Skip to main content

Debatt: Barn lär sig bli något de redan är – Sveriges skuld till sina minoriteter

Nationella minoritetsveckan: Den alltmer polariserade politiska samhällsdebatten slår mot personer som tillhör nationella minoriteter.

“Vi måste lära oss, vi ska ju bli samer”, sa en femåring i Sameföreningen i Stockholm.

2025 är ett symboliskt viktigt år för Sveriges minoritetspolitiska arbete. Vi är mitt uppe i FN:s språkdecennium (där minoritetsspråken står särskilt i centrum), svensk minoritetspolitik fyller 25 år och vi firar 250 år av judiskt liv i Sverige. Ändå har regeringen valt att frysa, efter att tidigare minskat, anslagen till arbetet för att stärka de nationella minoriteterna och deras språk.

Den alltmer polariserade politiska samhällsdebatten slår mot personer som tillhör nationella minoriteter. Särskilt judar, romer och samer drabbas av den ökande rasismen. Europarådet vill att Sverige ska hantera detta klimat av ökad intolerans skyndsamt. Vi i Vänsterpartiet anser att politiken regeringen för snarare riskerar att förvärra problemen och lämnade därför in en riksdagsmotion förra året och höjde anslagen i årets skuggbudget för att stärka minoritetspolitiken. Motionen innehåller förslag som:

  • miniminivå på undervisningstid i modersmål
  • permanent finansierade resursbibliotek
  • nationalscen för Sápmi
  • sanningskommission för statens relationer till romer och resande
  • lägga till språk som en av diskrimineringsgrunderna
  • erkänna teckenspråk som nationellt minoritetsspråk

De nationella minoriteterna har funnits i Sverige under så lång tid att deras språk och kultur är en del av vårt gemensamma kulturarv. Nationalromantikerna lyfter gärna upp Dalarna som den svenska kulturens vagga ovetandes om att det till stora delar var skogsfinnarna som sedan 1600-talet präglat kulturen där. Fram till 1809 var Sverige flerspråkigt men i takt med att tanken ”ett land, ett folk” blev starkare osynliggjordes och slutligen förbjöds allt utom svenskan i skolan. Som en följd riskerar vissa av minoriteternas språk idag att gå förlorade.

Att skydda nationella minoriteter är nödvändigt för stabilitet, demokratisk säkerhet och fred. Därför ska Sverige, enligt lag och internationella åtaganden om mänskliga rättigheter, säkerställa att de nationella minoriteternas rättigheter efterlevs. Både minoritetslagstiftningen och de internationella konventionerna blickar framåt och ger chansen att göra om och göra rätt, men de antyder också en botgöring.

En botgöring för att många sverigefinnar, samer och tornedalingar inte har fått lära sig sina språk. För att jiddisch riskerar att dö ut. För att människor som talar romani chib inte vågar berätta att de gör det. En botgöring för alla barn som fick stryk i svenska skolor om de talade sitt språk. För att man på BVC sa att det var skadligt att lära barn flera språk. En botgöring för alla skallar som mättes, gravar som grävdes upp, kvarlevor som stals, tvångssteriliseringar, rasbiologi och stämplarna “af lägrestående ras” och “ovärdig att rasblandas med”. Det kan ses som en botgöring för varenda finnjävel och alla andra rasistiska uttryck de nationella minoriteterna utsatts och utsätts för.

Än idag ser vi följderna av tvångsassimileringen. Många som tillhör våra nationella minoriteter kan inte prata med sina mor- och farföräldrar, saknar sina rötter, känner eller har känt skam för sitt ursprung. Mycket av historien ekar in i samtiden. Vi är inte på något sätt immuna. För varje romsk ungdom som nekas att kliva på bussen, för varje dold eller assimilerad identitet, för varje ihjälplågad ren, för varje kanonutredare som inte kan se skillnad på nationella minoriteter och frimärkssamlare, borde vi rimligtvis skala upp och intensifiera arbetet.

Norrtälje kommun är finskt förvaltningsområde och i skrivande stund pågår Minoritetsveckan med olika aktiviteter runt om i kommunen. Viktiga steg i rätt riktning men det finns mycket kvar att göra. För den som bär språkförtryckets historia under huden kan möjligheten att uttrycka sig på sitt modersmål och verka i sin kultur vara avgörande för att upprätta en identitet och stärka både självförtroende och självkänsla. Det är därför barn i de nationella minoriteterna får lära sig att bli något de redan är.

Jessica Hilwëyngruppledare Vänsterpartiet Norrtälje

Anna Söderblomgruppledare Vänsterpartiet Norrtälje

Nu blir Kulturskolan avgiftsfri för alla barn!

Nu blir Roslagens Kulturskola avgiftsfri för alla barn! Norrtelje tidning skriver om att det nu klubbats i Kultur och fritidsnämnden att det Kulturskolan nu (äntligen) kommer att bli avgiftsfri nästa år!
”Alla barn behöver en rik fritid, ha många uttrycksformer och kunna utveckla olika sidor av sig själv, och det ska vara möjligt oavsett föräldrarnas ekonomi”
Gratis kulturskola för alla barn var ett av våra krav för att gå in som samarbetsparti med det nya Mittenstyret i Norrtälje. Vi anser nämligen att kultur är en investering, inte en kostnad och att alla barn ska ha möjlighet att utöva och skapa musik och konst!
Barnkonventionen, vilken är lag i Sverige sedan 2020, §31 slår fast att ”Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder och rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet.”
Nu kan vi i Norrtälje kommun äntligen uppfylla detta!

