Debatt V: Färre barn ska ge mindre barngrupper – inte färre förskollärare
När den statliga utredningen om kvaliteten i förskolan nu har presenterats är budskapet tydligt. Mindre barngrupper, hög personaltäthet och välutbildad personal är avgörande för både barns utveckling och personalens arbetsmiljö. Det handlar inte bara om trivsel i förskolan. Forskning visar att investeringar i förskolan ger långsiktiga vinster i form av bättre skolresultat, bättre hälsa, högre sysselsättning och minskat utanförskap.
Utredaren föreslår nu nationella gränser för barngruppernas storlek och personaltäthet. Förslagen ligger i linje med de riktlinjer som Skolverket länge har rekommenderat, men som många kommuner har valt att negligera. Det är i denna diskussion viktigt att lyfta fram betydelsen av utbildade förskollärare för att säkra undervisningens kvalitet. Mindre barngrupper får inte innebära lägre lärartäthet.
Samtidigt står Norrtälje kommun, liksom många andra kommuner, inför en stor utmaning. Antalet barn i förskoleålder minskar. När barnkullarna blir mindre blir det med nuvarande ersättningssystem mindre pengar till personal. Barngrupperna blir större och lärartätheten lägre. För Vänsterpartiet är det fel väg att gå.
När nu barnantalet minskar bör vi ta tillfället i akt och minska storleken på barngrupperna. Vi behöver inte vänta till juli 2030 då det föreslås lagstadgas. I Trästa-avtalet, överenskommelsen mellan Mittenstyret och Vänsterpartiet, slås fast att vi ska arbeta för små barngrupper med utbildade lärare i förskolan. När barnkullarna nu minskar måste ambitionen vara att använda situationen för att stärka verksamheten, inte för att genomföra besparingar. Färre barn ska innebära mer tid för varje barn och bättre förutsättningar för personalen.
Därför har Vänsterpartiet i Norrtälje under lång tid kämpat för att behålla så många utbildade förskollärare som möjligt trots de minskande barnkullarna. Förskollärarnas kompetens är en av de viktigaste kvalitetsfaktorerna i hela utbildningssystemet. Vi har redan varit tvungna att varsla ett stort antal förskollärare, vilket känns som en kortsiktig och akut åtgärd som riskerar att skapa problem den dag barnkullarna åter växer.
Vi är därför glada över att vi på senaste fullmäktige den 10:e juni, tillsammans med Mittenstyret, kunde lägga ett uppdrag om en handlingsplan för hur de allra största barngrupperna i kommunen ska kunna minskas, samtidigt som lärartätheten bibehålls. Det är ett viktigt steg för att säkerställa att de resurser som frigörs när barnantalet minskar faktiskt kommer barnen till del. Det är en viktig strategi för att slippa kortsiktiga och akuta åtgärder i framtiden.
Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och en av samhällets viktigaste jämlikhetsreformer. Alla barn, oavsett bakgrund, ska mötas av utbildad personal, trygga relationer och goda förutsättningar att utvecklas.
Den statliga utredningen visar att vägen framåt är mindre barngrupper, hög personaltäthet och utbildad personal. Det är samma väg som Vänsterpartiet har pekat ut i Norrtälje genom Trästa-avtalet. Nu gäller det att omsätta ambitionerna i praktiken genom att behålla kompetensen i förskolan och minska de största barngrupperna. Vi behöver inte invänta lagstiftningen. Vänsterpartiet är på barnen, föräldrarna och förskolepersonalens sida.
Catarina Wahlgren (V), ledamot barn- och skolnämnden
Linda Andersson (V), ersättare barn- och skolnämnden
Vänsterpartiet Norrtälje presenterar idag sitt kommunala handlingsprogram för mandatperioden 2026–2030.
Programmet tar avstamp i visionen om ett Norrtälje där människor känner trygghet, delaktighet och framtidstro – oavsett bakgrund, ekonomi eller var i kommunen de bor.
– Vi vill bygga ett samhälle som håller ihop. Ett Norrtälje där välfärd, klimat och kultur går före kortsiktiga vinstintressen och där alla människor får möjlighet att leva ett bra liv, säger Anna Söderblom, gruppledare samt ordförande Vänsterpartiet Norrtälje.
Programmet utgår från Vänsterpartiets värderingar om solidaritet, jämlikhet och demokrati och pekar ut riktningen för partiets arbete under de kommande fyra åren.
Vi vill investera i skolan, äldreomsorgen och kommunens medarbetare för att stärka kvaliteten i välfärden och minska de växande klyftorna. Bland förslagen finns mindre barngrupper i förskolan, stärkt elevhälsa, bättre arbetsvillkor inom äldreomsorgen och fler trygghetsboenden för äldre.
– En stark välfärd är grunden för ett jämlikt samhälle. Barn ska få det stöd de behöver i skolan, äldre ska kunna känna trygghet och personalen i välfärden ska ha rimliga villkor för att kunna göra sitt jobb, säger Catarina Wahlgren förstanamn på Vänsterpartiets lista till kommunalvalet.
Vi lyfter fram Kultur och fritid som en självklar del av välfärden. Vi vill stärka bibliotek och föreningsliv, skapa fler mötesplatser och säkerställa att ett kultur- och aktivitetshus blir verklighet i Norrtälje.
Klimatfrågan är också central i programmet. Vi vill genomföra en rättvis grön omställning genom satsningar på förnybar energi, energieffektivisering, naturvård och hållbara transporter. Samtidigt vill vi skydda kommunens värdefulla natur- och havsmiljöer och göra det enklare för invånarna att leva klimatsmart. En annan viktig utgångspunkt i programmet är att hela kommunen ska leva och utvecklas. Vänsterpartiet Norrtälje vill stärka servicen på landsbygden och i skärgården, och förbättra kollektivtrafiken.
Det kommunala handlingsprogrammet kommer att ligga till grund för Vänsterpartiet Norrtäljes politiska arbete under mandatperioden 2026–2030.
Sommarlovet ska börja med glädje och gemenskap – inte med fylla och otrygghet.
Efter den stökiga valborgen finns det anledning för oss vuxna att vara extra närvarande under skolavslutningen. Genom att finnas där, vara nyktra och tillgängliga kan vi bidra till att barn och unga får en trygg och positiv start på sommaren.
För Vänsterpartiet är barns och ungas trygghet viktigare än att göra alkohol mer lättillgänglig. Vi behöver fler trygga mötesplatser, starka gemenskaper och ett samhälle som tar ansvar innan problemen uppstår.
Läs gärna Catarina Wahlgrens artikel om vuxenvärldens ansvar, vikten av alkoholfria alternativ och hur vi tillsammans kan skapa en trygg skolavslutning för Norrtäljes unga nedan eller på alltomnorrtalje.se/opinion
☀️ Tillsammans ger vi våra barn och ungdomar den bästa starten på sommarlovet.
—
Vuxenvärlden har ansvar – ge barnen en fin start på sommarlovet
Catarina Wahlgren 2026-06-10
Nu är vi mitt i skolavslutningsveckan/studentveckan. Samtidigt är minnet av valborg färskt. Det blev en av de stökigaste valborgsmässoaftnarna på länge när det gäller ungdomsfylla och de problem som följer i dess spår. Polis, fältare och vårdpersonal befarar att vi kan få se liknande situationer i samband med skolavslutningen.
Eftersom grundskolans skolavslutning sammanfaller med studentfirandet, finns det gott om äldre ungdomar som också är ute och firar runt om i kommunen. Det innebär att alkoholen blir mer synlig och lättare att få tag på även för yngre ungdomar.
För att skapa trygga miljöer för barn och unga som vill fira in sommarlovet anordnas därför en rad aktiviteter runt om i kommunen. Trygg i Norrtälje uppmanar vuxna att delta i den walkabout som startar klockan 18.00 i Societetsparken. Genom att vara närvarande, nyktra och tillgängliga kan vuxna göra verklig skillnad och bidra till att unga får positiva minnen från sin skolavslutning.
Under kvällen arrangeras också en alkohol- och drogfri festival på Imperiet Industries med musik, liveartister, aktiviteter och mat. Alla besökare bjuds på hamburgare, läsk och alkoholfria drinkar.
