Skip to main content

Debatt: Valfrihet utan vinstjakt är möjlig – varför vill M stoppa det?

Vår replik på Moderata Företagarrådet Norrtäljes debattartikel ”Förnuft före förbud: aktiebolag kan bidra till starka skolor” signerad våra skolpolitiker!
Alla barn ska gå i en bra skola. Förtroendevalda politiker har ansvaret att se till att vi får en så bra skola som möjligt för invånarnas skattepengar.
Moderaterna är ett parti som brukar hävda att man vill vara sparsam med våra gemensamma resurser. Trots det vill de upprätthålla ett system där hundratals miljoner varje år lämnar skolan och hamnar hos riskkapitalägare och aktiebolag. Det Moderata Företagarrådet Sofies Grandin skriver att ”förnuft före förbud” bör styra skolpolitiken. Men när de ska beskriva vad förnuft innebär stannar resonemanget vid ett försvar av just en enda specifik ägarform: det vinstdrivande aktiebolaget. Varför? Det är den fråga som Moderaterna aldrig besvarar, och som debattinlägget återigen undviker.
Moderaterna hävdar att ”lösningen är tillsyn och transparens”. Men bristerna med systemet är redan väl dokumenterade. Skolinspektionen har gång på gång konstaterat att vinstdrivna skolor leder till glädjebetyg och förstärker segregationen. I stället för insyn och transparens möts vi som medborgare av aggressiv marknadsföring och begränsade möjligheter till insyn eftersom friskolorna kan hänvisa till “företagshemligheter”.
Att kommunala skolor nu behöver spara och skära ned – medan Academedia, som äger en stor andel av koncernskolorna i Sverige, gör stora vinster – Det är raka motsatsen till förnuft.
Vad är det egentligen som, enligt Moderaterna, gör aktiebolagen oumbärliga i skolans värld? Om en viss pedagogisk profil – till exempel Internationella Engelska Skolans – är populär, varför skulle den inte kunna drivas av en stiftelse, ett idéburet kooperativ eller en kommun? Hundratals icke-vinstdrivande skolor gör det redan, och gjorde det även innan reformerna på 1990-talet.
Om det är ideologi att kräva att invånarnas resurser används för att ge alla barn en likvärdig utbildning av hög kvalitet och undvika att resurser sipprar ut till utländska konton, då är motståndet mot vinstdrivande skolor ideologiskt, precis som Moderaterna beskriver det. Det är dock på samma sätt ideologiskt att driva rätten att ta ut vinst ur offentligt finansierad välfärd.
För Vänsterpartiet är det rimlighet att skattepengar ska gå till elever och inte till privata aktieägare. Det är att ta ansvar för barnens utbildning OCH ekonomin. Våra barn ska inte vara marknadens kassakor. Det är förnuft.
Om Moderaterna vill tala om ansvar, transparens och förnuft är väl ändå det rimliga att börja i rätt ände: Stoppa vinstuttagen. Stärk likvärdigheten. Låt varje skattekrona stanna hos barnen.
Britt-Mari Bardon, (V) ledamot Utbildningsnämnden
Örjan Grönlund, (V) ersättare Utbildningsnämnden
Catarina Wahlgren, (V) ledamot Barn- och skolnämnden
Linda Andersson,(V) ersättare Barn- och skolnämnden

Slutreplik i debatten kring Kulturskolan

Slutreplik i Norrtelje tidning i debatten mellan Vänsterpartiet och Bengt Hilding.
 
”Det är beklagligt att Bengt Hilding väljer att gå till frontalangrepp mot de politiska företrädare som vill samma sak som han, nämligen att göra Kulturskolan tillgänglig för fler. Det hade varit betydligt mer framgångsrikt att arbeta tillsammans för de insatser som kan göra detta möjligt. Vänsterpartiet håller med Hilding om att det måste vara möjligt att delta i Kulturskolans aktiviteter i anslutning till skoldagen. Vi skulle också gärna sänka avgifterna mer och även ta bort instrumenthyra. Det ska dock vara möjligt att låna instrument via Fritidsbanken.
 
Vi är ett samarbetsparti till de styrande mittenpartierna, det vill säga det är inte vi som bestämmer precis vilka satsningar som ska göras. Vi behöver få en politisk majoritet och medföljande finansiering på plats för att förslag ska gå att genomföra.
 
Om vi hade fått en tidigare inbjudan till den här kulturdebatten är det mycket möjligt att flera av oss hade kunnat komma och diskutera den här frågan på Opalen, men eftersom inbjudan kom med mindre än två dagars framförhållning för ett event på arbetstid, är det tyvärr omöjligt.
 
Vi i Vänsterpartiet är stolta över att ha kunnat påverka politiken till att tillgängliggöra kulturen för fler genom att bland annat ta bort avgifterna på Konsthallen och göra Kulturskolan nästan helt gratis för alla kommunens barn. Vi kommer att fortsätta arbeta för att göra kulturen mer tillgänglig och Bengt Hilding är välkommen att arbeta med oss i dessa frågor. Inget annat parti kommer någonsin att göra större satsningar på kulturskolan än Vänsterpartiet.”
 