Barns skolgång ska inte vara en marknad

Replik från Vänsterpartiet på Moderaternas debattartikel ”Låt oss föräldrar välja utan oro för nästa regering

Ingen förälder ska behöva väga in politisk risk när man väljer förskola – det håller vi i Vänsterpartiet helt med om. Men den oro Dennis Jernkrok (M) beskriver är faktiskt inte skapad av partier som vill förändra systemet, utan av systemet självt. Det är marknadsstyrningen av skolan som har gjort barns utbildning till en fråga om affärsmodeller, ägarbyten och vinstnivåer.

När skolor drivs som företag blir stabiliteten alltid beroende av ekonomi, inte av barns behov. Vi ser hur friskolekoncerner köps och säljs av riskkapitalbolag och utländska intressen, hur skolor stänger när vinsten sjunker och hur resurser som borde gått till undervisning istället försvinner till koncernbidrag. Det är inte valfrihet – det är vinstfrihet.

Vänsterpartiet vill inte skapa oro, vi vill skapa trygghet. Trygghet i att ditt barns skola finns kvar oavsett konjunktur, i att resurserna går till undervisning, inte utdelning. Vi vill ha mångfald – men en mångfald av idéer och pedagogik, inte av aktieägare. Kommunala och idéburna skolor ska kunna samexistera, men utan att barnen blir brickor i ett marknadsspel.

Det Dennis Jernkrok kallar ”symbolpolitik” handlar i själva verket om att återta kontrollen över skolan. Att ställa krav på att skattemedel används till det de är avsedda för – utbildning. Vi vet att ojämlikheten mellan skolor växer, att betygen blivit en handelsvara och att lärarna tvingas konkurrera om elever istället för att samarbeta. Det är därför Vänsterpartiet vill avskaffa vinstintresset, inte valfriheten.

Vi vill att föräldrar ska kunna välja mellan bra skolor – inte mellan stabilitet och spekulation. Att alla barn, oavsett bakgrund, ska få samma chans. Det är först när skolan befrias från marknadens logik som vi kan prata om verklig trygghet och långsiktighet.

Barns utbildning ska inte vara en affärsverksamhet. Den ska vara en rättighet – och ett gemensamt ansvar.

Catarina Wahlgren, ledamot Barn- och skolnämnden
Linda Andersson, ersättare Barn- och skolnämnden
Britt-Mari Bardon, ledamot Utbildningsnämnden
Örjan Grönlund, ersättare Utbildningsnämnden

Nu är den äntligen på väg – mammografibussen!

Nu är den äntligen på väg – mammografibussen!
Förra veckan tog Region Stockholms styre – Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet i samarbete med Vänsterpartiet – beslut om att investera 20 miljoner kronor i en mobil mammografibuss.
Under lång tid har invånare i Norrtälje efterfrågat möjligheten att kunna genomföra mammografiundersökningar på hemmaplan. Diskussionen har återkommit flera gånger i både kommunen och inom KSON, kommunalförbundet för sjukvård och omsorg, utan att något konkret resultat nåtts. År 2022 beslutade kommunstyrelsen till och med att kommunen själv skulle finansiera en mobil enhet, men planerna blev aldrig verklighet.
Nu ser det däremot ut som att väntan snart är över. Region Stockholm har i sin budget för 2026 avsatt omkring 20 miljoner kronor för att realisera satsningen- beslutet kommer att tas på regionens budgetfullmäktige den 11-12 November. Förutom att köpa in själva bussen ska pengarna även gå till att säkra den personal och kompetens som behövs för att driften ska fungera.
Catarina Wahlgren (V), regionledamot, skriver:
– Det är lätt att säga att mammografi är en liten insats för att rädda liv. Men det är inte så lätt alla gånger att ta ledigt en hel dag för att ta sig in till stan och gå på sin undersökning. Genom åren har jag träffat många kvinnor härifrån Norrtälje som lyft frågan, och som vittnar om vilken tröskel det är att komma iväg på den här livsviktiga kontrollen.
Det här är en fråga om likvärdig vård som Norrtäljes kvinnor ihärdigt drivit och nu fått igenom. Tack!

Debatt i NT: Roslagshögern bekänner färg om jämställdhet i vården

Debattartikel i Norrtälje tidning.

”’Att vara flicka’ är i dag en kategori som innebär högre risk för psykisk ohälsa i Norrtälje kommun. Här har flickor i genomsnitt lägre behörighet till gymnasiestudier än pojkar, tvärtemot nationell statistik. Tre grundskolor i kommunen har fått nedslag från Skolinspektionen när det gäller det strategiska jämställdhetsarbetet. Förekomsten av våld i nära relationer, läs: mäns våld mot kvinnor, är jämförelsevis hög i Norrtälje, våld i unga relationer likaså.

Trots allt detta tycker Jörgen Jansson (M) att den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, CEMR, är ett dokument som ”hör till en annan tid och ett annat land” än Sverige och Norrtälje i dag. Varken Moderaterna eller Sverigedemokraterna ställde sig bakom att underteckna deklarationen när direktionen för sjukvård och omsorg i Norrtälje, KSON, skulle fatta beslut.

Att underteckna CEMR-deklarationen betyder att man åtar sig att ta fram en handlingsplan för jämställdhet, och sedan genomföra den. Deklarationer bygger på principer som att jämställdhet är en grundläggande rättighet, att en jämn fördelning av kvinnor och män i beslutsprocesser är en förutsättning för demokrati, och att strukturer i samhället behöver förändras för att uppnå jämställdhet.