Även på andra håll i kommunen erbjuds kostnadsfria aktiviteter. I Hallstavik hålls utomhusbadet öppet med livemusik och tävlingar, ABF bjuder in till graffiti-målning. I Rimbo blir det grill och umgänge på fritidsgården Punkten. Brännäsgården i Norrtälje erbjuder grillning och aktiviteter, medan församlingsgården på Väddö och Vikingalunden bjuder in till gemenskap och sommarfirande i samarbete med Väddö IF och Svenska kyrkan.
Med många vuxna ute i rörelse – både i tjänst och som frivilliga – kan vi skapa trygga miljöer där unga får vara unga utan alkohol och droger. Förhoppningsvis slipper vi då de scener som utspelade sig på valborg, när föräldrar uppmanades att hämta hem sina barn redan före midnatt.
Att skapa trygga miljöer är ett vuxenansvar. Vi vet vilka konsekvenser alkohol kan få, särskilt för unga människor. Därför är det oroande att högerpartierna tävlar i att komma med förslag som gör alkoholen mer tillgänglig – söndagsöppet på Systembolaget, sänkt åldersgräns för inköp och lättnader i serveringsreglerna.
Samtidigt ser vi något hoppfullt. Dagens unga dricker generellt mindre än sina föräldrar gjorde i samma ålder. Men utvecklingen går också åt fel håll när allt yngre barn kommer i kontakt med alkohol. På valborg fick 12- och 13-åringar föras till sjukhus på grund av alkoholförgiftning.
De flesta är överens om att det inte är ett samhälle vi vill ha. Men då räcker det inte att uttrycka oro och lägga ansvaret på individnivå. Vi måste också vara beredda att ta ett gemensamt ansvar innan problemen uppstår.
Här går en tydlig skiljelinje i politiken. För oss är barns och ungas trygghet viktigare än alkoholbranschens möjligheter att sälja mer. Samhällets uppgift är inte att göra alkohol mer tillgänglig, utan att skapa fler trygga mötesplatser, starkare gemenskaper och bättre stöd till unga människor.
Valborg visade vad som händer när vuxenvärlden inte räcker till. Skolavslutningen ger oss en ny chans att göra rätt. Genom att vara närvarande vuxna, genom att erbjuda alkoholfria alternativ och genom att stå upp för en ansvarsfull alkoholpolitik kan vi visa att barns trygghet väger tyngre än marknadens intressen. I Norrtälje samarbetar kommun, polis, studieförbund, kyrkan och idrottsföreningar för att erbjuda barn och unga en fin start på sommarlovet. Ungdomars trygghet är inte bara ett vuxenansvar. Det är ett samhällsansvar.
Polisens uppmaning till alla föräldrar:
Köp aldrig ut alkohol till minderåriga.
Prata med ditt barn och ha kontakt under kvällen.
Var nykter. Var nåbar. Var beredd att hämta ditt barn – oavsett tid på dygnet.
Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. En god folkhälsa innebär att hälsan är både så god som möjligt och så jämlikt fördelad som möjligt mellan olika grupper i samhället.
Efter att ha tagit del av Folkhälsomyndighetens rapport: Folkhälsan i Sverige 2026 – Ojämlikhet i hälsan och dess förutsättningar – utveckling över tid (Folkhälsan i Sverige 2026 — Folkhälsomyndigheten), kan jag konstatera att det finns flera områden att oroa sig över. Till exempel ökar skillnaden i medellivslängd mellan invånare med lägst utbildningsnivå och de med högst utbildningsnivå. Detta blir relevant för Norrtälje kommun som har den lägsta utbildningsnivån i Stockholms län enligt folkhälsokollen (Analysverktyg (folkhalsokollen.se)).
I folkhälsoarbetet pratar man om att arbeta med påverkbara hälsoklyftor för att förbättra folkhälsan generellt. Vad kan det då innebära? Jo, det handlar om förhållanden som går att påverka genom politiska insatser, exempelvis inom välfärdsområden; förskolan, skolan, möjligheten att delta i fritidsaktiviteter och socialförsäkringens utformning. Det handlar också om förebyggande hälsoarbete som friskvård och att inte utsätta människor för lättillgänglighet av skadliga varor som alkohol.
Rapporten visar att andelen som inte uppnår gymnasiebehörighet ökar totalt i befolkningen under perioden 2012–2025 och är vanligare bland dem vars föräldrar har kortast utbildning respektive lägst inkomst. Det är mer än 6 gånger så vanligt att gå ut nionde klass utan behörighet bland dem i gruppen med lägst inkomst jämfört med dem med högst. Enligt forskningen är en av de viktigaste faktorerna för att klara skolan ett starkt stöd från familjen, men där familjen inte förmår ge detta stöd behöver samhället kompensera. Enligt rapporten skulle 60% av de som inte tog gymnasieexamen 2025 ha kunnat göra det om alla hade haft samma förutsättningar som dem med högst hushållsinkomst. Dessa resultat visar på att skolan måste arbeta mer utifrån sitt kompensatoriska uppdrag.
Forskning visar också att barn som har gått i en förskola av hög kvalitet (små barngrupper, utbildad personal, hög vuxentäthet) klarar sig bättre i livet, både genom att de når kunskapsmålen i grundskolan och sedan har bättre förutsättningar att få ett bra jobb och en god hälsa. Det finns m a o vetenskaplig evidens för vissa insatser, men för att de ska bli verklighet krävs politisk vilja.
På Folkhälsokollen går det att läsa att Norrtälje kommun har flest antal ohälsodagar i hela länet, och näst högst när det handlar om begränsande sjukdomar. Det kräver en ansvarstagande politik som fokuserar på människors hälsa. I stället vevar Liberalerna på om drive-in på Systembolaget och SD hakar på med att kräva söndagsöppet. Norrtäljemoderaterna uttrycker en ”positiv och frihetligt sinnad behandling av bil- och båtburna invånare och gäster”. Historiskt sett har Moderaterna motsatt sig en strikt promillegräns på sjön.
Politik som öppnar för ökad tillgänglighet till alkohol gynnar knappast folkhälsan eller den grupp elever som redan nu har det tufft med att nå kunskapsmålen, den grupp elever vars familjer är trasiga och saknar förmåga att ge det stöd som behövs. Detta är reformer som bara gynnar den grupp som borde kunna planera sina alkoholintag. Utöver detta slår Tidöregeringen ett slag för det vita snuset, som forskningen visat bidrar till psykisk ohälsa, framför allt hos flickor och kvinnor.
Folkhälsa är ett kollektivt begrepp som kräver insatser för kollektivet. Välfärdssamhället bygger på att även den starke gynnas av att den svage har det bättre.
Vänsterpartiets nämndinitiativ om att införa en årlig Kulturnatt i Norrtälje kommun har nu tagit ett viktigt steg framåt. Kultur- och fritidsnämnden har beslutat att ge kulturförvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att arrangera en Kulturnatt i Norrtälje stad – med sikte på ett genomförande under 2027.
Initiativet har också uppmärksammats i Norrtelje Tidning (Norrtälje kan få ny folkfest: ”En riktig boom”), där intresset för satsningen beskrivs som stort och där flera ser möjligheten att skapa en ny folkfest i kommunen.
Vänsterpartiet vill att Norrtälje ska få en kväll där hela staden lever av kultur. Tanken är att bibliotek, scener, gallerier, föreningar, kulturskolan, fria kulturutövare, musikarrangörer och andra aktörer tillsammans fyller stadskärnan med konserter, konst, dans, teater, samtal och aktiviteter. En kväll där människor kan röra sig mellan olika platser, upptäcka nya kulturformer och mötas över generations- och stadsdelsgränser.
Kulturnätter finns redan i flera svenska städer, bland annat i Stockholm, Uppsala, Lund och Luleå. Även Rimbo har under flera år visat hur starkt ett sådant arrangemang kan bli för både gemenskapen och det lokala kulturlivet. Nu vill vi ta nästa steg och skapa något liknande i Norrtälje stad.
För Vänsterpartiet handlar detta om mer än ett enskilt evenemang. Det handlar om vilken kommun vi vill vara. Kultur är inte en lyx för några få – kultur är en viktig del av ett levande och demokratiskt samhälle. När människor möts kring musik, konst och scenkonst skapas gemenskap, kreativitet och framtidstro.