Miriam Anglemark-Jansson (V), kultur- och fritidsnämnden
Catarina Wahlgren (V), barn- och skolnämnden
Linda Andersson (V), barn- och skolnämnden

Avgiftsfri kulturskola är rätt väg – för barnens skull

Debatten om den avgiftsfria kulturskolan går fortfarande varm i Norrtelje tidning!
Avgiftsfri kulturskola är rätt väg – för barnens skull
”Bengt Hilding kallar den avgiftsfria kulturskolan ”att kasta pengar i sjön”. Ledarsidan instämmer och menar att skattebetalarna inte ska ”subventionera pianolektioner för barn till välbärgade föräldrar”. Vi håller inte med. För oss handlar det här inte om vuxnas plånböcker – utan om barns rättigheter.
Att kulturskolan blir avgiftsfri är en av de viktigaste jämlikhetsreformerna i Norrtälje på många år. Det handlar inte om att ”ge gratis till dem som redan har”, utan om att ta bort det hinder som i praktiken stängt ute många barn. Forskning visar att även små avgifter gör skillnad – inte för de som har gott om, utan för de familjer som varje månad vänder på varje krona. Och vi ser redan effekterna. Den respons vi fått från föräldrar som tidigare kämpat för att ha råd med kulturskolan talar sitt tydliga språk. För många barn kommer reformen innebära skillnaden mellan att stå utanför och att få vara med.
Förslaget att bara låta vissa få gratis undervisning, eller att hänvisa familjer till Lions och RoslagsBlomman, löser inte orättvisan – det cementerar den. Inga barn ska behöva känna att deras plats i kulturskolan beror på välgörenhet eller på föräldrars förmåga att be om hjälp.
Vi håller med Bengt Hilding om att fler steg måste tas för att göra Kulturskolan tillgänglig för fler. Ett av de initiativen är att göra det möjligt för Kulturskolans lärare att komma ut i skolorna, under dagtid. Det är ett viktigt sätt att nå fler barn och väcka nyfikenhet. Vi ser dock att det inte räcker. Först när kulturen möter barnen i skolan – och dörren till kulturskolan står öppen utan prislapp – då kan vi tala om en kulturskola för alla.
Snart är det dessutom dags att lämna in ansökan till vårens kurser. Vi vill uppmana alla föräldrar: sök plats för era barn! Även om det finns köer behöver kulturskolan se vilka ämnen och kurser barnen drömmer om – annars vet man inte åt vilket håll verksamheten behöver växa.
När Vänsterpartiet krävde avgiftsfri kulturskola i förhandlingarna med mittenstyret gjorde vi det utifrån en enkel övertygelse: kultur är inte en kostnad, det är en investering i barnens framtid, i jämlikhet och i demokratin.”
Miriam Anglemark-Jansson (V), Ledamot Kultur och Fritidsnämnden
Catarina Wahlgren (V), Ledamot Barn och Skolnämnden
Linda Andersson (V), Ersättare V Barn och Skolnämnden

Debatt: Barn lär sig bli något de redan är – Sveriges skuld till sina minoriteter

Nationella minoritetsveckan: Den alltmer polariserade politiska samhällsdebatten slår mot personer som tillhör nationella minoriteter.

“Vi måste lära oss, vi ska ju bli samer”, sa en femåring i Sameföreningen i Stockholm.

2025 är ett symboliskt viktigt år för Sveriges minoritetspolitiska arbete. Vi är mitt uppe i FN:s språkdecennium (där minoritetsspråken står särskilt i centrum), svensk minoritetspolitik fyller 25 år och vi firar 250 år av judiskt liv i Sverige. Ändå har regeringen valt att frysa, efter att tidigare minskat, anslagen till arbetet för att stärka de nationella minoriteterna och deras språk.

Den alltmer polariserade politiska samhällsdebatten slår mot personer som tillhör nationella minoriteter. Särskilt judar, romer och samer drabbas av den ökande rasismen. Europarådet vill att Sverige ska hantera detta klimat av ökad intolerans skyndsamt. Vi i Vänsterpartiet anser att politiken regeringen för snarare riskerar att förvärra problemen och lämnade därför in en riksdagsmotion förra året och höjde anslagen i årets skuggbudget för att stärka minoritetspolitiken. Motionen innehåller förslag som:

  • miniminivå på undervisningstid i modersmål
  • permanent finansierade resursbibliotek
  • nationalscen för Sápmi
  • sanningskommission för statens relationer till romer och resande
  • lägga till språk som en av diskrimineringsgrunderna
  • erkänna teckenspråk som nationellt minoritetsspråk

De nationella minoriteterna har funnits i Sverige under så lång tid att deras språk och kultur är en del av vårt gemensamma kulturarv. Nationalromantikerna lyfter gärna upp Dalarna som den svenska kulturens vagga ovetandes om att det till stora delar var skogsfinnarna som sedan 1600-talet präglat kulturen där. Fram till 1809 var Sverige flerspråkigt men i takt med att tanken ”ett land, ett folk” blev starkare osynliggjordes och slutligen förbjöds allt utom svenskan i skolan. Som en följd riskerar vissa av minoriteternas språk idag att gå förlorade.

Att skydda nationella minoriteter är nödvändigt för stabilitet, demokratisk säkerhet och fred. Därför ska Sverige, enligt lag och internationella åtaganden om mänskliga rättigheter, säkerställa att de nationella minoriteternas rättigheter efterlevs. Både minoritetslagstiftningen och de internationella konventionerna blickar framåt och ger chansen att göra om och göra rätt, men de antyder också en botgöring.

