig”, har samma rättigheter till gemenskap och respekt.
Kronvall är dessvärre inte ensam om att upprepa frasen ”att göra rätt för sig”, den förekommer flitigt i regeringens narrativ om invandrare som en grupp i samhället som bryter mot denna tidigare outtalade värdegrund. Migrationsminister Forsell (M) beklagar sig till exempel kring tonårsutvisningarna eftersom de inneburit att personer som ”gjort allt rätt” har drabbats. Det visar att det inte räcker att ”göra rätt för sig”, en del personer kan helt enkelt inte omfattas av den här värdegrunden, till exempel på grund av ursprung, vilket gör att den går stick i stäv med det som beskrivs i de gemensamt antagna dokumenten.
Meningen i Kronvalls egen värdegrund om att sätta ”tryggheten först, särskilt för barn och unga som har rätt att växa upp utan rädsla och med ljus framtidstro” låter bra, men även här smyger det sig in att det handlar endast om barn och unga som faktiskt har den rättigheten, inte alla barn och unga. De barn och unga som nu utvisas från Sverige för att de fyllt 18, eller för att deras föräldrar inte har tillräckligt hög lön, de har alltså inte ”rätt att växa upp utan rädsla…osv”?
Sverige är ett land som skickat unga sjuksköterskestudenter till ett brinnande krig i Iran, att då tala om att ”behandla andra som du själv vill bli behandlad” är magstarkt och får oss att ställa oss frågan vilka som omfattas av Kronvalls värdegrund. Vackra ord är en sak, i handling ser vi varje dag hur dessa ord omsätts i praktiken.

ÅRSMÖTE 2026 22/3 kl. 13:00-15:000

Den 22/3 har vi årsmöte och då är det dags att välja ny styrelse. Det är en hel del annat som ska avhandlas på mötet också. Vi ska bland annat anta en verksamhetsplan för den nya styrelsen att ta itu med. Vi bjuder på gofika. 

VARMT VÄLKOMMEN!

Ska vi utgå från att alla är lata? Nej, det är en fråga om makt.

 

Nu är en ny ledarkrönika i Allt om Norrtälje signerad vår Catarina Wahlgren ute:
Ska vi utgå från att alla är lata? Nej, det är en fråga om makt.

 

”Hur många timmar vi arbetar är inte bara en fråga för varje individ, det handlar om större
maktstrukturer. Åtta timmars arbetsdag är en arbetarseger som vunnits genom strejker, organisering och en okuvlig tro på att människan är mer än sin arbetskraft. När arbetarrörelsen drev igenom reformen 1919 handlade det om värdighet, och om tid för vila, familj och bildning. Högerpartierna har varit emot varje reform som inneburit mer frihet och återhämtning för arbetarna. Och så är läget även nu – samhället sägs krackelera om t ex sjuksköterskor tillåts arbeta en kvart mindre om dagen för samma lön.
Vi står inför en verklighet där antalet personer över 80 år kommer att öka kraftigt de närmaste tio åren. För att kunna erbjuda en god livskvalitet behöver välfärden både behålla och nyrekrytera personal. Att låta människor springa fortare och göra mer är inte lösningen. Att sänka kvaliteten för dem som är i behov av samhällets stöd är inte heller lösningen. Arbetare inom välfärden behöver fler kollegor och de behöver tillräcklig återhämtning. När befolkningen åldras måste resurser, utbildning och arbetskraft styras om. Färre unga ska försörja fler äldre, då krävs planering, inte slit och brandkårsutryckningar.
Friskfaktorer är avgörande: rimlig arbetsbelastning, inflytande över scheman, trygga anställningar, tillräckligt med kollegor och möjlighet till återhämtning. Heltid ska vara norm, men på hållbara villkor. I dag arbetar många kvinnor ofrivillig deltid i sjukvården och omsorgen. Det finns hela arbetsplatser där fler än hälften jobbar deltid. Inte för att de vill ha lägre lön och pension, utan för att de måste hålla. Kvinnor tar fortfarande ett större ansvar för hemmet och barnen, vilket också orsakar ett ohälsosamt dubbelarbete. Att erbjuda heltid med god arbetsmiljö är både en jämställdhetsreform och en rekryteringsstrategi.
Just nu pågår större projekt både i Region Stockholm, där 1400 anställda på sjukhusens operationsavdelningar omfattas av betalt återhämtningstid, och inom socialtjänsten i Norrtälje kommun där alla anställda som träffar invånarna i sitt dagliga arbete erbjuds ett kortare arbetstidsmått. Projektet i Region Stockholm är det största projektet på området och förväntas ge tillräckligt underlag för att kunna gå vidare med andra grupper. Det är helt i sin ordning att börja arbetstidsförkortningen i yrken som kräver mycket, både fysiskt och mentalt.
Arbetstid handlar ytterst om vilket samhälle vi vill ha. När LO nu kräver centrala förhandlingar om kortare arbetstid visar det att arbetstiden åter är en stridsfråga på riktigt. Arbetstid är en fråga om makt. När fler vågar utmana 40-timmarsnormen öppnas en möjlighet att bygga ett samhälle där vi delar på arbetet, stärker välfärden och sätter människans behov före marknadens krav.”
Läs krönikan i sin helhet här:
—-
Nyhetstjänsten Allt om Norrtälje har startat en ledarredaktion där sex skribenter från tre ideologiska inriktningar ska skriva återkommande ledartexter om lokala frågor i Norrtälje kommun.