Sjukvården är naturligtvis inte på något sätt undantagen från detta. De flesta som arbetar inom vård och omsorg är kvinnor. De utför ett arbete som sliter både fysiskt och mentalt, ofta på obekväm arbetstid. Arbetsförhållanden inom vård och omsorg måste bli bättre. Vänsterpartiet driver på för en offensiv personalpolitik som förbättrar arbetsmiljön, lönerna och inflytandet för personalen. Ett exempel på det är pilotprojektet med betald återhämtningstid för personal på länets operationsavdelningar, som sjösätts under hösten.

Det finns gott om statistik som pekar på att vården är långt ifrån jämställd även för patienterna. Män får till exempel snabbare vård samt dyrare mediciner och hjälpmedel än kvinnor. Kvinnor underbehandlas vid hjärtsjukdom, stroke och benskörhet. Pojkar får sina NPF-utredningar redan i lågstadiet medan flickor ofta får vänta till högstadiet eller vuxen ålder, och har då gått miste om stöd under skoltiden.

Det finns med andra ord mycket att jobba på när det gäller jämställdheten i det här landet. Om vi är överens om att jämställdhet är en förutsättning för demokrati så är ett undertecknande av CEMR-deklarationen ett självklart steg att ta. Såväl Region Stockholm som Norrtälje kommun, och nu även KSON, har i och med undertecknandet åtagit sig att ta fram handlingsplaner för jämställdhet. Vänsterpartiet kommer att följa arbetet noga, och se till så att det leder till konkreta insatser för en mer jämställd kommun. Det borde politiker av alla kulörer kunna ställa sig bakom.

Catarina Wahlgren (V), KSON och Barn- och skolnämnden

Jessica Hillwëyn (V), Kommunstyrelsen och KSON

Linda Andersson (V), Barn- och skolnämnden

Debatt: I dessa situationer är kommunalt VA bästa alternativet

Replik på debattartikeln ”VA-krisen på Rådmansö – är Miljöpartiet miljöexperter?”

I debattartikeln om “VA-krisen” på Rådmansö den 3/10 ifrågasätter debattörerna Vänsterpartiets syn på utbyggnaden av kommunalt vatten-och avlopp på Rådmansö.
Vänsterpartiets ståndpunkter bygger både på ekonomisk och ekologisk hållbarhet. För att inte glömma hälsoeffekterna.
När man byggde våra attraktiva sommarstugeområden på 50-70 talet så var standard ett torrdass och en vattenpump på tomten för att diska i balja. Under en lång rad år utvecklades husen till en helt annan standard med vattentoalett och indraget vatten, ibland även jacuzzi och badtunnor eller pool.
Allt detta innebär stora påfrestningar på vattenresurserna och vattnet förorenas.
Enligt lagen får man inte släppa ut avlopp hur som helst och i kustnära områden som är detaljplanerade så träder högsta skyddsklassning, det vill säga hög skyddsnivå för hälsa och miljö. Detta innebär långtgående krav på rening av avlopp.
Enligt entreprenörer som är verksamma i vår kommun kostar rening för hög skyddsnivå mellan 250 000 och 300 000 kronor beroende på hur mycket berg eller lera som finns på tomten.
Till det tillkommer borrning av en brunn som med lite tur inte behöver filter eller annan rening för att kunna användas som dricksvatten. Att borra brunn med tillhörande pump mm kan kosta ca 100 000 kronor. Borrar man dessutom för många brunnar inom ett kustnära område eller använder för mycket vatten så får man saltvatteninträngning som inte går att rena bort. Enligt Plan och bygglagen får man inte bygglov om man har salt i brunnen till exempel.
Ett enskilt avlopps livslängd är i genomsnitt 25 år enligt Havs- och vattenmyndigheten.
Under en genomsnittlig livslängd för en människa får man förnya sitt enskilda avlopp minst tre gånger och drift och underhåll ligger på fastighetsägaren som gör sig skyldig till miljöbrott om avloppet inte är tillräckligt bra för att vara lagligt.
Ett kommunalt vatten- och avlopp däremot som kontrolleras dagligen, håller så länge kommunen anser att behovet finns. Dessutom blir det flera reningskrav på gång, PFAS, läkemedelsrester med flera som kan vara svåra att uppnå för enskilda avlopp i tätbebyggda områden.
Så i ett långsiktigt perspektiv är kommunal vatten-och avloppsinfrastruktur det lämpliga alternativet i tätbebyggda områden där avlopp inte har förnyats och där fastighetsägare inte regelbundet kontrollerar kvaliteten på sitt dricksvatten. Ett avlopp kan förvisso vara litet men i våra inre vikar kan upp till 40 procent av övergödningen hänföras till enskilda avlopp.
I andra områden där det finns större yta för jorden att ta hand om föroreningar och där det inte finns så många dricksvattenbrunnar i närheten som kan kontamineras, är enskilda avlopp en mycket bra lösning men vår kommun har ca 30 000 enskilda avlopp, vilket är en utmaning med tanke på Östersjöns mående.

Jessica Hilwëyn, Gruppledare Vänsterpartiet Norrtälje

Anna Söderblom, Gruppledare Vänsterpartiet Norrtälje

Tack Hallstavik!