En botgöring för att många sverigefinnar, samer och tornedalingar inte har fått lära sig sina språk. För att jiddisch riskerar att dö ut. För att människor som talar romani chib inte vågar berätta att de gör det. En botgöring för alla barn som fick stryk i svenska skolor om de talade sitt språk. För att man på BVC sa att det var skadligt att lära barn flera språk. En botgöring för alla skallar som mättes, gravar som grävdes upp, kvarlevor som stals, tvångssteriliseringar, rasbiologi och stämplarna “af lägrestående ras” och “ovärdig att rasblandas med”. Det kan ses som en botgöring för varenda finnjävel och alla andra rasistiska uttryck de nationella minoriteterna utsatts och utsätts för.

Än idag ser vi följderna av tvångsassimileringen. Många som tillhör våra nationella minoriteter kan inte prata med sina mor- och farföräldrar, saknar sina rötter, känner eller har känt skam för sitt ursprung. Mycket av historien ekar in i samtiden. Vi är inte på något sätt immuna. För varje romsk ungdom som nekas att kliva på bussen, för varje dold eller assimilerad identitet, för varje ihjälplågad ren, för varje kanonutredare som inte kan se skillnad på nationella minoriteter och frimärkssamlare, borde vi rimligtvis skala upp och intensifiera arbetet.

Norrtälje kommun är finskt förvaltningsområde och i skrivande stund pågår Minoritetsveckan med olika aktiviteter runt om i kommunen. Viktiga steg i rätt riktning men det finns mycket kvar att göra. För den som bär språkförtryckets historia under huden kan möjligheten att uttrycka sig på sitt modersmål och verka i sin kultur vara avgörande för att upprätta en identitet och stärka både självförtroende och självkänsla. Det är därför barn i de nationella minoriteterna får lära sig att bli något de redan är.

Jessica Hilwëyngruppledare Vänsterpartiet Norrtälje

Anna Söderblomgruppledare Vänsterpartiet Norrtälje

Nu blir Kulturskolan avgiftsfri för alla barn!

Nu blir Roslagens Kulturskola avgiftsfri för alla barn! Norrtelje tidning skriver om att det nu klubbats i Kultur och fritidsnämnden att det Kulturskolan nu (äntligen) kommer att bli avgiftsfri nästa år!
”Alla barn behöver en rik fritid, ha många uttrycksformer och kunna utveckla olika sidor av sig själv, och det ska vara möjligt oavsett föräldrarnas ekonomi”
Gratis kulturskola för alla barn var ett av våra krav för att gå in som samarbetsparti med det nya Mittenstyret i Norrtälje. Vi anser nämligen att kultur är en investering, inte en kostnad och att alla barn ska ha möjlighet att utöva och skapa musik och konst!
Barnkonventionen, vilken är lag i Sverige sedan 2020, §31 slår fast att ”Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder och rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet.”
Nu kan vi i Norrtälje kommun äntligen uppfylla detta!

Barns skolgång ska inte vara en marknad

Replik från Vänsterpartiet på Moderaternas debattartikel ”Låt oss föräldrar välja utan oro för nästa regering

Ingen förälder ska behöva väga in politisk risk när man väljer förskola – det håller vi i Vänsterpartiet helt med om. Men den oro Dennis Jernkrok (M) beskriver är faktiskt inte skapad av partier som vill förändra systemet, utan av systemet självt. Det är marknadsstyrningen av skolan som har gjort barns utbildning till en fråga om affärsmodeller, ägarbyten och vinstnivåer.

När skolor drivs som företag blir stabiliteten alltid beroende av ekonomi, inte av barns behov. Vi ser hur friskolekoncerner köps och säljs av riskkapitalbolag och utländska intressen, hur skolor stänger när vinsten sjunker och hur resurser som borde gått till undervisning istället försvinner till koncernbidrag. Det är inte valfrihet – det är vinstfrihet.

Vänsterpartiet vill inte skapa oro, vi vill skapa trygghet. Trygghet i att ditt barns skola finns kvar oavsett konjunktur, i att resurserna går till undervisning, inte utdelning. Vi vill ha mångfald – men en mångfald av idéer och pedagogik, inte av aktieägare. Kommunala och idéburna skolor ska kunna samexistera, men utan att barnen blir brickor i ett marknadsspel.

Det Dennis Jernkrok kallar ”symbolpolitik” handlar i själva verket om att återta kontrollen över skolan. Att ställa krav på att skattemedel används till det de är avsedda för – utbildning. Vi vet att ojämlikheten mellan skolor växer, att betygen blivit en handelsvara och att lärarna tvingas konkurrera om elever istället för att samarbeta. Det är därför Vänsterpartiet vill avskaffa vinstintresset, inte valfriheten.

Vi vill att föräldrar ska kunna välja mellan bra skolor – inte mellan stabilitet och spekulation. Att alla barn, oavsett bakgrund, ska få samma chans. Det är först när skolan befrias från marknadens logik som vi kan prata om verklig trygghet och långsiktighet.

Barns utbildning ska inte vara en affärsverksamhet. Den ska vara en rättighet – och ett gemensamt ansvar.