En Kulturnatt kan också bidra till att synliggöra det stora kulturkapital som redan finns i kommunen. Många föreningar och kulturutövare arbetar ideellt eller under små ekonomiska förutsättningar, samtidigt som de skapar stora värden för invånarna. Genom en gemensam kulturnatt kan fler få möjlighet att upptäcka det lokala kulturlivet och nya samarbeten kan växa fram.
Vi ser också att satsningen kan bidra till ett mer levande centrum och stärka lokala verksamheter. När människor rör sig i staden gynnas restauranger, caféer, handel och besöksnäring samtidigt som stadsmiljön fylls av liv och rörelse.
I vårt nämndinitiativ föreslog vi därför att kommunen ska genomföra en mini-förstudie för att undersöka hur en Kulturnatt skulle kunna organiseras, finansieras och samordnas tillsammans med kulturföreningar, fria aktörer och näringsliv. Utredningen ska bland annat titta på organisatorisk modell, budget, samverkansformer, tekniska lösningar och säkerhetsfrågor.
Vi är mycket glada över att initiativet nu går vidare och ser fram emot det fortsatta arbetet. För oss är detta en långsiktig investering i ett öppnare, mer kreativt och mer levande Norrtälje.
– Vi har ett fantastiskt kulturliv i kommunen som förtjänar att synas och upplevas av fler. Tanken är att hela staden ska bubbla av kultur och att människor ska kunna gå mellan olika platser och upptäcka något nytt under samma kväll, säger Miriam Anglemark Jansson (V).
Välkomna att knacka dörr med oss i Vänsterpartiet Norrtälje!
Valet 2026 är det viktigaste valet i modern tid. Vi ska byta ut den högerextrema regeringen och bygga ett mer rättvist, tryggt och solidariskt samhälle! Var med och bidra till valseger på ett konkret sätt – knacka dörr med oss! Ny medlem eller partiveteran, det spelar ingen roll. Alla kan knacka dörr och allas insats är lika viktig. Syftet är att prata med människor om deras bostadsområde och vilka frågor de tycker är viktigast i vardagen.
Den 8/6 träffas vi vid entrén till Sportcentrum. Tillsammans går vi sedan till bostadsområdet på Flygfältet och börjar knacka. Efter att vi knackat samlas vi och äter pizza och utvärderar hur det har gått.
Du kan dyka upp som du är. Vi har med oss västar/jackor och annat material som behövs. Är det första gången du knackar dörr? Ingen fara, vi ser till att alla få den information de behöver och det kommer att finnas flera med erfarenhet på plats.
Det kommer att fyllas på med fler datum ju närmare valet vi kommer.
Den 7/6 kl 19:00 är alla välkomna att delta i ett digitalt möte där du kan få mer information om hur det kommer att gå till när vi knackar dörr. Maila till oss om du vill vara med på det mötet: [email protected]
Många som provar för första gången blir förvånade över hur roligt det känns. Så häng med ut och knacka dörr för valseger 2026!
Många snabba steg tas nu för att göra skillnad på Vi och Dom och ge människor olika värde beroende på vilket ursprung de har. Tisdagen den 19 maj bjöd Kommunal och Vårdförbundet in de politiska partierna till en utfrågning/panelsamtal om äldreomsorgen, förskolan och skolan. Frågor som låg på bordet var bl a bemanning och arbetsvillkor. Alla partier sade sig vilja satsa på både äldreomsorgen och förskola/skola. Högerpartierna lovade utöver dessa satsningar att också sänka skatten. Satsningarna på äldreomsorgen skulle dock inte innehålla någon avskaffad karensdag eller arbetstidsförkortning. Förbud mot vinster i välfärden och statliga regleringar av bemanning eller barngruppsstorlekar var inte heller intressant, så frågan är vilka satsningar Tidöpartierna har tänkt sig.
Tidöpartierna ställdes också mot väggen kring kravet på en lägsta inkomst på 33 390 kronor för att få uppehållstillstånd i Sverige, vilket gör att många vård- och omsorgsarbetare hotas av utvisning. Detta samtidigt som vi har problem att rekrytera tillräckligt med personal. I stället för att ta ställning för att lönerna inom kvinnodominerade yrken ligger på tok för lågt, argumenterade Sverigedemokraterna att ett land som inte kan bemanna äldreomsorgen med svenskfödd personal har misslyckats. Frågan framhölls också som en typ av kolonialism där det rika Sverige sågs som ett land som importerade billig arbetskraft från fattigare länder.
Sverige är ett rikt land, tillräckligt rikt för att omfatta en mångfald av människor. Tillräckligt rikt för att tillåta att människor som kommit hit och vill arbeta i branscher som skriker efter personal, får stanna? Tvärtom har, under Tidöregeringens skärpta försörjningskrav, människor som arbetar, betalar skatt och byggt sina liv här fått utvisningsbeslut därför att inkomsten inte ansetts tillräckligt hög. Det är ett hot mot välfärden. Inte för att Sverige måste importera arbetskraft utan för att vi gör oss av med arbetskraft som har valt att arbeta i bristyrken. Det är ett hot mot tryggheten, för att det inte räcker att göra rätt; har du fel ursprung drabbas du ändå.
KD har så länge jag kan minnas hyllat familjen som den viktigaste enheten i samhället, men när det gäller personer som har ett ursprung utanför Sverige har den principen ingen betydelse. KD har inga problem att ställa sig bakom en politik som utvisar unga vuxna ensamma utan sin familj till länder i krig eller där de riskerar att bli förföljda. KD har inga problem att utvisa någon annans döende farmor ensam till ett land långt bort från familjen. Att behandla andra som man själv vill bli behandlad är inte bibelord som KD hedrar speciellt väl.
I dag tog regeringen beslut att människor som är födda utanför Europa måste göra sig förtjänta av välfärden. Beslutet innebär att nyanlända med en inkomst under 29 190 kr i månaden under 12 månader av en 24 månaders period, inte kommer att kunna erhålla barnbidrag, bostadsbidrag, sjukersättning eller assistansersättning under sina första fem år i Sverige. Enligt regeringens egen utredning kan det handla om ca 50 000 barn i Sverige som med detta beslut kommer att nekas barnbidrag.
Välfärd och trygghet måste omfatta alla invånare. Att säga sig vilja satsa på välfärdens kärna, som högern uttrycker det, verkar innefatta en vit, svenskättad definition av kärna och göra skillnad på människor utifrån ursprung. Det är inte välfärd – det är definitionen av ett ojämlikhetssamhälle.
Sverige måste snarast byta regering om man ska lita på Naturskyddsföreningens rapport Bakslag i miljöpolitiken som nyligen släpptes. Rapporten visar att det finns två partier i det miljöpolitiska toppskiktet; Vänsterpartiet och Miljöpartiet, sen finns det två partier som är medelmåttor; Socialdemokraterna och Centerpartiet. I botten hamnar regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet har under mandatperioden lagt en högre budget för miljöpolitiken än regeringspartierna samt att man bl a drivit på för mer miljöhänsyn i skogsbruket, stått upp för artskyddet och agerat för en bättre reglering av skadliga bekämpningsmedel i EU.
Regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna har i stället fattat en rad beslut som försvagar miljöpolitiken, bl a på områden som transport och energi. För inte länge sedan kunde vi läsa i Norrtelje tidning om Moderaternas motstånd mot havsbaserade vindkraft. Sanningen är att Moderaterna har sagt nej till all etablering av ny vindkraft i Sverige. Regeringens ensidiga satsning på kärnkraft gör att Sveriges invånare kommer att få vänta länge på en stabil energiförsörjning.
I Norrtälje kommun finns en klimathandlingsplan. Den behöver få större utrymme i de kommunala verksamheterna. En kommun kan på många sätt bidra till att minska miljöpåverkan och klimatavtryck. Det kan göras genom högre krav vid upphandlingar, genom att utveckla lokal energi- och matproduktion (vilket det finns goda förutsättningar för i Norrtälje kommun), genom att rusta och ta hand om befintliga byggnadsbestånd i stället för att riva och bygga nytt samt genom att planera för hur kommunens skogar ska skötas för att gynna biologisk mångfald, klimatnytta och rekreationsvärden. För att lyckas med detta behöver kommunen skydda stränder och jordbruksmark från bebyggelse samt ge tydliga direktiv till de kommunala bolagen Norrtälje energi, Norrtälje Vatten och Avfall samt Roslagsbostäder.