I lördags var vi på plats i Hallstavik!
Dagen till ära hade vi både Ung Vänster, kommun och regionpolitiker på plats, vi delade flygblad, snackade politik och bjöd på kaffe till förbipasserande. Vi hade många intressanta samtal och knöt nya kontakter med spännande människor

Från regionen hade vi besök av Shamso Ali Hassan, Mark-Amadeus Chivu, Hashim Mohamed Jama och Catarina Wahlgren. Från kommunpolitiken kom bland andra Anna Söderblom, Matti Leino, Malin Wedberg och Stefan Grath och sist men inte minst Casper Möllberg från UV!

Från vänster Matti Leino, Casper Möllberg, Stefan Grath, Anna Söderblom och Malin Wedberg
Politiker och Hallstabor
Tack Hallstavik för en fin dag, vi kommer snart tillbaka!

RÖD LÖRDAG i Hallstavik! 20/9 2025 klockan 11-14

Dagen till ära kommer vi ha både kommun och regionpolitiker på plats, så häng med och gör skillnad i vardagen!
Vi ses på torget i Hallsta för att dela flygblad, snacka politik och bjuda på kaffe till förbipasserande. Det spelar ingen roll om du är rutinerad eller ny – vi gör det här tillsammans.
Från regionen får vi besök av Shamso Ali Hassan, Mark-Amadeus Chivu, Hashim Mohamed Jama och Catarina Wahlgren. Från kommunpolitiken kommer bland andra Anna Söderblom, Örjan Grönlund och Stefan Grath

Idag är det läskunnighetens dag! 

 

 

 

 

 

Idag uppmärksammas Internationella läskunnighetsdagen, ett initiativ som UNESCO har drivit i över 50 år.

Läskunnighet är en grundläggande rättighet – och nyckeln till kunskap, delaktighet och ett demokratiskt samhälle. Alla barn, oavsett bakgrund eller förutsättningar, ska ha möjlighet att utvecklas och lyckas i skolan. Varje krona som sparas in på skolan idag kommer att kosta oss dyrt i framtiden. 

För Vänsterpartiet Norrtälje handlar skolpolitik om mer än undervisning – det handlar om rättvisa, jämlikhet och långsiktighet. Därför har vi länge drivit frågan om små undervisningsgrupper. Forskning visar att mindre grupper ger elever bättre individuell vägledning, tryggare miljö och större möjligheter att ta till sig undervisningen, särskilt för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer, språkstödbehov eller hög frånvaro. 

Hösten 2024, när det nya Mittenstyret tillträdde med Vänsterpartiet som samarbetsparti, fick vi med följande punkt i Trästa-avtalet:
”Möjliggör för samtliga grundskolor i kommunen att erbjuda små undervisningsgrupper i goda undervisningsmiljöer.”
Detta är ett konkret steg mot en mer jämlik och inkluderande skola, där undervisning och stöd finns för alla elever – oavsett behov eller bakgrund. 

En våra punkter i Trästaavtalet* handlar om rätten till modersmål och lyder- “Alla barn med annat modersmål än svenska ska ha rätt till modersmålsundervisning under hela skoltiden”. Forskning visar tydligt att elever som får modersmålsundervisning presterar bättre – även i svenska – och utvecklar både kognitiva förmågor och självförtroende. Det är därför inte en kostnad, utan en investering i framtiden. Att motarbeta modersmålsundervisning är att begränsa barns rätt till en jämlik och kvalitativ skolgång. 

Vi ser också hur marknadsskolorna dränerar resurser från kommunala skolor, vilket hotar likvärdigheten. Vänsterpartiet vill försvara en skola där alla elever, oavsett huvudman, har tillgång till utbildade lärare, bra undervisningsmiljöer, elevhälsa och resurser. Vinster ska aldrig prioriteras före elevernas rätt till lärande och trygghet. 

Läskunnighetens dag påminner oss om att investera i barns lärande och trygghet. Små undervisningsgrupper, modersmålsundervisning och goda undervisningsmiljöer är konkreta och långsiktiga steg mot en bättre och mer jämlik skola i Norrtälje – en skola där alla barn får möjlighet att utveckla sin fulla potential. 

Vänsterpartiet Norrtälje fortsätter kämpa för en skola där forskning och kunskap styr, där ingen lämnas efter och där demokratisk styrning, jämlikhet och långsiktighet alltid går före vinster och kortsiktiga sparkrav. 

Debatt: Kulturskolan kan nå fler barn – vi har inte råd att kompromissa

Debattartikel i Norrtelje tidning signerad våra ledamöter i Kultur och Fritidsnämnden, Barn och Skolnämnden samt Utbildningsnämnden.

Få frågor väcker så starka känslor i Norrtälje som kulturskolans framtid. Under våren har diskussionen svallat högt i olika forum, på sociala medier, i föreningsliv och i den lokala pressen. Det är i sig ett tecken på hur viktig kulturskolan är – den angår hela kommunen, inte bara de barn som redan deltar.

En av dem som länge drivit frågan är Bengt Hilding, med mångårigt engagemang i kulturskolan i Rimbo. Hans röst har varit viktig i att lyfta fram behovet av att kulturskolans lärare också finns i grundskolan. Den tanken är central. När barn får möta musik, teater, bild och dans i skolan, där de redan är, sänks trösklarna och helt nya grupper av elever kan få syn på sina egna förmågor. Kulturen bygger både självkänsla och gemenskap – och blir en del av vardagen för fler.