Catarina Wahlgren, ledamot Barn- och skolnämnden
Linda Andersson, ersättare Barn- och skolnämnden
Britt-Mari Bardon, ledamot Utbildningsnämnden
Örjan Grönlund, ersättare Utbildningsnämnden

Nu är den äntligen på väg – mammografibussen!

Nu är den äntligen på väg – mammografibussen!
Förra veckan tog Region Stockholms styre – Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet i samarbete med Vänsterpartiet – beslut om att investera 20 miljoner kronor i en mobil mammografibuss.
Under lång tid har invånare i Norrtälje efterfrågat möjligheten att kunna genomföra mammografiundersökningar på hemmaplan. Diskussionen har återkommit flera gånger i både kommunen och inom KSON, kommunalförbundet för sjukvård och omsorg, utan att något konkret resultat nåtts. År 2022 beslutade kommunstyrelsen till och med att kommunen själv skulle finansiera en mobil enhet, men planerna blev aldrig verklighet.
Nu ser det däremot ut som att väntan snart är över. Region Stockholm har i sin budget för 2026 avsatt omkring 20 miljoner kronor för att realisera satsningen- beslutet kommer att tas på regionens budgetfullmäktige den 11-12 November. Förutom att köpa in själva bussen ska pengarna även gå till att säkra den personal och kompetens som behövs för att driften ska fungera.
Catarina Wahlgren (V), regionledamot, skriver:
– Det är lätt att säga att mammografi är en liten insats för att rädda liv. Men det är inte så lätt alla gånger att ta ledigt en hel dag för att ta sig in till stan och gå på sin undersökning. Genom åren har jag träffat många kvinnor härifrån Norrtälje som lyft frågan, och som vittnar om vilken tröskel det är att komma iväg på den här livsviktiga kontrollen.
Det här är en fråga om likvärdig vård som Norrtäljes kvinnor ihärdigt drivit och nu fått igenom. Tack!

Debatt i NT: Roslagshögern bekänner färg om jämställdhet i vården

Debattartikel i Norrtälje tidning.

”’Att vara flicka’ är i dag en kategori som innebär högre risk för psykisk ohälsa i Norrtälje kommun. Här har flickor i genomsnitt lägre behörighet till gymnasiestudier än pojkar, tvärtemot nationell statistik. Tre grundskolor i kommunen har fått nedslag från Skolinspektionen när det gäller det strategiska jämställdhetsarbetet. Förekomsten av våld i nära relationer, läs: mäns våld mot kvinnor, är jämförelsevis hög i Norrtälje, våld i unga relationer likaså.

Trots allt detta tycker Jörgen Jansson (M) att den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, CEMR, är ett dokument som ”hör till en annan tid och ett annat land” än Sverige och Norrtälje i dag. Varken Moderaterna eller Sverigedemokraterna ställde sig bakom att underteckna deklarationen när direktionen för sjukvård och omsorg i Norrtälje, KSON, skulle fatta beslut.

Att underteckna CEMR-deklarationen betyder att man åtar sig att ta fram en handlingsplan för jämställdhet, och sedan genomföra den. Deklarationer bygger på principer som att jämställdhet är en grundläggande rättighet, att en jämn fördelning av kvinnor och män i beslutsprocesser är en förutsättning för demokrati, och att strukturer i samhället behöver förändras för att uppnå jämställdhet.

Sjukvården är naturligtvis inte på något sätt undantagen från detta. De flesta som arbetar inom vård och omsorg är kvinnor. De utför ett arbete som sliter både fysiskt och mentalt, ofta på obekväm arbetstid. Arbetsförhållanden inom vård och omsorg måste bli bättre. Vänsterpartiet driver på för en offensiv personalpolitik som förbättrar arbetsmiljön, lönerna och inflytandet för personalen. Ett exempel på det är pilotprojektet med betald återhämtningstid för personal på länets operationsavdelningar, som sjösätts under hösten.

Det finns gott om statistik som pekar på att vården är långt ifrån jämställd även för patienterna. Män får till exempel snabbare vård samt dyrare mediciner och hjälpmedel än kvinnor. Kvinnor underbehandlas vid hjärtsjukdom, stroke och benskörhet. Pojkar får sina NPF-utredningar redan i lågstadiet medan flickor ofta får vänta till högstadiet eller vuxen ålder, och har då gått miste om stöd under skoltiden.

Det finns med andra ord mycket att jobba på när det gäller jämställdheten i det här landet. Om vi är överens om att jämställdhet är en förutsättning för demokrati så är ett undertecknande av CEMR-deklarationen ett självklart steg att ta. Såväl Region Stockholm som Norrtälje kommun, och nu även KSON, har i och med undertecknandet åtagit sig att ta fram handlingsplaner för jämställdhet. Vänsterpartiet kommer att följa arbetet noga, och se till så att det leder till konkreta insatser för en mer jämställd kommun. Det borde politiker av alla kulörer kunna ställa sig bakom.

Catarina Wahlgren (V), KSON och Barn- och skolnämnden

Jessica Hillwëyn (V), Kommunstyrelsen och KSON

Linda Andersson (V), Barn- och skolnämnden

Debatt: I dessa situationer är kommunalt VA bästa alternativet

Replik på debattartikeln ”VA-krisen på Rådmansö – är Miljöpartiet miljöexperter?”