Det är lätt att säga att en liten kommun inte kan göra så mycket för att minska klimatavtrycken, samtidigt vill högerpolitiker lägga på enskilda människor att ta huvuddelen av ansvaret. Kanske är det för ”svårt” att fatta beslut som innebär att människor här och nu måste ändra sina levnadsvanor för att det ska bli bättre för människor på andra platser eller i framtiden? För enskilda människor kan det vara ännu svårare att, utan samhällets stöd, välja varor och göra val som ger små klimatavtryck. Av den anledningen är det samhället; kommunen, regionen och staten som måste axla ledarrollen i klimatarbetet. Och då gäller det att det blir rätt partier som styr.
Nyhetstjänsten Allt om Norrtälje har startat en ledarredaktion där sex skribenter från tre ideologiska inriktningar ska skriva återkommande ledartexter om lokala frågor i Norrtälje kommun
V: Rimbos invånare ska inte behöva vänta på att en privat aktör eventuellt kan lösa en tillgänglig vårdcentral någon gång i framtiden. Politiken måste ta ansvar och låta det egna bolaget Tiohundra AB öppna en offentligt driven vårdcentral omgående.
Vårdcentralen i Rimbo får bottenbetyg i en nationell undersökning. Det kommer inte som en överraskning; invånarna i Rimbo har lyft problemen att komma fram och att få en tid under en ganska lång period nu. Klagomålen har tagits på allvar och Kommunalförbundet för sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON) har tagit fram ett skarpt åtgärdsprogram som vårdgivaren har behövt genomföra. Trots det verkar det inte ha blivit några större förbättringar. Rimboborna väljer att lista sig i Norrtälje eller att helt enkelt uppsöka akutmottagningar eller kontakta nätläkare.
Det är inte så vården ska fungera. Vårdcentralen ska vara navet i sjukvården och alla invånare ska ha en vårdcentral som finns inom rimligt avstånd och som har tid att ta emot vid sjukdom eller oro. Vårdcentralerna finansieras med invånarnas skattepengar och förtroendevalda politiker har att se till att pengarna förvaltas väl och förser invånarna med tillgänglig vård. Det är politikernas ansvar, men ansvaret är svårt att fullfölja när vårdcentraler omfattas av ett statligt tvångsLOV.
LOV står för Lagen om Valfrihetssystem och är egentligen det största hotet mot invånarnas valfrihet vi har i landet. LOV ger privata aktörer rätt att etablera sig när och var de vill, och de får komma och gå som de önskar i vår välfärd. Därför fungerar inte möjligheten för politiken att planera och prioritera skattepengar och vårdbehov där det är som störst. Kommuner och regioner kan välja att använda LOV inom flera områden, till exempel är det vanligt inom hemtjänst, äldreboenden och i Region Stockholm inom flera olika vårdområden. Vårdcentraler och primärvård är det enda området där staten tvingar på LOV, så kallad tvångs-LOV.
Vårdcentraler kan alltså etablera sig var de vill, dock måste de uppfylla vissa krav, och om de inte gör det kan, i det här fallet KSON, avsluta sin finansiering av verksamheten. Detta har hänt, KSON sa till exempel upp avtalet med Citikliniken i Norrtälje centrum för inte så länge sedan. Patienterna måste dock tas om hand och erbjudas vård någon annan stans.
KSON är skyldiga att se till att det finns en fungerande primärvård i hela kommunen. En alltför stor tilltro till privata företag gör att det tar alldeles för lång tid att åtgärda och ersätta icke fungerande vård. I Vänsterpartiet anser vi att ansvariga politiker under en orimligt lång tid förlitat sig på att privata aktörer ska ta hand om Rimbobornas vårdbehov. Invånarna i Rimbo förtjänar fungerande vårdcentraler och det naturliga alternativet är att låta vårt eget bolag Tiohundra AB öppna vårdcentral i Rimbo omgående. På så sätt kan vi tillgodose att kvalitén hålls utan att ge privata aktörer flera chanser på invånarnas bekostnad.
Catarina Wahlgren, Vänsterpartiet i KSON och Region Stockholm
Niklas Bougt,Vänsterpartiet i KSON och Region Stockholm
Vilken fantastisk uppslutning. Unga. Äldre. Rospiggar sedan generationer. Inflyttade från Sigtuna eller Somalia. Ni är alla lika välkomna hit. Vi delar tron på ett rättvist och jämlikt samhälle.
Jag fyllde 50 år i vintras. Mycket i samhället har blivit bättre sedan 1976. Men annat har också gått åt fel håll. Klyftorna i samhället ökar, de rika blir ännu rikare, medan de flesta löntagares reallöner står still. Faktum är att jämlikheten i Sverige var bättre för femtio år sedan när jag var liten. Visst fanns stora löneskillnader även då – men inte större än att direktörer, undersköterskor och betongarbetare kunde bo i samma områden, ha barn i samma skolor, ta del av samma sjukvård…
Entydig forskning visar att ett jämlikt samhälle är ett bättre samhälle:
Vi vet att ett lands genomsnittliga hälsa, livslängd och utbildningsnivå är direkt kopplat till graden av jämlikhet.
Vi vet att våld och kriminalitet minskar när färre människor lever i ekonomisk utsatthet.
Vi vet att demokratin stärks när vi minskar polariseringen mellan ”folk” och ”elit”. För två veckor sedan fastställde Vänsterpartiets kongress en partiskatt som innebär våra folkvalda vänsterpartistiska politiker inte ska tjäna nämnvärt mer än det folk som väljer dem. Här i Norrtälje har Vänsterpartiet i tre år kämpat för att politikers arvoden ska vara rimliga och rättvisa. Vi kom en bit på vägen, men till slut stod vi ensamma i den kampen när de stora elefanterna skulle dela upp miljonerna mellan sig själva. Vi är likväl fortsatt övertygade om väl avvägda arvoden är viktiga för förtroendet för våra politiker.
Men vi behöver egentligen inga torra fakta och forskning för att förstå det här med jämlikhet. Kamrater, vi vet ju, vi känner i våra kroppar att ett rättvist och jämlikt samhälle är den enda möjliga vägen framåt.
Tidögänget som styr vårt land bryr sig varken om forskning eller intuition. De går i motsatt riktning. Sänkta skatter för miljardärerna. Skatteavdrag för att låta rengöra poolen och polera matsilvret. Samtidigt som resurserna till välfärden minskar. Under Tidögängets styre har Sveriges jämlikhetsindex rasat till den europeiska bottenligan.
Tidögängets politik för att öka de ekonomiska klyftorna brukar förtäckas i tomt prat om individuell frihet – att var och en i samhället skulle ha den position den förtjänar. Dessutom hörs ofta argument om att stora löneskillnader skulle gynna företagarandan, riskviljan och sysselsättningen.
Det här resonemanget brukar kallas för hästskitsteoremet. Hästarna ska ha så mycket havre att det blir lite spill till sparvarna.
Då har man nånstans glömt av alla de många som bär det här samhället på riktigt. Arbetarna. Löntagarna. Marknadsförare och verkställande direktörer kanske vi skulle klara oss utan, men föreställ er själva det kaos som skulle utbryta om vårt lands barnskötare gick ut i strejk en vecka.
Allra mest påfallande blir ojämlikheten i vårt samhälle när vi tittar på klimatomställningen. Skillnaden i utsläpp mellan inkomstgrupper är slående, både i Sverige och globalt. Samtidigt är det sårbara samhällen och människor som lever i fattigdom och utsatthet som drabbas hårdast av klimatkrisens konsekvenser i en slags dubbel orättvisa.
De superrika släpper ut mängder av koldioxid genom sin extravaganta livsstil med jetplan, stora bostäder och bränsleslukande bilar. De superrikas livsstil skapar också en önskan hos allmänheten som vill leva likadant. Vi har helt enkelt inte råd med de superrika. En person från den procent av de allra rikaste i Sverige släpper ut tio gånger så mycket koldioxid som en person från den hälft av befolkningen med lägst inkomst. Det här är nedslående siffror, men ger också hopp: Om de allra rikaste bara anpassar sitt levnadssätt till medelsvensken har vi kommit otroligt långt i klimatarbetet.