Men samtidigt måste vi tala klarspråk om en annan avgörande fråga: avgifterna. Att som Bengt Hilding gör föreslå en gratis ”prova på”-termin för att sedan återinföra avgift och hänvisa familjer till bidrag från Lions eller RoslagsBlomman, det är inte en lösning. Det är en återvändsgränd. För även en till synes blygsam kostnad fungerar i praktiken som en mur. Vi vet att många familjer drar sig för att anmäla sina barn, och att vägen via bidrag och välgörenhet ofta blir för svår eller för skamfylld. Barn ska inte behöva känna att deras plats i kulturskolan hänger på föräldrars ekonomi eller förmåga att be om hjälp.

Just därför var det avgörande när Vänsterpartiet sommaren 2024 ställde kravet på en avgiftsfri kulturskola som en förutsättning för att stödja det nya mittenstyret i Norrtälje. Vi fick igenom en kulturskola för alla barn – för vi vet att kultur inte är en kostnad, utan en investering i framtiden. Alla barn ska ha möjlighet att skapa och utöva musik, konst och teater, oavsett föräldrarnas plånbok.

Vi behöver alltså tänka både och. Kulturskolan ska finnas i skolan, tillgänglig där barnen redan är. Och den måste vara avgiftsfri, för att ingen ska stängas ute. Först då kan kulturskolan bli den mötesplats som så många av oss längtar efter – en plats där dörren alltid står öppen, utan prislapp.

När Norrtälje nu diskuterar kulturskolans framtid visar engagemanget – från lärare, föräldrar, politiker och föreningsliv – att frågan är större än en enskild verksamhet. Det handlar om hur vi ser på barns rätt till kultur, delaktighet och framtidstro. Och det är en fråga där vi inte har råd att kompromissa.

Miriam Anglemark-Jansson (Kultur och Fritidsnämnden), Britt-Mari Bardon (Utbildningsnämnden), Catarina Wahlgren (Barn och Skolnämnden)

V: Kulturskolan kan nå fler barn – vi har inte råd att kompromissa

Debatt: Skolsystemet är riggat som en marknad

Vi vill börja med att tacka Janne Wallgren, som benämner sig själv realist, för inbjudan till debatt i en fråga som för oss är grundläggande och viktig. Vänsterpartiet vill att alla barn ska få gå i bra skolor som arbetar med det kompensatoriska uppdraget och ger dem likvärdiga möjligheter i livet.

Janne är orolig för att vi lyfter dilemmat att ”De vinstdrivande skolorna tenderar dessutom att ha färre behöriga lärare, lägre lärartäthet och högre personalomsättning”, trots att vi inte kan säga att det förhåller sig så på just IES skola i Norrtälje. Han menar att det kan göra att familjer som har valt just denna skola i Norrtälje blir oroliga helt i onödan.

Det svenska skolsystemet är riggat som en marknad där fristående skolor kan drivas av privata företag. Företagen får pengar från kommunen för varje elev. Företagen får behålla eventuell vinst, till exempel om de driver skolan billigare än de får betalt, så det finns med andra ord incitament att spara pengar – ibland på personal eller lokaler – för att gå med vinst. Skolor kan lägga pengar på reklam och marknadsföring för att locka elever. Vinstpengar kan också gå till religiösa samfund eller politiska påverkanskampanjer, till exempel har IES-koncernens vinstpengar använts för att stödja Donald Trumps valkampanj.

Det vi har sett i Sverige är att större skolkoncerner, ofta med ägare i utlandet, har vuxit och köpt upp mindre lokala skolföretag för att nu dominera marknaden. Som realist behöver man inse att detta skadar likvärdigheten och förtroendet för skolsystemet och att det i längden påverkar den kommunala skolan som inte gör reklam, som omfattas av offentlighetsprincipen och som måste ta emot alla elever, ibland utan förvarning om ett skolföretag väljer att lägga ner eller går i konkurs.

Som ledamöter i barn och skolnämnden i Norrtälje ser vi hur finansieringssystemet omöjliggör satsningar på den kommunala skolan. För varje krona som vi vill satsa på att till exempel kunna behålla och utveckla skolor i hela kommunen, så måste de fristående skolorna få samma peng, oavsett om de har behov av den eller inte. De fristående skolorna får samma peng per elev utan att behöva ta ansvar för att ta hand om alla elever. Med marknadsföringskampanjer som lockar ”elever med höga ambitioner”, så avskräcker man familjer som känner att deras barn kanske behöver extra stöd. Den dagen en friskola har ”för få” elever kan man lägga ner, men en kommunal skola blir bara ”dyrare” när färre elever blir kvar i samma lokaler och med samma lärarresurser som tidigare.

Detta må låta komplicerat, men det påverkar i högsta grad den faktiska verkligheten och går inte att likna med ”teoretiska modeller” som oppositionsrådet (M) vill göra gällande. I slutändan helt dräneras den kommunala skolbudgeten och som realister behöver vi inse det och försöka stävja problemen innan det blir övermäktiga.

Det svenska skolsystemet, som vi kallar marknadsskolan av den anledningen att det inte handlar om att kunna erbjuda olika pedagogiska inriktningar utan om att stora skolkoncerner gör pengar genom att locka till sig elevpengar på olika sätt som nämns i det citat som Janne reagerade på från vår första artikel, bygger på att vårdnadshavare sätter sig in i fakta kring de olika skolorna och gör medvetna val för sina barn. På så sätt läggs skulden för eventuella misslyckanden över på familjerna då detta inte är något som samhället kan påverka. Vi kan helt enkelt inte garantera att det inte går att ”välja fel”.