I debattartikeln om “VA-krisen” på Rådmansö den 3/10 ifrågasätter debattörerna Vänsterpartiets syn på utbyggnaden av kommunalt vatten-och avlopp på Rådmansö.
Vänsterpartiets ståndpunkter bygger både på ekonomisk och ekologisk hållbarhet. För att inte glömma hälsoeffekterna.
När man byggde våra attraktiva sommarstugeområden på 50-70 talet så var standard ett torrdass och en vattenpump på tomten för att diska i balja. Under en lång rad år utvecklades husen till en helt annan standard med vattentoalett och indraget vatten, ibland även jacuzzi och badtunnor eller pool.
Allt detta innebär stora påfrestningar på vattenresurserna och vattnet förorenas.
Enligt lagen får man inte släppa ut avlopp hur som helst och i kustnära områden som är detaljplanerade så träder högsta skyddsklassning, det vill säga hög skyddsnivå för hälsa och miljö. Detta innebär långtgående krav på rening av avlopp.
Enligt entreprenörer som är verksamma i vår kommun kostar rening för hög skyddsnivå mellan 250 000 och 300 000 kronor beroende på hur mycket berg eller lera som finns på tomten.
Till det tillkommer borrning av en brunn som med lite tur inte behöver filter eller annan rening för att kunna användas som dricksvatten. Att borra brunn med tillhörande pump mm kan kosta ca 100 000 kronor. Borrar man dessutom för många brunnar inom ett kustnära område eller använder för mycket vatten så får man saltvatteninträngning som inte går att rena bort. Enligt Plan och bygglagen får man inte bygglov om man har salt i brunnen till exempel.
Ett enskilt avlopps livslängd är i genomsnitt 25 år enligt Havs- och vattenmyndigheten.
Under en genomsnittlig livslängd för en människa får man förnya sitt enskilda avlopp minst tre gånger och drift och underhåll ligger på fastighetsägaren som gör sig skyldig till miljöbrott om avloppet inte är tillräckligt bra för att vara lagligt.
Ett kommunalt vatten- och avlopp däremot som kontrolleras dagligen, håller så länge kommunen anser att behovet finns. Dessutom blir det flera reningskrav på gång, PFAS, läkemedelsrester med flera som kan vara svåra att uppnå för enskilda avlopp i tätbebyggda områden.
Så i ett långsiktigt perspektiv är kommunal vatten-och avloppsinfrastruktur det lämpliga alternativet i tätbebyggda områden där avlopp inte har förnyats och där fastighetsägare inte regelbundet kontrollerar kvaliteten på sitt dricksvatten. Ett avlopp kan förvisso vara litet men i våra inre vikar kan upp till 40 procent av övergödningen hänföras till enskilda avlopp.
I andra områden där det finns större yta för jorden att ta hand om föroreningar och där det inte finns så många dricksvattenbrunnar i närheten som kan kontamineras, är enskilda avlopp en mycket bra lösning men vår kommun har ca 30 000 enskilda avlopp, vilket är en utmaning med tanke på Östersjöns mående.

Jessica Hilwëyn, Gruppledare Vänsterpartiet Norrtälje

Anna Söderblom, Gruppledare Vänsterpartiet Norrtälje

Tack Hallstavik!

I lördags var vi på plats i Hallstavik!
Dagen till ära hade vi både Ung Vänster, kommun och regionpolitiker på plats, vi delade flygblad, snackade politik och bjöd på kaffe till förbipasserande. Vi hade många intressanta samtal och knöt nya kontakter med spännande människor

Från regionen hade vi besök av Shamso Ali Hassan, Mark-Amadeus Chivu, Hashim Mohamed Jama och Catarina Wahlgren. Från kommunpolitiken kom bland andra Anna Söderblom, Matti Leino, Malin Wedberg och Stefan Grath och sist men inte minst Casper Möllberg från UV!

Från vänster Matti Leino, Casper Möllberg, Stefan Grath, Anna Söderblom och Malin Wedberg
Politiker och Hallstabor
Tack Hallstavik för en fin dag, vi kommer snart tillbaka!

RÖD LÖRDAG i Hallstavik! 20/9 2025 klockan 11-14

Dagen till ära kommer vi ha både kommun och regionpolitiker på plats, så häng med och gör skillnad i vardagen!
Vi ses på torget i Hallsta för att dela flygblad, snacka politik och bjuda på kaffe till förbipasserande. Det spelar ingen roll om du är rutinerad eller ny – vi gör det här tillsammans.
Från regionen får vi besök av Shamso Ali Hassan, Mark-Amadeus Chivu, Hashim Mohamed Jama och Catarina Wahlgren. Från kommunpolitiken kommer bland andra Anna Söderblom, Örjan Grönlund och Stefan Grath

Idag är det läskunnighetens dag! 

 

 

 

 

 

Idag uppmärksammas Internationella läskunnighetsdagen, ett initiativ som UNESCO har drivit i över 50 år.

Läskunnighet är en grundläggande rättighet – och nyckeln till kunskap, delaktighet och ett demokratiskt samhälle. Alla barn, oavsett bakgrund eller förutsättningar, ska ha möjlighet att utvecklas och lyckas i skolan. Varje krona som sparas in på skolan idag kommer att kosta oss dyrt i framtiden. 

För Vänsterpartiet Norrtälje handlar skolpolitik om mer än undervisning – det handlar om rättvisa, jämlikhet och långsiktighet. Därför har vi länge drivit frågan om små undervisningsgrupper. Forskning visar att mindre grupper ger elever bättre individuell vägledning, tryggare miljö och större möjligheter att ta till sig undervisningen, särskilt för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer, språkstödbehov eller hög frånvaro. 