Kamrater, om drygt fyra månader går Sverige till val. Nu har vi chansen att vända utvecklingen. Alla de föregångare som stått på första maj allt sedan Kata Dalström 1895 och talat om ett bättre, rättvist och jämlikt samhälle har ofta möts av ett ”det går inte, det är omöjligt”. Samma idag. Men historien har ju gett oss rätt, det omöjliga blev möjligt: kvinnlig rösträtt, åtta timmars arbetsdag, lagstadgad semester. Vi ger inte upp. Vi vet att sann jämlikhet är den enda vägen framåt. I ett jämlikt samhälle är allt möjligt. Leve första maj
Första maj ska stråla mera klar. Låt den här dagen bli den vändning vårt land och vår värld så väl behöver. Vi samlas här idag, på första maj, inte bara för att hedra historien – utan för att stärka varandra och för att knyta de band av solidaritet som alltid burit oss framåt. Vi samlas här för att agera motståndsrörelse till den högerradikalisering som sveper över världen, Sverige och Norrtälje kommun. Vi samlas här för att vi är på din sida.
Vi är på din sida i en tid där den yttersta högern flyttar fram positionerna. Då det gemensamma som vi tagit för givet ifrågasätts och misstänkliggörs. Vi är på din sida i tid av krig och kris vi bygger en robust motståndsrörelse.
Robusthet byggs inte genom rädsla – den byggs genom trygghet. Genom en stark välfärd. Genom ett levande civilsamhälle. Genom människor som litar på varandra och som litar på samhället. Vi är på din sida.
Många delar av välfärden har under valfrihetens flagg monterats ner, bit efter bit. Privatiseringar har splittrat välfärden och köp- säljmodeller har gjort det omöjligt att fördela skattepengar på ett effektivt och rättvist sätt. Vi har idag ett system där vi inte kan besluta att vi vill ha små barngrupper med hög lärartäthet i förskolan, för vi har nationellt beslutat ersättningssystem som premierar stora barngrupper, få personal och små lokaler. Ju färre barn, desto större barngrupper. Hur sjukt är inte det? På de premisserna konkurrerar de kommunala förskolorna med de privata. För varje krona som läggs på de kommunala verksamheterna ska lika mycket gå till de privata, oavsett om behoven finns. Idag är 55% av förskolorna i kommunen privata.
Skattepengar fördelas inte på ett klokt sätt, vilket borde få varje rakryggad politiker att skygga. Men i stället har vi en regering som skyddar sina kompisar, skolägarna, koncerndirektörerna, miljardärerna som stoppar de pengar som borde gå till fler lärare i sina egna fickor. Där står vi på din sida. På barnens sida. Vänsterpartiet kommer att kämpa för att små barngrupper och hög lärartäthet i förskolan.
I vården ser vi hur nätläkare släppts fria att lura regioner på miljontals kronor genom att ge patienter tips om att vila och köpa plåster – när pengarna egentligen borde ha gått till att säkra vården för de svårast sjuka. Andra vårdföretag har tagit betalt av regionen för att patienterna loggat sina måltider i en app. Eller för att hänvisa patienten till akuten. Sätten att fuska till sig skattepengar är oräkneliga.
Det är inte värdigt ett välfärdssamhälle.
Men det går att vända utvecklingen.
I Region Stockholm har vi börjat ta steg för att ställa om vårdvalssystemet – för att få bättre kontroll, högre kvalitet och mer jämlik vård. När mittenstyret tog över efter förra valet, och vi blev samarbetsparti, hade Moderaterna styrt Region Stockholm i 16 år och vi hade över 40 olika vårdval. Det är flest i landet och Halland som kom efter Stockholm hade sex vårdval. Under mandatperioden har vi avvecklat och ställt om vårdval, med start i de som fungerade allra sämst. De som var dyra, erbjöd många möjligheter att fuska med ersättningar och dessutom inte gav patienterna mer eller bättre vård. Ett av de vårdval som ställs om nu första juni är vårdval primär hörselrehabilitering, ett vårdval där företaget som gör hörselundersökningen också har kunnat lura på patienterna sina egna svindyra hörapparater och undanhållit för patienterna att de kunnat få lika bra hjälpmedel subventionerat av regionen. Patienter har alltså kunnat luras att betala 35000 kr i stället för 600 kr. Det är slut med det nu. Vi är på din sida.
Den enda röda linje vi hade egentligen när vi gick in som samarbetsparti var att inga nedskärningar skulle ske inom vården, inte på sjukhusen och inte i primärvården. Utöver det har vi arbetat för att förbättra arbetsmiljön för vårdpersonalen, för vi vet att en god arbetsmiljö är grunden för en god vård. Vi har startat Sveriges största projekt för kortare arbetstid som omfattar 1400 anställda inom sjukhusens operationsavdelningar. Vi har infört fria arbetsskor och 25% rabatt på SL-kort för regionens egna anställda. I Norrtälje gäller detta även för personal inom omsorgen och LSS.
Det här arbetet måste fortsätta, vi behöver fler händer inom vården och inom äldreomsorgen. Arbetsvillkoren inom äldreomsorgen måste förbättras och det är akut. Heltidsanställningar ska vara norm, det ska finnas tid för att gå på toaletten, det ska finnas en toalett att gå på och det ska finnas ett lunchrum att äta sin lunch i. Det är orimligt att personalen i hemtjänsten ska behöva kissa i skogen och äta sin lunch i bilen. Det är orimligt att omsorgsarbete ska klockas och ersättas på ackord. Du som arbetar i äldreomsorgen utför ett otroligt viktigt arbete och du måste få goda förutsättningar att göra det. Och som äldre ska du kunna vara trygg med att möta personal som inte är stressad och slutkörd, du ska mötas av värdighet och trygghet och kunna känna tillit till att samhället tar hand om dig. Vi är på din sida.
En svagare välfärd innebär en förlorad tillit, ett samhälle där var och en behöver kunna klara sig på egen hand. Där vi ska misstänka och ange vår granne. Detta samtidigt som att vardagen har blivit tuffare för många. Och att vi egentligen vet, att vi alla är svaga nån gång i livet. Det kunde lika gärna varit jag.
Allt har blivit dyrare. Högkostnadsskyddet för mediciner har höjts. Du med liten plånbok undviker att plocka ut dina mediciner. Den fria tandvården för unga har tagits bort och du hoppar över tandläkarbesök för att ha råd med något roligare. Det här är reformer som slår direkt mot din trygghet och hälsa. Utöver det har matpriserna gått upp, trots en tillfällig momssänkning, bensinpriser och hyror höjs. I Norrtälje kommun finns nästan 1500 barn som av Rädda barnen beskrivs som fattiga. Det påverkar hela deras liv, tillgång till mat och kläder och att kunna delta i fritidsaktiviteter med kompisar.
Vänsterpartiet vill vi driva en politik som skapar gemenskap i stället för klyftor. Vi är på din sida i det här.
I Norrtälje kommun gör vi skillnad genom att tillgängliggöra det som bygger livskvalitet. Fri entré på museum. Avgiftsfri kulturskola. Och genom Aktivitetsbanken, där det går att låna utrustning för en aktiv fritid – oavsett plånbok. Med ökade resurser till studieförbund och föreningsliv kan vi, tillsammans med civilsamhället, skapa möjligheter till ett rikt kulturliv och en meningsfull fritid i hela kommunen. Att delta i samhället ska inte ska vara en klassfråga. Det här är Vänsterpartiets politik. Vi är på din sida.
I höst är det val i Sverige, i Region Stockholm och i Norrtälje kommun. Många kallar det för ett ödesval. Vi har ett fascistiskt parti som blivit lovade att sitta i regering om högern vinner valet. Klyftorna i landet växer redan nu och olika världar formas – sida vid sida – för olika människor.
Igår firade mitt barn mösspåtagning inför studenten. En dag fylld av glädje, förväntan och framtidstro. Drömmar blandat med nyfikenhet och naturlig oro, saknad av klasskompisar och lärare som man egentligen var så himla trött på. Helt naturligt. Samtidigt finns det andra ungdomar i samma ålder som hämtas i sina skolor – för att utvisas ensamma, utan sin familj, till länder där de inte känner någon. En verklighet som känns som hämtad ur en skräckfilm, så overkligt, så rakt emot de värderingar många förknippat med det svenska.