Eftersom det vi skrivit i vår debattartikel är att ”fristående skolor tenderar…osv” kan vi inte se att detta skulle generera orsak till att be just IES Norrtälje om ursäkt. Skolan har varit igång så kort tid att det inte finns siffror att dra slutsatser utifrån. Det finns däremot högvis av fakta kring IES som koncern som vi i Vänsterpartiet fört fram långt innan skolan i Norrtälje etablerades och det är upp till varje familj att ta del av och välja om man vill avfärda eller överväga vilken betydelse dessa fakta har för det egna valet av skola. Det finns lokala IES som fungerar bra och det finns de som fungerar betydligt sämre, det är inte det vår artikel riktar in sig på.

Det som oroar oss är att en av de största grundskolorna i vår kommun drivs av en stor koncern med flera frågetecken kring. I och med att IES i Norrtälje har ansvar för en stor andel av kommunens elever, måste vi, utan insyn, helt förlita oss på att kvaliteten är hög och att elevunderlaget är tillräckligt för att skolan inte ska lägga ner. En realist inser att det får konsekvenser för barns utbildning när folkvalda överlåter detta ansvar till utlandsägda, vinstdrivande företag.

Anna Söderblom (V)
Catarina Wahlgren (V)

Marknadsskolorna dränerar kommunala skolor på pengar

Vänsterpartiet Norrtälje vill att alla skolor ska vara bra skolor. Vi vill att de ska bäras upp av höga ambitioner och långsiktighet, oavsett huvudman.
Vi skrev replik på Lina Landströms ledare med titeln ”Skamligt av politiker att önska Norrtäljeskolan ’klappar ihop’”. Där återges en kommentar från Vänsterpartiets gruppledare Anna Söderblom i kommunfullmäktige den 16 juni: “Har vi tur kanske Internationella engelska skolan klappar ihop och så får vi bedriva kommunal skola i de lokalerna.” Ledaren menar att detta skulle innebära att Vänsterpartiet önskar en dålig skola åt eleverna på IES. Det vill vi tydligt ta avstånd från.
Kommentaren handlade om att verkställa ett politiskt vägval: att kommunen kan ta tillbaka styrningen och säkerställa en jämlik, långsiktigt hållbar skolform. I dag kan ingen politiker i Norrtälje garantera att alla elever får gå i den bästa möjliga skolan med de bästa lärarna, den godaste maten eller det mest inkluderande elevhälsoarbetet. Kommunen har helt enkelt inga verktyg för att påverka de skolor där nästan hälften av våra grundskoleelever går. Vi kan ha förhoppningar om att alla skolor är bra skolor, men alltför ofta riskerar elever att bli offer för privata, vinstdrivna företags kalkyler.
[…]
Vi vill inte avskaffa möjligheten att driva skolor med särskild pedagogisk inriktning eller som kooperativ, men vinster ska aldrig prioriteras före elevers skolgång. Vi förespråkar därför ett förbud mot vinstdrivande skolformer, att överskott återinvesteras i verksamheten istället för att delas ut till ägare, samt att kommuner får rätt att säga nej till etableringar av nya friskolor så att de kan planera långsiktigt och för kvalitet. Den centrala elevhälsan och satsningar på exempelvis resursklasser måste vara tillgängliga för alla elever, oavsett huvudman, om vi ska kunna ta ansvar för en likvärdig utbildning.
En del elever har behov av särskild undervisning på grund av dyslexi eller en NPF-diagnos, andra på grund av en särbegåvning. Att den kommunala skolan skulle ha sämre förutsättningar att tillgodose alla barns behov är helt taget ur luften. Att elever blir utan adekvat stöd sker både i kommunala och fristående skolor, men det är inte acceptabelt någonstans. Vi vill till exempel se särskilda små undervisningsgrupper på alla Norrtäljes skolor. Självklart med utbildade pedagoger. Därför måste alla skattepengar som avsätts till skolan också användas för elevernas undervisning och trivsel.
Nu har även regering och riksdag insett att något måste göras åt vinstutdelningen till riskkapitalister och planerar därför åtgärder för att komma till rätta med det. Frågan är då om riskkapitalbolagen är lika intresserade av att driva skolor utan vinst, eller om de istället bestämmer sig för att klappa igen.
Vänsterpartiet vill att alla elever – oavsett skola – ska få en trygg, kvalitativ skolgång, där stöd, resurser och likvärdighet är grundbultar. Alla skolor ska vara bra skolor, och vårdnadshavare ska inte behöva riskera sina barns framtid genom att välja “fel” skola. Vänsterpartiet Norrtälje vill försvara en skola som värderar demokratisk styrning, jämlikhet och långsiktighet framför vinster. Låt oss tillsammans arbeta för en skola där alla barn och unga tillåts växa med stöd av utbildad och trygg personal med goda arbetsvillkor.
Anna Söderblom (V)
Catarina Wahlgren (V)

Rimbodagen 2025!

Vi är på plats på Rimbodagen såklart! Prat om politik, fint väder och gott kaffe- vad mer kan man önska (hm jo, tex investeringar i välfärden, klimatomställning, och en mer rättvis fördelning av resurser samt ett omedelbart och permanent eldupphör och obehindrad humanitär hjälp till Gaza)!?
Kom förbi du också och prata om vad du önskar! 🚩

Tack Roslagen Pride

Liksom många av våra högtider så är Pride både ett firande av vunna segrar och en protest mot de orättvisor som kvarstår – i Sverige och i världen och vi är stolta över att delta i Roslagen Pride . Så, tack för i år till alla människor som kom och gick med oss i paraden samt kom och hängde och pratade med oss i vårt tält!