Hösten 2024, när det nya Mittenstyret tillträdde med Vänsterpartiet som samarbetsparti, fick vi med följande punkt i Trästa-avtalet:
”Möjliggör för samtliga grundskolor i kommunen att erbjuda små undervisningsgrupper i goda undervisningsmiljöer.”
Detta är ett konkret steg mot en mer jämlik och inkluderande skola, där undervisning och stöd finns för alla elever – oavsett behov eller bakgrund. 

En våra punkter i Trästaavtalet* handlar om rätten till modersmål och lyder- “Alla barn med annat modersmål än svenska ska ha rätt till modersmålsundervisning under hela skoltiden”. Forskning visar tydligt att elever som får modersmålsundervisning presterar bättre – även i svenska – och utvecklar både kognitiva förmågor och självförtroende. Det är därför inte en kostnad, utan en investering i framtiden. Att motarbeta modersmålsundervisning är att begränsa barns rätt till en jämlik och kvalitativ skolgång. 

Vi ser också hur marknadsskolorna dränerar resurser från kommunala skolor, vilket hotar likvärdigheten. Vänsterpartiet vill försvara en skola där alla elever, oavsett huvudman, har tillgång till utbildade lärare, bra undervisningsmiljöer, elevhälsa och resurser. Vinster ska aldrig prioriteras före elevernas rätt till lärande och trygghet. 

Läskunnighetens dag påminner oss om att investera i barns lärande och trygghet. Små undervisningsgrupper, modersmålsundervisning och goda undervisningsmiljöer är konkreta och långsiktiga steg mot en bättre och mer jämlik skola i Norrtälje – en skola där alla barn får möjlighet att utveckla sin fulla potential. 

Vänsterpartiet Norrtälje fortsätter kämpa för en skola där forskning och kunskap styr, där ingen lämnas efter och där demokratisk styrning, jämlikhet och långsiktighet alltid går före vinster och kortsiktiga sparkrav. 

Debatt: Kulturskolan kan nå fler barn – vi har inte råd att kompromissa

Debattartikel i Norrtelje tidning signerad våra ledamöter i Kultur och Fritidsnämnden, Barn och Skolnämnden samt Utbildningsnämnden.

Få frågor väcker så starka känslor i Norrtälje som kulturskolans framtid. Under våren har diskussionen svallat högt i olika forum, på sociala medier, i föreningsliv och i den lokala pressen. Det är i sig ett tecken på hur viktig kulturskolan är – den angår hela kommunen, inte bara de barn som redan deltar.

En av dem som länge drivit frågan är Bengt Hilding, med mångårigt engagemang i kulturskolan i Rimbo. Hans röst har varit viktig i att lyfta fram behovet av att kulturskolans lärare också finns i grundskolan. Den tanken är central. När barn får möta musik, teater, bild och dans i skolan, där de redan är, sänks trösklarna och helt nya grupper av elever kan få syn på sina egna förmågor. Kulturen bygger både självkänsla och gemenskap – och blir en del av vardagen för fler.

Men samtidigt måste vi tala klarspråk om en annan avgörande fråga: avgifterna. Att som Bengt Hilding gör föreslå en gratis ”prova på”-termin för att sedan återinföra avgift och hänvisa familjer till bidrag från Lions eller RoslagsBlomman, det är inte en lösning. Det är en återvändsgränd. För även en till synes blygsam kostnad fungerar i praktiken som en mur. Vi vet att många familjer drar sig för att anmäla sina barn, och att vägen via bidrag och välgörenhet ofta blir för svår eller för skamfylld. Barn ska inte behöva känna att deras plats i kulturskolan hänger på föräldrars ekonomi eller förmåga att be om hjälp.

Just därför var det avgörande när Vänsterpartiet sommaren 2024 ställde kravet på en avgiftsfri kulturskola som en förutsättning för att stödja det nya mittenstyret i Norrtälje. Vi fick igenom en kulturskola för alla barn – för vi vet att kultur inte är en kostnad, utan en investering i framtiden. Alla barn ska ha möjlighet att skapa och utöva musik, konst och teater, oavsett föräldrarnas plånbok.

Vi behöver alltså tänka både och. Kulturskolan ska finnas i skolan, tillgänglig där barnen redan är. Och den måste vara avgiftsfri, för att ingen ska stängas ute. Först då kan kulturskolan bli den mötesplats som så många av oss längtar efter – en plats där dörren alltid står öppen, utan prislapp.

När Norrtälje nu diskuterar kulturskolans framtid visar engagemanget – från lärare, föräldrar, politiker och föreningsliv – att frågan är större än en enskild verksamhet. Det handlar om hur vi ser på barns rätt till kultur, delaktighet och framtidstro. Och det är en fråga där vi inte har råd att kompromissa.

Miriam Anglemark-Jansson (Kultur och Fritidsnämnden), Britt-Mari Bardon (Utbildningsnämnden), Catarina Wahlgren (Barn och Skolnämnden)

V: Kulturskolan kan nå fler barn – vi har inte råd att kompromissa

Debatt: Skolsystemet är riggat som en marknad

Vi vill börja med att tacka Janne Wallgren, som benämner sig själv realist, för inbjudan till debatt i en fråga som för oss är grundläggande och viktig. Vänsterpartiet vill att alla barn ska få gå i bra skolor som arbetar med det kompensatoriska uppdraget och ger dem likvärdiga möjligheter i livet.