Två unga sjuksköterskestudenter, Donja och Darya, som redan skickats till krigets Iran, medan deras föräldrar och lillasyster är kvar i Sverige. Regeringen låter hälsa att de inte är välkomna tillbaka. Och fler står på tur. Nyligen fick 21åriga Ayla sitt besked att hon skickas till Iran. Hennes tillstånd att studera och arbeta som undersköterska i Sverige upphör därmed.
Hittills har 92 ungdomar utvisats från Sverige för att de råkar fylla 18 år. Det har gått från att gängkriminella våldsverkare ska utvisas till att vem som helst kan utvisas, vem som helst med fel hudfärg, fel ursprung eller fel religion. Regler görs om i en rasande takt för att göra det möjligt att utvisa fler. Oavsett hur skötsam du är och hur du kommer att drabbas av utvisningen. Det finns inte längre några ömmande skäl.
Det är två verkligheter som existerar samtidigt. Det kan vara klasskamrater.
Två helt olika villkor för unga människor som borde få drömma om samma saker: ett jobb, en egen lägenhet, ett vuxenliv.
Vi har en regering som vill slita isär vårt samhälle, som vill slita isär oss, som vill inbilla oss att det finns ett vi och ett dom och att dom måste bort. Dom som måste bort är regeringen. Vi kan aldrig acceptera att de gör det här mot oss, mot dig, vi är på din sida.
Kamrater, det är vi som står här idag som är kärnan i den robusta motståndsrörelsen. Det är vi som bär idén om ett samhälle som håller ihop. Ett samhälle där ingen lämnas.
Och det är vi som kan göra skillnad.
Det är viktigt att vi organiserar oss inför valen i höst. Det är viktigt att vi står upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Det är viktigt att vi tar strid – för välfärden, för jämlikheten, för framtiden. Och det är viktigt att vi får med oss många fler i motståndsrörelsen.
Vi ska prata med människor. Vi ska fråga hur drabbar det här dig? Tycker du att den här utvecklingen är rimlig? Vi ska berätta att ett annat samhälle är möjligt. Ett samhälle som är långsiktigt hållbart – för alla som lever här. Vi måste alla gå till valurnorna i höst, för kamrater, det samhället börjar med oss. Vi är på din sida.
V: Behåll förskollärare och minska barngruppsstorlekarna
Beslutet att lägga ner förskolan Vigelsjö gård har blottat de allvarliga konsekvenser som marknadsskolesystemet innebär för kommuner runt om i landet, särskilt kommuner utanför storstadsområdena. Ett system som omöjliggör politiskt ansvar för att skattepengar används optimalt och att alla barn får tillgång till en god förskola/skola. Vi har inte rådighet över resurserna. Under tiotals år har högerpolitiker och marknadsoptimister, även i vår kommun, överlåtit till privata intressen att tillgodose den tidigare platsbristen. Man har medvetet inte öppnat nya kommunala enheter. Idag står vi med ett förskolebestånd där över hälften är i privat drift.
För oss i Vänsterpartiet är inte nedläggningen av Vigelsjö gård den största katastrofen att ta ansvar för under den korta del av den här mandatperioden som vi har fått möjlighet att samarbeta med ett styre. Vår oro är större över det faktum att över 20 förskollärare i den kommunala verksamheten idag är varslade. Om de kommer att avskedas har vi en situation där andelen förskollärare i verksamheterna sjunker och där barngrupperna ofrånkomligen blir större. Redan nu är var tredje barngrupp i Norrtälje kommun större än Skolverkets rekommendationer och att de blir större är något som vi inte vill acceptera.
Att Vänsterpartiet accepterar att stänga Vigelsjö gård handlar om att vi inte kan försvara att betala för lokaler när behoven av att kunna behålla personal är så alarmerande. Pest eller kolera. Miljöpartiet har på denna sida (260428) redan förtjänstfullt beskrivit det eländiga barnpengssystemet som reglerar våra möjligheter att styra resurserna. Ingen vill egentligen stänga en väl fungerande verksamhet. Vänsterpartiet vill tvärtom se en stark kommunal förskoleverksamhet. När vi måste hårdprioritera, ser vi dock hellre små barngrupper än små förskolor.
De kommunala förskolorna har hittills haft en betydligt högre andel utbildade förskollärare än de fristående förskolorna. Om de drygt 20 varslade förskollärarna kommer att avskedas kommer det gapet att minska samtidigt som antalet barn per anställd blir fler, barngrupperna större och kvaliteten sjunker.
Därför är det absolut viktigaste för Vänsterpartiet just nu att kunna behålla så mycket utbildad personal och kompetens som möjligt i kommunens verksamheter. För resten av 2026 vill Vänsterpartiet därför att centrala medel tillskjuts för att behålla utbildad personal i förskolan. Sen är det upp till de partier som kan samla en majoritet att ta en ordentlig diskussion i budgetarbetet inför 2027 om vilken kvalitet vi ska ha i vår förskola. En förskola av hög kvalitet ger barnen bättre förutsättningar att klara skolan, men påverkar också resten av livet i positiv riktning vad gäller inkomst och hälsa. Vi vill fortsätta arbeta utifrån målet i Trästa-avtalet att på sikt minska barngruppsstorlekarna med fortsatt hög personaltäthet. I dagsläget har det dock blivit viktigast att motverka att barngrupperna blir större samt att förskollärare ersätts av barnskötare eller outbildad personal.
Det är en klen tröst, men till hösten behövs en ny regering som är beredd att göra upp med marknadsskolan, fatta avgörande beslut och ge kommunerna rådighet att fördela resurser effektivt och rättvist. Samtidigt är det viktigt att det omgående ses över vilka möjligheter som finns att utveckla lokala ersättningssystem för att bibehålla och främja hög kvalitet i förskolan. Vi har träffat både vårdnadshavare och personal för att diskutera lösningar och vi är öppna för att träffas igen och diskutera goda idéer vidare. Barnpengssystemet bidrar till en sårbarhet som inte är önskvärd. Det bästa vore att hitta ersättningssystem som också bidrar till högre andel förskollärare och mindre barngrupper i de fristående förskolorna. Vi vill nu vända på alla stenar för att behålla kompetens och undvika uppsägningar.
Catarina Wahlgren (V), barn och skolnämnden, Linda Andersson (V), barn och skolnämnden och Anna Söderblom (V), kommunstyrelsen
—
Läs gärna texten i sin helhet här på vår hemsida norrtalje.vansterpartiet.se och på Norrtelje tidnings debattsida: https://www.norrteljetidning.se/debatt/v-behall-forskollarare-och-minska-barngruppsstorlekarna/?shareSource=sharebutton
Debatt Många betalar ett högt pris för den värdegrund som Kronvall förespråkar
V: Alla människors lika värde är inte problemet – det är grunden för lösningen.
Att peka på samhällsproblem är enkelt. Att presentera lösningar är svårare. När tryggheten brister, kriminaliteten ökar eller människor upplever att samhället tappat kontrollen beror det inte på att Sverige utgått från idén om alla människors lika värde.
Principen om alla människors lika värde innebär inte kravlöshet eller tolerans mot brott. Den innebär att varje människa har samma rätt till trygghet, frihet och rättssäkerhet – oavsett bakgrund, hudfärg, religion eller bostadsområde. Problemen har alltså inte skapats av denna princip, utan av att samhället misslyckats med att leva upp till den.
Det är också talande hur debatten ofta förs. Man talar om “misslyckad integration” som om det vore ett neutralt tekniskt begrepp. Men alltför ofta används det som ett kodord för något annat: en föreställning om att människor med viss bakgrund i sig utgör problemet. Då flyttas fokus från politikens misslyckanden till människors ursprung.
För Vänsterpartiet är det viktigt med ett samhälle som är långsiktigt hållbart för alla oss som lever här. Det handlar inte om att prata om värdegrund utan att faktiskt ta avstamp i den. Avskyvärda brott ska bestraffas, ingen är motståndare till det.
Det finns många som betalar ett högt pris för den värdegrund som Kronvall förespråkar:
Darya och Donja, två unga sjuksköterskestudenter som utvisats till Iran medan deras föräldrar och syskon får stanna i Sverige.
Ayla Rostami, 21 år, pluggar till undersköterska, utvisas ensam till Iran.