Jan Emanuel har fel – kampen har bara börjat

Debattartikel i NT!
”Jan Emanuel är fullt sysselsatt med att bekämpa feminismen och Priderörelsen. På lördag ska vi visa hur fel han och alla andra gubbar med ett ben kvar i medeltiden har.
Poliser ska inte vifta med prideflaggan på arbetstid, konstaterade Norrtäljesonen Jan Emanuel nyligen i en debattartikel i Expressen. I dagarna kunde SVT-tittare också följa hur han åkte till Rumänien för att försöka bli kompis med den sexbrottsmisstänkte influencern Andrew Tate, i serien ”Priset män betalar”. I samma program deklarerade Jan Emanuel att svenska feminister borde skämmas och be om ursäkt för sin aktivism, som tydligen har gått alldeles för långt.
Vi är lyckligtvis många som inte håller med Jan Emanuel.
[…]
Den 2 augusti samlade Pride-tåget i Stockholm nästan 50 000 personer och nu på lördag går vi genom Norrtälje. Vi tågar med stolthet. Vi vet att en prideparad, en regnbågspin på kavajslaget, en regnbågssymbol på en vårdmottagning, en dansande pridepolis eller något så enkelt som ett leende på bussen kan göra skillnad. Särskilt för alla unga som ständigt tvingas leva med rädslan att grannen, kollegan eller kunden ska fälla en kränkande kommentar, eller värre. För Jan Emanuel har kampen gått för långt, för oss har den bara börjat.
Catarina Wahlgren (V)

Pride Roslagen

🏳️‍🌈Pride Roslagen 2025 LÖRDAG 9 Augusti🏳️‍⚧️
11.30 börjar folkfesten i Societetsparken klockan 13.00 går paraden.
Kom och hälsa på oss i parken och gå med Vänsterpartiet i Prideparaden!🚩
I en tid där rättigheter ifrågasätts och hatet får utrymme visar vi att kärlek, frihet och solidaritet alltid går först. Tillsammans står vi upp för allas rätt att vara sig själva. Utan rädsla. Utan kompromisser.
Alla är välkomna att gå med oss, oavsett om du är medlem, sympatisör eller bara vill gå tillsammans med ett parti som tar strid för hbtqia+-personers liv och rättigheter.
Vi ses i paraden.

Kommunbudget med vänsteravtryck i Norrtälje

KOMMUNBUDGET MED VÄNSTERAVTRYCK I NORRTÄLJE!  
Vid måndagens kommunfullmäktige antogs budgeten för 2026. 
Vårt mål: Välfärden först – inte högre överskott. 
Vänsterpartiet Norrtälje –har med Mittstyret Norrtälje förhandlat fram en rad viktiga förbättringar för alla som bor och arbetar här med flera tydliga vänstersegrar i årets samarbetsbudget 
Men vi nöjer oss inte där utan presenterade våra tankar kring hur en riktig vänsterbudget skulle kunna se ut, både från talarstolen och i form av en protokollsanteckning. 
Med förra sommarens förhandlingar och vår påverkan på budgeten nu har vi visat att vänsterpartiet gör skillnad men vi vill mer. Med en egen budget skulle vi sänka vi överskotts­målet från 2 % till 0,5%. Det frigör omkring 75 miljoner kronor årligen – pengar som bör gå direkt till invånarna, och inte läggas på hög. 
 

Vad kan vi då göra med de frigjorda miljonerna? 

  • Återcertifiera Norrtälje som Fairtrade City, vilket markerar kommunens engagemang för rättvisa arbetsvillkor, hållbar produktion och internationell solidaritet. 
  • Återuppta HBTQI-certifieringen i kommunens verksamheter såsom skolor, äldreboenden och socialtjänst, för att säkerställa respektfullt bemötande och trygghet för alla invånare. 
  • Ställa om kommunens skogsbruk till hyggesfria metoder som plockhuggning, vilket minskar klimatpåverkan, främjar biologisk mångfald och bevarar skogens rekreationsvärden. 
  • Systematiskt identifiera och restaurera utdikade våtmarker, en kostnadseffektiv klimatåtgärd som bidrar till minskade utsläpp och ökad biologisk mångfald. 
  • Skapa nya naturreservat och marina skyddade områden i kommunens mest känsliga ekosystem, med hjälp av statliga medel för att finansiera viktiga naturvårdsprojekt. 
  • Att tillsynen av enskilda avlopp systematiseras, planläggs och snabbas på eftersom uttjänta avlopp är en av de största källorna till utsläpp i våra sjöar och vattendrag.   
  • Genomföra uppskjutna åtgärder i övergödda sjöar och havsvikar samt erbjuda rådgivning och stöd till markägare för att förbättra vattenmiljön. 
  • Införa en 35-timmars arbetsvecka för fler yrkesgrupper inom kommunen, en reform som kan minska sjukskrivningar och förbättra arbetsmiljön (redan påbörjat inom socialtjänsten). 
  • Ge socialtjänsten ökade resurser för att möta kraven i den nya socialtjänstlagen, vilket möjliggör bättre förebyggande arbete och ökad tillgänglighet. 
  • Fortsätta upprustningen av LSS-verksamheten för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång till särskilt boende inom kommunen. 
  • Satsa på fritidsverksamhet, korttidsvistelser och sommarkollo för att erbjuda stöd och avlastning till både brukare och anhöriga. 
  • Ytterligare stödja ideella föreningar och folkbildning i hela kommunen, vilket stärker det lokala kulturlivet och civilsamhället. 
  • Genomföra en förstudie nu för ett nytt kulturhus som en öppen mötesplats för hela kommunen, vilket främjar gemenskap och kulturell utveckling. 
  • Att rusta upp Brännäsgården så att den fortsätter vara en viktig plats för ungdomar, vilket bidrar till ungas trygghet och gemenskap. 