 

Att krama en kobra.

Nu är en ny ledarkrönika i Allt om Norrtälje signerad vår Catarina Wahlgren ute:
Att krama en kobra.
Carl Eos erbjuder oss alla att få krama en Sverigedemokrat. Det tar emot måste jag säga. Och i Norrtälje har väl L och SD redan haft ett kramkalas som slutade i osämja? I Region Stockholm har moderaternas Kristofer Tamsons redan före jul sagt sig villig att öppna sin ”sängkammardörr” för SD. Däremot är den stängd för mp, deklarerade han.
Det är ett ”Vem tar vem?”, som om allt vore någon TV-serie och inte alls handlar om vilket samhälle vi vill se i framtiden.
I ett system med flera olika partier är det naturligt att inget parti har egen majoritet och att det därför krävs samarbete och kompromisser. Det är ju någonting bra med det. Det är ju också bra att partierna kan ge en hint om vilka de kan tänka sig samarbeta med i god tid före valet. Men det är inte förrän efter valet vi har resultatet och vet vilka samarbeten som är möjliga för att bilda majoritet.

Eos skriver vidare om kramen mellan L och SD som något som kan uppstå när vi möter varandra i verkligheten och inte bara utgår från våra fördomar. I det verkliga mötet med andra människor raseras våra föreställningar. Jag kan hålla med Eos om detta. Just därför är det så viktigt att förtroendevalda finns i det vardagliga livet och inte stänger in sig i beslutens korridorer. Just därför vore det så viktigt att regeringen träffade fler av de ungdomar som idag hotas av utvisning av separation från sina familjer. Just därför är det så viktigt att regeringens företrädare träffar de familjer som idag arbetar inom vården, omsorgen och kollektivtrafiken, men tjänar för lite och därför hotas av utvisning. Just därför skulle mötet mellan statsministern och de barn som sitter inlåsta i Migrationsverkets förvar vara så väldigt betydelsefullt.

Det har gått fort för SD att gå från att betraktas som ett ovälkommet inslag i den svenska demokratin till att omfamnas av de som kallar sig liberaler. Detta trots att de öppet driver en politik som utpekar människor som inte har sitt ursprung sedan flera hundra år i den svenska myllan som ”icke välkomna”. Det började med att peka på invandrare som begick brott eller som kunde anklagas för ”bristande vandel” till att handla om människor som inte kunde språket eller hade svårt att få ett arbete. Idag är det inte ens det som utgör grunden för att inte vara välkommen, idag räcker det med att du fyller 18 år.

Sveriges befolkning blir allt äldre och Norrtälje kommun går i täten för den utvecklingen. Vi kommer att ha ett gigantisk rekryteringsuppdrag om vi ska kunna erbjuda en äldreomsorg av någorlunda hög kvalitet. Idag är 53% av vårdbiträden och 37% av undersköterskorna i den kommunala omsorgen utrikesfödda. Inom regionernas vårdverksamhet är en knapp tredjedel av undersköterskorna utrikesfödda. Detta är grupper som kan hotas av utvisning p g a för låg lön. Sen tillkommer specialistläkare 37% och tandläkare 46% som visserligen klarar inkomstspärren, men kanske kommer att känna sig manade att flytta då deras barn utvisas när de blir 18 år.

Tänk efter Sverige, kramas inte med kobran.

—-
Nyhetstjänsten Allt om Norrtälje har startat en ledarredaktion där sex skribenter från tre ideologiska inriktningar ska skriva återkommande ledartexter om lokala frågor i Norrtälje kommun.

Frys hyrorna och höj bostadsbidraget – alla ska ha råd att bo och leva!

Frys hyrorna och höj bostadsbidraget – alla ska ha råd att bo och leva!