Under ett år har den svenska regeringen utfört 92 s k tonårsutvisningar, men det är inte bara unga vuxna som drabbas.
Gaby, åtta år, född i Sverige, utvisas till El Salvador för att en av hennes föräldrar har för låg lön.
Rabea, 95 år och sjuklig, har varit i Sverige i 20 år och har hela sin släkt här, utvisas till Irak.
Det som skiljer dessa personers öde från de som Kronvall räknar upp är att ingen någonsin kommer att hållas skyldig eller bestraffas för de övertramp mot mänskliga rättigheter som de utsätts för.
Det verkliga problemet i det svenska samhället är inte att människor har olika bakgrund eller ser olika ut. Problemet är arbetslöshet, segregation, underfinansierade skolor, bostadsbrist, växande klassklyftor och en välfärd som öppnats för oseriösa aktörer och kriminella som plundrar gemensamma resurser.
När människor fastnar i långvarig arbetslöshet, när bostadsmarknaden blir alltmer segregerad, när skolor skiljer barn åt efter postnummer och när välfärden blir en marknad där kriminella kan tjäna pengar på skattebetalarnas bekostnad – då är det inte lika värde som styrt utvecklingen. Då är det politiska misslyckanden.
Vad krävs då?
För det första: ta tillbaka kontrollen över välfärden. Skattepengar ska gå till vård, skola och omsorg – inte till vinstjakt eller kriminalitet.
För det andra: en politik för arbete och ekonomisk trygghet. Fler jobb, utbildning och framtidstro är avgörande för att bryta utanförskap.
För det tredje: en bostadspolitik som bryter segregationen och bygger samman samhället i stället för att dela upp det.
För det fjärde: en stark rättsstat. Brott ska mötas av konsekvenser, utsatta människor ska få skydd och den organiserade brottsligheten ska trängas tillbaka.
Det är lätt att använda “värdegrund” som ett slagträ. Men alla människors lika värde är inte problemet – det är grunden för lösningen. Problemen uppstår när ojämlikhet och splittring tillåts växa, samtidigt som vissa försöker göra människors bakgrund till syndabock.
Det pågår en debatt i Norrtelje tidning kring havsbaserad vindkraft, som enligt Moderaterna å ena sidan förstör hela skärgården och enligt Norrtelje tidnings ledarsida, å andra sidan, inte ens syns från Norrtälje kommuns yttersta skär.
Varje gång nya anläggningar ska etableras för att producera förnybar energi så uppstår diskussion och motstånd. En del motstånd grundar sig i ett principiellt motstånd mot sol och vind som kraftkällor. Annat motstånd handlar framförallt om valet av plats för kraftanläggningarna. Problem kan vara buller för nära bostäder, påverkan av känslig natur och rödlistade arter, nedskräpning från anläggningarna eller helt enkelt att anläggningarna upplevs som fula och störande för landskapsbilden.
Den första typen av motstånd handlar ofta om bristande kunskaper om olika energislag, men när det kommer till motstånd som handlar om placeringar av kraftanläggningar leder det ofta till fördröjande och infekterade diskussioner. Vänsterpartiet har därför drivit en punkt i Trästaavtalet som handlar om att kartlägga vilka områden i kommunen som lämpar sig för utbyggnad av sol- och vindkraft, och lika viktigt, vilka områden som inte är lämpliga. Med en sådan kartläggning, kopplad till kommunens översiktsplan, blir det tydligare för både invånare och företagare att förutse var sol- och vindkraft skulle kunna etableras. Det blir också tydligt vilka områden som definitivt inte kommer att diskuteras för detta.
Vi är inte helt säkra på vilken typ av motstånd Moderaterna och resten av Tidögänget har gentemot förnybara energikällor. Vi kan dock misstänka att det handlar om ett principiellt motstånd eftersom de verkar tro att utbyggd kärnkraft ensidigt ska kunna lösa Sveriges ökade energibehov. Men kärnkraft tar inte bara lång tid att bygga ut, den blir också väldigt dyr. Det finns också frågor som högern inte svarar på: Var ska de nya reaktorerna byggas? Hur påverkas skyddsvärd natur och landskapsbild? Hur bidrar utbyggd kärnkraft till svenskarnas trygghet och säkerhet i händelse av kris och krig? Var ska det farliga avfallet förvaras i tusentals år?
I tider av skenande bränslepriser blir det akuta behovet av elektrifiering av transporter och lokal, förnyelsebar energiproduktion uppenbart. En utopisk dröm om en framtida kärnkraftsutbyggnad löser inte det problemet. I det perspektivet är det inte rimligt att stoppa vind och solkraftsanläggning på grund av ett principiellt motstånd. Vi är de första att tillstå att inga kraftslag är problemfria, låt oss därför planera för dem där de gör minst skada.
Vänsterpartiet och Mittenstyret har påbörjat arbetet med att ställa om Norrtälje till en föregångskommun att minska klimatutsläppen. Regeringen driver däremot en helt motsatt politik, vilket leder till att Sverige missar samtliga klimatmål och åtaganden uppsatta till 2030. Vänsterpartiet har en ambitiös politik för en ekonomiskt rättvis grön omställning. Vi vill att kommunen tar ansvar för att ytterligare minska klimatpåverkan genom att hushålla med resurser och aktivt främja och stödja klimatvänliga lösningar, inte minst för lokalt producerad förnybar energi.
Den 1 maj samlas vi för att kräva förändring. Kom med och bli en del av maktskifte 2026.
Vi samlas på Lilla torget för tal, musik, frukost och gemenskap!
Tid: 10:00-11:30
Talar gör Catarina Wahlgren, förstanamn på kommunlistan samt ledamot i Barn och Skolnämnden och Matti Leino, vice ordförande i V Norrtälje samt ledamot i Val och Demokratinämnden.
Musik med August och Janina.
Vi har även en egen sektion tillsammans med de andra norrortsföreningarna i Vänsterpartiets tåg i Stockholm vilket avgår från medborgarplatsen ca 13:00.
Kom med dit också, avfärd efter avslut på lilla torget!
En av de absolut viktigast frågorna inför nästa mandatperiod är att förbättra arbetsmiljön för de anställda i äldreomsorgen. Här har vi en grupp, företrädelsevis kvinnor, som arbetar långa pass, som gör sina behov i skogen och äter en macka till lunch i bilen. Och kvitterar ut en låg lön. Här har vi en grupp som skriker efter kompetenta kollegor som är utbildade för att bemöta dementa, som har den fysiska styrkan att hjälpa en rörelsehindrad i duschen och som snabbt klarar av att prioritera mellan olika individers behov. Och med änglars tålamod lyssna till synpunkter från både brukare och anhöriga under stressade arbetspass. Anställda i äldreomsorgen behöver fler kollegor, tid för återhämtning, trygga anställningar, fortbildning och högre lön.
Allt fler lever allt längre och behöver mer stöd för en god livskvalitet på äldre dagar. Vi måste kunna erbjuda anställda inom äldreomsorgen en arbetsmiljö som gör det möjligt att stanna kvar i yrket och att kunna rekrytera nya kollegor. Äldreomsorgen har allt för länge varit utsatt för effektiviseringsexperiment, just nu behöver vi satsa bara för att kunna hålla samma nivå på kvalitet som idag. Det går inte att springa fortare, de effektiviseringar som görs måste leda till att de anställda får mer tid med brukarna och mer återhämtning.
Samtidigt som antalet äldre ökar så minskar antalet barn och detta ger stora effekter på förskola och skola. Men kanske inte de effekter man hade kunnat hoppas på. Visst borde det väl vara möjligt att se slutet på en lång period av stora barngrupper, kort om personal och obefintlig planeringstid när nu barnkullarna går ner? Borde det inte automatiskt leda till mindre barngrupper och skolklasser? Nej, så fungerar inte marknadssystemet. I stället får verksamheterna mindre pengar för att betala ökade hyror och högre lönekostnader. En orimlig situation, men om det inte går att ändra ersättningssystemen så kommer ett lägre barnafödande ofrånkomligen att leda till nedlagda förskolor och skolor, uppsagd personal och större barngrupper. Och lägre kvalitet. När kommunala förskolor tvingas stänga och den privata andelen blir allt större, minskar också andelen utbildade förskollärare i förskolan.