Några av våra punkter vilka redan är på väg att genomföras genom förhandlingar med mittstyret: 

  • Att erbjuda små särskilda undervisningsgrupper i grundskolan och säkerställa att förskolan följer Skolverkets rekommendationer för barngrupper, vilket förbättrar lärmiljön och ökar gymnasiebehörigheten. 
  • Att utöka modersmålsundervisningen så att den löper genom hela skolgången, inklusive gymnasiet, vilket stärker elevernas språkutveckling och identitet. 
  • Att göra konsthallen avgiftsfritt 
  • Att göra kulturskolan avgiftsfri för alla barn i Norrtälje kommun, vilket främjar jämlikhet och tillgång till kulturutövning 

Norrtälje förtjänar mer än symboliska överskott.  
Med vänsterpolitik bygger vi kommunen stark – tillsammans. —Vänsterpartiet Norrtälje 

 

För att läsa mer, HÄR är vår protokollsanteckning till mötet.

Det ska vara tryggt att leva i Norrtälje – oavsett livssituation.

Vår gemensamma välfärd, med socialtjänsten som samhällets yttersta skyddsnät, måste fungera när människor behöver den. Men idag pressas verksamheten av bland annat ökade behov och ny lagstiftning.
Vänsterpartiet i Norrtälje välkomnar flera av de satsningar som finns i Mittstyrets budget. Det är steg i rätt riktning; Tillskottet till öppna mottagningen är viktigt – likaså satsningen med 35 tim arbetsvecka, som vi skulle vilja se för fler yrkesgrupper. en reform Vänsterpartiet driver på nationell nivå. Kortare arbetstid minskar sjukskrivningar, förbättrar arbetsmiljön och gör det lättare att behålla personal. -Det är en investering i trygghet – både för dem som arbetar och de som får stöd.
Men mer behövs. Den nya socialtjänstlagen ställer tydligare krav på förebyggande arbete och tillgänglighet. För att kunna möta det hade vi velat se en slags SN oförutsedda vilket kunnat ge dem mer svängrum och bättre förutsättningar. -en investering i social hållbarhet – och ett sätt att förebygga framtida kostnader, både mänskliga och ekonomiska.
Även äldreomsorgen måste stärkas – och i Norrtälje är behovet stort. Vi stödjer flera av de satsningar som görs, men även här skulle vi vilja se utökade ramar. För det behövs krafttag nu – inte sen.
För att stoppa personalflykten och återbygga tilliten krävs rimliga resurser och bättre villkor. Det handlar om respekt – för människovärdet och för dem som varje dag bär upp vår gemensamma välfärd. Resurser måste få styras av behoven – och här hade ett tillfälligt sänkt överskottsmål kunnat göra verklig skillnad.
I Norrtälje har vi ett mål om att sätta invånarna först. Det kräver kloka, långsiktiga och progressiva beslut – särskilt i en tid där många känner växande otrygghet.

Klimatkrisen är inte ett framtidsproblem – den är här.

Redan nu märker vi effekterna i Norrtälje: torka, översvämningar, extremväder och pressade ekosystem med utarmad biologisk mångfald och övergödda sjöar. Trots detta verkar många politiker fortfarande tro att omställningen kan vänta. Det kan den inte. Vänsterpartiet gör därför klimat och naturvård till ett av våra främsta prioriterade områden. Vi vill att Norrtälje ska gå från symbolpolitik till verklig förändring. Att skjuta upp nödvändiga åtgärder är att förvärra både kostnader och konsekvenser. Därför måste kommunen ha kapacitet och struktur för att agera långsiktigt och offensivt. Klimatpolitiken måste vara rättvis och bygga på samhällsstrukturer som gör det lätt att leva hållbart. Vänsterpartiet har medverkat till att få ett hållbarhetsutskott på plats och arbetet med klimathandlingsplanen är igång, men det är bråttom att omsätta ord i handling.
Ett hållbart skogsbruk är en viktig del av klimatomställningen. Kommunen måste gå före och med sin egen skog visa att ett skifte till hyggesfritt skogsbruk är möjligt. Plockhuggning minskar klimatpåverkan, gynnar den biologiska mångfalden och bibehåller skogens rekreationsvärden.
Återställning av våtmarker är en av de mest kostnadseffektiva klimatåtgärderna – vi vill att kommunen systematiskt identifierar och restaurerar utdikade våtmarker.
Uppskjutna satsningar på åtgärder i övergödda sjöar och havsvikar ska genomföras snarast, liksom rådgivning och stöd till markägare.
Vi vill skapa nya naturreservat och marina skyddade områden i kommunens mest känsliga eller hotade ekosystem. Viktiga naturvårdsprojekt kan till stora delar finansieras med statliga medel och vi vill att Norrtälje ökar arbetet med att söka sådana stöd.
Vårt vatten är i fara. Övergödning och utsläpp från enskilda avlopp är ett växande problem. Enskilda brunnar drabbas av saltvatteninträngning och hygieniska problem. Vi måste komma till rätta med det som gått snett med vatten och avlopp i Norrtälje. Tryggt dricksvatten och ren natur måste vara en självklar rättighet – inte ett lotteri beroende på var man bor.