Janne är orolig för att vi lyfter dilemmat att ”De vinstdrivande skolorna tenderar dessutom att ha färre behöriga lärare, lägre lärartäthet och högre personalomsättning”, trots att vi inte kan säga att det förhåller sig så på just IES skola i Norrtälje. Han menar att det kan göra att familjer som har valt just denna skola i Norrtälje blir oroliga helt i onödan.

Det svenska skolsystemet är riggat som en marknad där fristående skolor kan drivas av privata företag. Företagen får pengar från kommunen för varje elev. Företagen får behålla eventuell vinst, till exempel om de driver skolan billigare än de får betalt, så det finns med andra ord incitament att spara pengar – ibland på personal eller lokaler – för att gå med vinst. Skolor kan lägga pengar på reklam och marknadsföring för att locka elever. Vinstpengar kan också gå till religiösa samfund eller politiska påverkanskampanjer, till exempel har IES-koncernens vinstpengar använts för att stödja Donald Trumps valkampanj.

Det vi har sett i Sverige är att större skolkoncerner, ofta med ägare i utlandet, har vuxit och köpt upp mindre lokala skolföretag för att nu dominera marknaden. Som realist behöver man inse att detta skadar likvärdigheten och förtroendet för skolsystemet och att det i längden påverkar den kommunala skolan som inte gör reklam, som omfattas av offentlighetsprincipen och som måste ta emot alla elever, ibland utan förvarning om ett skolföretag väljer att lägga ner eller går i konkurs.

Som ledamöter i barn och skolnämnden i Norrtälje ser vi hur finansieringssystemet omöjliggör satsningar på den kommunala skolan. För varje krona som vi vill satsa på att till exempel kunna behålla och utveckla skolor i hela kommunen, så måste de fristående skolorna få samma peng, oavsett om de har behov av den eller inte. De fristående skolorna får samma peng per elev utan att behöva ta ansvar för att ta hand om alla elever. Med marknadsföringskampanjer som lockar ”elever med höga ambitioner”, så avskräcker man familjer som känner att deras barn kanske behöver extra stöd. Den dagen en friskola har ”för få” elever kan man lägga ner, men en kommunal skola blir bara ”dyrare” när färre elever blir kvar i samma lokaler och med samma lärarresurser som tidigare.

Detta må låta komplicerat, men det påverkar i högsta grad den faktiska verkligheten och går inte att likna med ”teoretiska modeller” som oppositionsrådet (M) vill göra gällande. I slutändan helt dräneras den kommunala skolbudgeten och som realister behöver vi inse det och försöka stävja problemen innan det blir övermäktiga.

Det svenska skolsystemet, som vi kallar marknadsskolan av den anledningen att det inte handlar om att kunna erbjuda olika pedagogiska inriktningar utan om att stora skolkoncerner gör pengar genom att locka till sig elevpengar på olika sätt som nämns i det citat som Janne reagerade på från vår första artikel, bygger på att vårdnadshavare sätter sig in i fakta kring de olika skolorna och gör medvetna val för sina barn. På så sätt läggs skulden för eventuella misslyckanden över på familjerna då detta inte är något som samhället kan påverka. Vi kan helt enkelt inte garantera att det inte går att ”välja fel”.

Eftersom det vi skrivit i vår debattartikel är att ”fristående skolor tenderar…osv” kan vi inte se att detta skulle generera orsak till att be just IES Norrtälje om ursäkt. Skolan har varit igång så kort tid att det inte finns siffror att dra slutsatser utifrån. Det finns däremot högvis av fakta kring IES som koncern som vi i Vänsterpartiet fört fram långt innan skolan i Norrtälje etablerades och det är upp till varje familj att ta del av och välja om man vill avfärda eller överväga vilken betydelse dessa fakta har för det egna valet av skola. Det finns lokala IES som fungerar bra och det finns de som fungerar betydligt sämre, det är inte det vår artikel riktar in sig på.

Det som oroar oss är att en av de största grundskolorna i vår kommun drivs av en stor koncern med flera frågetecken kring. I och med att IES i Norrtälje har ansvar för en stor andel av kommunens elever, måste vi, utan insyn, helt förlita oss på att kvaliteten är hög och att elevunderlaget är tillräckligt för att skolan inte ska lägga ner. En realist inser att det får konsekvenser för barns utbildning när folkvalda överlåter detta ansvar till utlandsägda, vinstdrivande företag.