Att ha ett tryggt hem ska inte vara en klassfråga. I dag pressas många hushåll i Norrtälje kommun av höga hyror och ökade levnadskostnader. Vänsterpartiet Norrtälje vill därför se frysta hyror och ett höjt bostadsbidrag så att fler människor faktiskt har råd att bo kvar och leva ett värdigt liv.

Samtidigt behöver vi långsiktiga lösningar på bostadsbristen. Därför drev Vänsterpartiet igenom en viktig punkt i Trästaavtalet: att kommunen ska utreda hur de kommunala aktörerna kan bidra till fler och billigare hyresrätter. Utredningen handlar om hur kommunen, genom Roslagsbostäder och Campus Roslagen, kan skapa fler hyresrätter och studentbostäder till rimliga kostnader.

Det är ett avgörande steg för att göra bostadsmarknaden mer rättvis. När kommunen tar ett större ansvar kan vi bygga bostäder som vanliga människor har råd med – inte bara dyra bostäder för dem som redan står starkt på marknaden. Fler hyresrätter och fler studentbostäder stärker också kommunens utveckling genom att göra det lättare för unga, studenter och nyinflyttade att hitta ett hem.

För Vänsterpartiet är bostaden en social rättighet. Därför fortsätter vi driva på för fler prisvärda hyresrätter, en stark allmännytta och politiska beslut som sätter människors behov före marknadens vinstintresse.

Alla ska ha råd att bo och leva – även i Norrtälje kommun.

Nu är en ny ledarkrönika i Allt om Norrtälje signerad vår Catarina Wahlgren ute: Att få en hyresrätt idag är som att vinna på lotteri

”Min dotter har nyligen fyllt 20 år och fått erbjudande om en egen hyresrätt med en överkomlig hyra. Hurra, hurra, hurra! Det känns nästan som att vinna på lotteri.
Och det är just vad det har blivit. I dagens Sverige är en hyresrätt för unga inte en självklar start på vuxenlivet – utan en lyckträff […]”

Läs krönikan i sin helhet här:
https://alltomnorrtalje.se/…/att-fa-en-hyresratt-i-dag…/

—-
Nyhetstjänsten Allt om Norrtälje har startat en ledarredaktion där sex skribenter från tre ideologiska inriktningar ska skriva återkommande ledartexter om lokala frågor i Norrtälje kommun

Kvinna, liv, frihet!

Det här är Ghazale.
Hon är medlem och aktiv i Vänsterpartiet Norrtälje. Hon kom till Sverige 1994 från östra Kurdistan, tillsammans med sin man och två söner. Erfarenheterna från ett land där demokrati och jämställdhet inte var självklarheter formade henne tidigt. 1997 engagerade hon sig i Vänsterpartiet.
I videon flätar hon sitt hår. Det är inte bara en handling – det är en berättelse.
Såhär berättar Ghazale:
”Det var under kriget i Rojava som en kvinna miste sitt liv. En man tog hennes liv och klippte av hennes fläta — en handling som skulle tysta henne, som skulle radera hennes stolthet och hennes identitet.
Men det som hände henne blev större än honom, större än våldet, större än kriget. Hennes fläta, som föll till marken, blev en symbol som reste sig över gränser och språk.
Människor över hela världen började fläta sina hår, inte för traditionens skull, utan för att bära hennes historia vidare. Varje fläta blev ett löfte om att stå upp för kvinnors värdighet, för frihet, för rätten att leva utan rädsla.
Det som var tänkt att bryta henne förvandlades till en kraft som förenade människor. Hennes mod lever kvar i varje fläta som flätas idag — en tyst men stark påminnelse om att ingen kvinna ska tystas, och att hennes röst fortsätter genom oss.”

Varför säljer vi våra barn på marknaden?

Nyhetstjänsten Allt om Norrtälje har startat en ledarredaktion där sex skribenter från tre ideologiska inriktningar ska skriva återkommande ledartexter om lokala frågor i Norrtälje kommun.

Nu är ledarkrönika signerad vår Catarina Wahlgren ute:
Varför säljer vi våra barn på marknaden?

Läs den i sin helhet här:
https://alltomnorrtalje.se/…/varfor-saljer-vi-vara…/

”När barnkullarna minskar ställs kommuner inför ett brutalt val: lägga ner förskolor eller göra barngrupperna större. Det är inga enkla beslut. Dilemmat blir särskilt tydligt i en kommun som Norrtälje, där mer än hälften av verksamheten drivs fristående. Kommunen kan bara direkt påverka sin egen verksamhet, inte de fristående aktörerna.