Förra veckan var det kommunal debattpremiär inför valet i september. Debatten hölls, som tur var för medverkande politiker, i Edsbro. Edsbro är en ort där underlaget för förskola och skola fortfarande ser bra ut och det finns inget som pekar på nedläggningar den närmsta mandatperioden. Tvärtom finns det goda möjligheter för Edsbro att växa som ort. Och då är det så klart kul att som politiker kunna looooova att förskola och skola får vara kvar.
Även om vi skulle krympa välfärden till det som anses absolut mest nödvändigt, även om vi skulle radera fria lovaktiviteter, frukt i skolan, avgiftsfri kulturskola, fritidshem och fritidsgårdar, bibliotek, avgiftsfria utställningslokaler och mycket annat så kommer kostnaderna att stiga i takt med att vi blir äldre. Vi kan välja att ta kostnaderna gemensamt eller att var och en betalar för sin utbildning, sin fritid, sin vård och omsorg.
Jag skulle vilja hävda att alla partier som är helt främmande för att höja skatten, de förordar det senare. Om de menar allvar med att de vill ha små skolklasser, utbildade lärare och en äldreomsorg med god, lagad mat och tillräckligt med personal, då måste de finansiera det. Och när t ex Robert Beronius tycker att det är ett bra läge att sänka skatten i Norrtälje kommun, så innebär det antingen att ytterligare avgifter kommer att läggas över på enskilda individer eller att kvaliteten sänks.
Ledarkrönika i Allt om Norrtälje signerad vår Catarina Wahlgren
Nyhetstjänsten Allt om Norrtälje har startat en ledarredaktion där sex skribenter från tre ideologiska inriktningar ska skriva återkommande ledartexter om lokala frågor i Norrtälje kommun.
Vänsterpartiet har i tre dagar haft kongress i Örebro. Deltog från Norrtälje gjorde Anna Söderblom och Matti Leino som två av Stockholmsdelegationens drygt femtio ombud. Dessutom leddes presidiet av Åsa Brunius från Riala. Kongressen kom att präglas av en mobilisering inför valet med med målet att ingå i nästa regering och ett fokus på den ekonomiska politiken. Huvudbudskapet i den Valplattform som fastställdes är beskatta ”miljardärerna” och de som vinstutplundrar välfärden för att istället göra livet bättre för de vanliga människorna, arbetarna och dagens så många förlorare. Frysta hyror, förbättrad välfärd och investeringar för infrastruktur och klimatomställning ska vända utvecklingen.
Debattpremiär i Edsbro – med Vänsterpartiet Norrtälje
Den första debatten inför valet i september hölls i Edsbro, mitt i vår landsbygd. På plats var Catarina Wahlgren tillsammans. Stort tack till föreningslivet för ett välarrangerat och engagerande arrangemang!
– Edsbro visar verkligen vilken potential som finns i vår landsbygd. Här finns förutsättningar för både lokal energiproduktion och livsmedelsproduktion – men också ett starkt föreningsliv som är avgörande för en levande bygd, säger Catarina.
Under debatten lyfte vi flera viktiga frågor för Edsbros och hela kommunens utveckling: behovet av tätare kollektivtrafik och tryggare hållplatser, fler bostäder samt ett trygghetsboende på byggklar mark, och en stärkt samhällsservice med skola, vård, omsorg och bibliotek.
Ett trygghetsboende i Tiohundras regi skulle inte bara stärka omsorgen, utan också förbättra arbetsvillkoren för hemtjänstpersonalen genom egna lokaler. Samtidigt kan det skapa möjligheter för nya lokaler till vårdcentralen och fungera som en viktig beredskapspunkt vid kris eller krig.
Vi i Vänsterpartiet är tydliga: en fungerande välfärd bygger på gemensamt ansvar – inte på att privata aktörer förväntas lösa samhällsservicen.
Ska vi kunna göra riktiga satsningar på skola, förskola och omsorg måste vi vara ärliga med vad det kräver. Vi är beredda att prioritera välfärden – även om det innebär att justera överskottsmål eller höja skatten.
Edsbro är en viktig del av Norrtäljes landsbygd. Med rätt satsningar och i samarbete med invånare, föreningsliv och landsbygdsråd kan vi utveckla hela kommunen.
Debattartikel i Norrtelje tidning signerad Catarina Wahlgren, Anna Söderblom och Jessica Hilwëyn.
Den är en replik på Andrea Kronvalls (SD) artikel : Dags att sluta prata ”värdegrund” .
”Andrea Kronvall (SD) är trött på Sveriges gemensamt antagna värdegrunder och vill skrota alla värdegrundsprojekt omedelbart. Värdegrund innebär till exempel inom hälso- och sjukvården att vård ska ges på lika villkor och att den med störst behov ska prioriteras, inom äldreomsorg och socialtjänst att alla har rätt till ett värdigt liv och ska känna välbefinnande.
Inom utbildningsområdet handlar det om allas rätt att lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar och att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad utifrån kön, funktionsförmåga, ursprung, religion, ålder, könsuttryck eller sexuell läggning. Utöver de nationella skrivningarna har Sverige undertecknat en rad internationella dokument som också definierar gemensam värdegrund, till exempel FNs deklarationer om mänskliga rättigheter och om barns rättigheter.
I stället har Kronvall ett behov av att uttrycka en egen värdegrund, som på vissa ställen väl ryms inom de gemensamt antagna skrivningarna. Det finns dock ord som sticker ut och ger den privat hemsnickrade värdegrunden en annan betydelse.
”…/ Sätt tryggheten först, särskilt för barn och unga som har rätt att växa upp utan rädsla och med ljus framtidstro./…/ Värna de västerländska och svenska värderingar som har gjort oss starka; tillit, jämställdhet och en kultur där man gör rätt för sig. Behandla andra som du själv vill bli behandlad.
För det är så välstånd skapas och trygga samhällen byggs.” (Andrea Kronvall, SDs värdegrund, Norrtelje tidning 260409)
Ett exempel på det är frasen ”en kultur där man gör rätt för sig”. Här uttrycks att det är enbart den som gör rätt för sig som har rätt till den trygghet och sammanhållning som Kronvall beskriver. Delaktigheten i samhället är villkorad. Alla människor går igenom perioder i sitt liv då de inte ”gör rätt för sig”, som barn, som äldre dement eller vid sjukdom. Det finns också personer som under ett helt liv aldrig kommer att kunna ”göra rätt för sig”. Vår övertygelse är att ett starkt och tryggt samhälle byggs genom solidaritet och omsorg och att alla människor, oavsett om de ”gör rätt för sig”, har samma rättigheter till gemenskap och respekt.
Kronvall är dessvärre inte ensam om att upprepa frasen ”att göra rätt för sig”, den förekommer flitigt i regeringens narrativ om invandrare som en grupp i samhället som bryter mot denna tidigare outtalade värdegrund. Migrationsminister Forsell (M) beklagar sig till exempel kring tonårsutvisningarna eftersom de inneburit att personer som ”gjort allt rätt” har drabbats. Det visar att det inte räcker att ”göra rätt för sig”, en del personer kan helt enkelt inte omfattas av den här värdegrunden, till exempel på grund av ursprung, vilket gör att den går stick i stäv med det som beskrivs i de gemensamt antagna dokumenten.
Meningen i Kronvalls egen värdegrund om att sätta ”tryggheten först, särskilt för barn och unga som har rätt att växa upp utan rädsla och med ljus framtidstro” låter bra, men även här smyger det sig in att det handlar endast om barn och unga som faktiskt har den rättigheten, inte alla barn och unga. De barn och unga som nu utvisas från Sverige för att de fyllt 18, eller för att deras föräldrar inte har tillräckligt hög lön, de har alltså inte ”rätt att växa upp utan rädsla…osv”?
Sverige är ett land som skickat unga sjuksköterskestudenter till ett brinnande krig i Iran, att då tala om att ”behandla andra som du själv vill bli behandlad” är magstarkt och får oss att ställa oss frågan vilka som omfattas av Kronvalls värdegrund. Vackra ord är en sak, i handling ser vi varje dag hur dessa ord omsätts i praktiken.
Den 22/3 har vi årsmöte och då är det dags att välja ny styrelse. Det är en hel del annat som ska avhandlas på mötet också. Vi ska bland annat anta en verksamhetsplan för den nya styrelsen att ta itu med. Vi bjuder på gofika.