Anna Söderblom (V)
Catarina Wahlgren (V)

Marknadsskolorna dränerar kommunala skolor på pengar

Vänsterpartiet Norrtälje vill att alla skolor ska vara bra skolor. Vi vill att de ska bäras upp av höga ambitioner och långsiktighet, oavsett huvudman.
Vi skrev replik på Lina Landströms ledare med titeln ”Skamligt av politiker att önska Norrtäljeskolan ’klappar ihop’”. Där återges en kommentar från Vänsterpartiets gruppledare Anna Söderblom i kommunfullmäktige den 16 juni: “Har vi tur kanske Internationella engelska skolan klappar ihop och så får vi bedriva kommunal skola i de lokalerna.” Ledaren menar att detta skulle innebära att Vänsterpartiet önskar en dålig skola åt eleverna på IES. Det vill vi tydligt ta avstånd från.
Kommentaren handlade om att verkställa ett politiskt vägval: att kommunen kan ta tillbaka styrningen och säkerställa en jämlik, långsiktigt hållbar skolform. I dag kan ingen politiker i Norrtälje garantera att alla elever får gå i den bästa möjliga skolan med de bästa lärarna, den godaste maten eller det mest inkluderande elevhälsoarbetet. Kommunen har helt enkelt inga verktyg för att påverka de skolor där nästan hälften av våra grundskoleelever går. Vi kan ha förhoppningar om att alla skolor är bra skolor, men alltför ofta riskerar elever att bli offer för privata, vinstdrivna företags kalkyler.
[…]
Vi vill inte avskaffa möjligheten att driva skolor med särskild pedagogisk inriktning eller som kooperativ, men vinster ska aldrig prioriteras före elevers skolgång. Vi förespråkar därför ett förbud mot vinstdrivande skolformer, att överskott återinvesteras i verksamheten istället för att delas ut till ägare, samt att kommuner får rätt att säga nej till etableringar av nya friskolor så att de kan planera långsiktigt och för kvalitet. Den centrala elevhälsan och satsningar på exempelvis resursklasser måste vara tillgängliga för alla elever, oavsett huvudman, om vi ska kunna ta ansvar för en likvärdig utbildning.
En del elever har behov av särskild undervisning på grund av dyslexi eller en NPF-diagnos, andra på grund av en särbegåvning. Att den kommunala skolan skulle ha sämre förutsättningar att tillgodose alla barns behov är helt taget ur luften. Att elever blir utan adekvat stöd sker både i kommunala och fristående skolor, men det är inte acceptabelt någonstans. Vi vill till exempel se särskilda små undervisningsgrupper på alla Norrtäljes skolor. Självklart med utbildade pedagoger. Därför måste alla skattepengar som avsätts till skolan också användas för elevernas undervisning och trivsel.
Nu har även regering och riksdag insett att något måste göras åt vinstutdelningen till riskkapitalister och planerar därför åtgärder för att komma till rätta med det. Frågan är då om riskkapitalbolagen är lika intresserade av att driva skolor utan vinst, eller om de istället bestämmer sig för att klappa igen.
Vänsterpartiet vill att alla elever – oavsett skola – ska få en trygg, kvalitativ skolgång, där stöd, resurser och likvärdighet är grundbultar. Alla skolor ska vara bra skolor, och vårdnadshavare ska inte behöva riskera sina barns framtid genom att välja “fel” skola. Vänsterpartiet Norrtälje vill försvara en skola som värderar demokratisk styrning, jämlikhet och långsiktighet framför vinster. Låt oss tillsammans arbeta för en skola där alla barn och unga tillåts växa med stöd av utbildad och trygg personal med goda arbetsvillkor.
Anna Söderblom (V)
Catarina Wahlgren (V)

Rimbodagen 2025!

Vi är på plats på Rimbodagen såklart! Prat om politik, fint väder och gott kaffe- vad mer kan man önska (hm jo, tex investeringar i välfärden, klimatomställning, och en mer rättvis fördelning av resurser samt ett omedelbart och permanent eldupphör och obehindrad humanitär hjälp till Gaza)!?
Kom förbi du också och prata om vad du önskar! 🚩

Tack Roslagen Pride

Liksom många av våra högtider så är Pride både ett firande av vunna segrar och en protest mot de orättvisor som kvarstår – i Sverige och i världen och vi är stolta över att delta i Roslagen Pride . Så, tack för i år till alla människor som kom och gick med oss i paraden samt kom och hängde och pratade med oss i vårt tält!

Jan Emanuel har fel – kampen har bara börjat

Debattartikel i NT!
”Jan Emanuel är fullt sysselsatt med att bekämpa feminismen och Priderörelsen. På lördag ska vi visa hur fel han och alla andra gubbar med ett ben kvar i medeltiden har.
Poliser ska inte vifta med prideflaggan på arbetstid, konstaterade Norrtäljesonen Jan Emanuel nyligen i en debattartikel i Expressen. I dagarna kunde SVT-tittare också följa hur han åkte till Rumänien för att försöka bli kompis med den sexbrottsmisstänkte influencern Andrew Tate, i serien ”Priset män betalar”. I samma program deklarerade Jan Emanuel att svenska feminister borde skämmas och be om ursäkt för sin aktivism, som tydligen har gått alldeles för långt.
Vi är lyckligtvis många som inte håller med Jan Emanuel.
[…]
Den 2 augusti samlade Pride-tåget i Stockholm nästan 50 000 personer och nu på lördag går vi genom Norrtälje. Vi tågar med stolthet. Vi vet att en prideparad, en regnbågspin på kavajslaget, en regnbågssymbol på en vårdmottagning, en dansande pridepolis eller något så enkelt som ett leende på bussen kan göra skillnad. Särskilt för alla unga som ständigt tvingas leva med rädslan att grannen, kollegan eller kunden ska fälla en kränkande kommentar, eller värre. För Jan Emanuel har kampen gått för långt, för oss har den bara börjat.
Catarina Wahlgren (V)