Det här är ett problem som en landsbygdskommun som Norrtälje väl känner till. Det handlar oftast om förskolor och skolor på landsbygden där det finns få elever och det är svårt att rekrytera utbildad personal, men ibland drabbar det också tätorterna, t ex i det nu aktuella fallet med Förskolan Vigelsjö gård. Jag har själv ett barn som gått på Vigelsjö gård och det är lätt att se de stora värdena i närheten till naturen. Det är också lätt att se det positiva i en liten, trygg förskola, men det är just de enheterna som blir dyrast för politikerna att bevara. Det kostar att hålla öppettider, att inte kunna låna in personal från en annan avdelning vid sjukdom och lokalkostnaderna ökar ständigt.”
[…]

Frukostpåsar på Internationella Kvinnodagen (nästan)

Glada Vänsterpartister delar ut frukostpåsar en tidig morgon på Norrtälje Busstation!

Vi är ute i god tid för att uppmärksamma Internationella Kvinnodagen som infaller om ett par dagar (men det finns inte så många pendlare på stationen på söndagar så vi kör idag istället!)
Den 8 mars, Internationella kvinnodagen, är en dag då vi uppmärksammar och hedrar de framsteg som gjorts i kampen för kvinnors rättigheter, samtidigt som vi påminns om det arbete som återstår för att uppnå full jämställdhet. Denna dag fungerar som en global plattform för att belysa ojämlikheter och mobilisera för förändring.

Catarina Wahlgren gör comeback

Catarina Wahlgren återkommer till Norrtäljepolitiken. I höstens kommunval står hon överst på Vänsterpartiets lista igen efter sju års frånvaro från lokalpolitiken.

Norrtälje Tidning skriver om hennes comeback, läs det  här: Catarina Wahlgren (V) gör comeback – toppar listan i kommunvalet

Catarina själv säger såhär:

De kommande fyra åren har jag tänkt att fokusera mer på lokalpolitik. Jag är stolt över att ha blivit föreslagen och vald till att toppa Vänsterpartiet Norrtälje lista till kommunfullmäktige. Tillsammans med kamraterna på listan kommer vi att arbeta för en mer solidarisk kommun där de som har bättre förutsättningar stöttar de som är i behov av mer stöd. Det är ett arbete vi alla gör tillsammans.
Jag brinner för de floskelliknande områdena ”vård, skola och omsorg”. Under valrörelsen hoppas jag kunna bli mer konkret i vilka förstärkningar och omstyrningar vi vill se inom dessa verksamheter för att skapa robusta, trygga välfärdssystem för de grupper som behöver dem mest.
Jag kommer att även fortsatt ha en roll i Vänsterpartiet Region Stockholm, även om den inte kommer att vara lika tung som nuvarande mandatperiod. Det gör att jag får optimala möjligheter att ta ett helhetsgrepp kring Norrtäljemodellen, vård och omsorg i Norrtälje kommun.
Vi ses i valrörelsen.

Vänsterpartiet Norrtäljes Kommunlista VAL2026

Vänsterpartiet i Norrtälje har nu fastställt sin lista inför höstens kommunval.

Såhär säger valberedningen: ”Vår nya lista kombinerar erfarenhet med engagemang och förnyelse samtidigt som representation finns från kommunens alla delar. Förstanamnet är Norrtäljebon Catarina Wahlgren, förskollärare/universitetslektor, en erfaren politiker med lång bakgrund inom både kommunal och regional politik.”

 

Debatt: Friskoleetableringar drabbar barn och föräldrar på Wigulfskolan

En debattartikel i Norrtelje tidning signerad våra skolpolitiker!

Valfrihet med ett högt pris – Stora friskolekoncerners etablering pressar bort kommunala skolor

Valfrihet lyfts ofta fram som ett viktigt argument i debatten kring friskolesystemet. Men vems valfrihet värnar vi om. Omvandlingen av Wigulfskolan visar nu tydligt att individuella val får kollektiva konsekvenser.

Kan valfrihet enbart handla om rätten att välja bort den kommunala skolan? Långt ifrån alla barn och vårdnadshavare vill, eller kan, välja fristående skolor. Ändå är det eleverna i den kommunala skolan som får stå tillbaka när marknadslogiken tar över. På så sätt bidrar överetableringen av fristående skolor till att utbudet av kommunala skolor minskar, oavsett om de är populära eller inte.

Alla barn har rätt till en trygg och bra skola

Wigulfskolans elever har utnyttjat sitt fria skolval och valt en mindre kommunal skola präglad av trygghet och nära relationer. Det är dock inte möjligt för kommunen att driva vidare små skolor när det 1) finns tomma platser på andra kommunala skolor, 2) systemet innebär att varenda krona som den mindre skolan kostar extra, är pengar som kommunen också måste betala till de fristående skolorna. Så är reglerna.

Överetableringen av fristående skolor är resultat av att skolan nationellt styrs som en kvasimarknad, men också av lokala politiska beslut. Norrtäljes högerpolitiker har aktivt medverkat till att fler friskolor ska kunna etablera sig och utveckla sin verksamhet. Tidigare har konsekvenserna varit tydligast på landsbygden. Nu drabbar det även Norrtälje stad.

Att det slår mot just Vigelsjö har inte varit svårt att förutse. Först etablerade sig Montessori, sedan Innovita och till sist Internationella Engelska Skolan i närområdet. Det drabbar nu barn och föräldrar på Wigulfskolan, som tvingas flytta sina barn till andra skolor. Det blir barn, elever, personal och vårdnadshavare som får bära konsekvenserna av det tidigare politiska lobbyarbetet för att förmå stora skolkoncerner att etablera sig – ett arbete helt utan ett långsiktigt ekonomiskt helhetsperspektiv och utan att barns behov har satts i första rummet.

Barnen betalar priset

Skolpolitiken är en del av samhällsbygget. Beslut om skolor formar inte bara organisationer och budgetar, utan barns trygghet, relationer och framtid. Även om kommunpolitikers inflytande över friskoleetableringar är begränsat finns det konkreta verktyg att använda, exempelvis genom vilken mark och vilka lokaler som erbjuds. Det är förtroendevalda politikers ansvar att värna likvärdighet och alla barns rätt till en god utbildning. Vänsterpartiet har idag en majoritet av svenska folket med sig när vi säger att aktiebolagen och deras vinstintressen måste ut ur skolsystemen. Vänsterpartiet vill att alla skolor ska vara bra skolor och att det inte ska krävas skickliga vårdnadshavare för att ”välja rätt” skola. Nu ser vi istället ett system som slukar skattepengar som ett svart hål och där alla skolor är tvungna att bli större och effektivare för att kunna konkurrera. Och det är barnen som får betala för detta.

Catarina Wahlgren (V)ledamot barn- och skolnämnden

Malin Wedberg (V), ledamot socialnämnden 

Örjan Grönlund (V), ersättare utbildningsnämnden

Linda Andersson (V)ersättare barn- och skolnämnden 

Britt-Mari Bardon (V)ledamot utbildningsnämnden

Debatt: M vill lämna Norrtäljes äldre i sticket

Debattartikel i Norrtelje tidning
”Vården och omsorgen i Norrtälje har för första gången på länge fått en budget i balans inför nästa år, mycket tack vare Vänsterpartiets idoga tjatande. Men om Moderaterna fick bestämma skulle det bli nedskärningar och högre trösklar att få plats på ett äldreboende.
Norrtäljemodellen är hyllad och fungerar återkommande som en inspirationskälla för kommuner och regioner runtom i landet. Men den har också under större delen av sin 20-åriga existens varit strukturellt underfinansierad. Det råder vi bot på 2026, då vården och omsorgen i Norrtälje efter enträget arbete äntligen får en budget i balans att förhålla sig till.
Men alla partier är inte överens. Moderaterna lägger ett eget budgetförslag där 20 miljoner kronor ska sparas på KSON:s förvaltning som bantas rejält, från 40 till 18 tjänster. Det ska också bli svårare för äldre att få flytta in på ett särskilt boende, om M får bestämma. Detta trots att Moderaterna själva beställt en extern utredning som visade att alla som bor på särskilt boende i Norrtälje också har behov av just det.
Att halvera en så pass liten organisation skulle givetvis få stora konsekvenser. Det skulle riskera att höja kostnaderna snarare än att spara pengar, eftersom det skulle bli omöjligt att följa upp avtal och inköp på ett tillfredställande sätt. Moderaternas vård- och omsorgspolitik är ett tydligt exempel på dumsnåla prioriteringar som så ofta präglar högerns politiska förslag.
Vänsterpartiet är tydliga: alla som har behov av en plats på ett särskilt boende ska få tillgång till det. Vi vill också bygga ut trygghetsboenden som vi tror är ett bra alternativ till att bo kvar hemma för många. Hemtjänsten och hemsjukvården för de som väljer att bo kvar hemma behöver också stärkas, ett arbete som är påbörjat, men behöver utvecklas till en mer tillitsbaserad modell.
Kvaliteten i äldreomsorgen kan inte stärkas genom nedskärningar. Det som krävs är stabila resurser och förbättrade arbetsvillkor för personalen. Men det är tacksamt att Moderaterna visar sina kort i god tid innan nästa års val.”
Catarina Wahlgren (V), ledamot i direktionen för Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje