Skip to main content

ÅRSMÖTE 2026 22/3 kl. 13:00-15:000

Den 22/3 har vi årsmöte och då är det dags att välja ny styrelse. Det är en hel del annat som ska avhandlas på mötet också. Vi ska bland annat anta en verksamhetsplan för den nya styrelsen att ta itu med. Vi bjuder på gofika. 

VARMT VÄLKOMMEN!

Ska vi utgå från att alla är lata? Nej, det är en fråga om makt.

 

Nu är en ny ledarkrönika i Allt om Norrtälje signerad vår Catarina Wahlgren ute:
Ska vi utgå från att alla är lata? Nej, det är en fråga om makt.

 

”Hur många timmar vi arbetar är inte bara en fråga för varje individ, det handlar om större
maktstrukturer. Åtta timmars arbetsdag är en arbetarseger som vunnits genom strejker, organisering och en okuvlig tro på att människan är mer än sin arbetskraft. När arbetarrörelsen drev igenom reformen 1919 handlade det om värdighet, och om tid för vila, familj och bildning. Högerpartierna har varit emot varje reform som inneburit mer frihet och återhämtning för arbetarna. Och så är läget även nu – samhället sägs krackelera om t ex sjuksköterskor tillåts arbeta en kvart mindre om dagen för samma lön.
Vi står inför en verklighet där antalet personer över 80 år kommer att öka kraftigt de närmaste tio åren. För att kunna erbjuda en god livskvalitet behöver välfärden både behålla och nyrekrytera personal. Att låta människor springa fortare och göra mer är inte lösningen. Att sänka kvaliteten för dem som är i behov av samhällets stöd är inte heller lösningen. Arbetare inom välfärden behöver fler kollegor och de behöver tillräcklig återhämtning. När befolkningen åldras måste resurser, utbildning och arbetskraft styras om. Färre unga ska försörja fler äldre, då krävs planering, inte slit och brandkårsutryckningar.
Friskfaktorer är avgörande: rimlig arbetsbelastning, inflytande över scheman, trygga anställningar, tillräckligt med kollegor och möjlighet till återhämtning. Heltid ska vara norm, men på hållbara villkor. I dag arbetar många kvinnor ofrivillig deltid i sjukvården och omsorgen. Det finns hela arbetsplatser där fler än hälften jobbar deltid. Inte för att de vill ha lägre lön och pension, utan för att de måste hålla. Kvinnor tar fortfarande ett större ansvar för hemmet och barnen, vilket också orsakar ett ohälsosamt dubbelarbete. Att erbjuda heltid med god arbetsmiljö är både en jämställdhetsreform och en rekryteringsstrategi.
Just nu pågår större projekt både i Region Stockholm, där 1400 anställda på sjukhusens operationsavdelningar omfattas av betalt återhämtningstid, och inom socialtjänsten i Norrtälje kommun där alla anställda som träffar invånarna i sitt dagliga arbete erbjuds ett kortare arbetstidsmått. Projektet i Region Stockholm är det största projektet på området och förväntas ge tillräckligt underlag för att kunna gå vidare med andra grupper. Det är helt i sin ordning att börja arbetstidsförkortningen i yrken som kräver mycket, både fysiskt och mentalt.
Arbetstid handlar ytterst om vilket samhälle vi vill ha. När LO nu kräver centrala förhandlingar om kortare arbetstid visar det att arbetstiden åter är en stridsfråga på riktigt. Arbetstid är en fråga om makt. När fler vågar utmana 40-timmarsnormen öppnas en möjlighet att bygga ett samhälle där vi delar på arbetet, stärker välfärden och sätter människans behov före marknadens krav.”
Läs krönikan i sin helhet här:
—-
Nyhetstjänsten Allt om Norrtälje har startat en ledarredaktion där sex skribenter från tre ideologiska inriktningar ska skriva återkommande ledartexter om lokala frågor i Norrtälje kommun.

 

Att krama en kobra.

Nu är en ny ledarkrönika i Allt om Norrtälje signerad vår Catarina Wahlgren ute:
Att krama en kobra.
Carl Eos erbjuder oss alla att få krama en Sverigedemokrat. Det tar emot måste jag säga. Och i Norrtälje har väl L och SD redan haft ett kramkalas som slutade i osämja? I Region Stockholm har moderaternas Kristofer Tamsons redan före jul sagt sig villig att öppna sin ”sängkammardörr” för SD. Däremot är den stängd för mp, deklarerade han.
Det är ett ”Vem tar vem?”, som om allt vore någon TV-serie och inte alls handlar om vilket samhälle vi vill se i framtiden.
I ett system med flera olika partier är det naturligt att inget parti har egen majoritet och att det därför krävs samarbete och kompromisser. Det är ju någonting bra med det. Det är ju också bra att partierna kan ge en hint om vilka de kan tänka sig samarbeta med i god tid före valet. Men det är inte förrän efter valet vi har resultatet och vet vilka samarbeten som är möjliga för att bilda majoritet.

Eos skriver vidare om kramen mellan L och SD som något som kan uppstå när vi möter varandra i verkligheten och inte bara utgår från våra fördomar. I det verkliga mötet med andra människor raseras våra föreställningar. Jag kan hålla med Eos om detta. Just därför är det så viktigt att förtroendevalda finns i det vardagliga livet och inte stänger in sig i beslutens korridorer. Just därför vore det så viktigt att regeringen träffade fler av de ungdomar som idag hotas av utvisning av separation från sina familjer. Just därför är det så viktigt att regeringens företrädare träffar de familjer som idag arbetar inom vården, omsorgen och kollektivtrafiken, men tjänar för lite och därför hotas av utvisning. Just därför skulle mötet mellan statsministern och de barn som sitter inlåsta i Migrationsverkets förvar vara så väldigt betydelsefullt.

Det har gått fort för SD att gå från att betraktas som ett ovälkommet inslag i den svenska demokratin till att omfamnas av de som kallar sig liberaler. Detta trots att de öppet driver en politik som utpekar människor som inte har sitt ursprung sedan flera hundra år i den svenska myllan som ”icke välkomna”. Det började med att peka på invandrare som begick brott eller som kunde anklagas för ”bristande vandel” till att handla om människor som inte kunde språket eller hade svårt att få ett arbete. Idag är det inte ens det som utgör grunden för att inte vara välkommen, idag räcker det med att du fyller 18 år.

Sveriges befolkning blir allt äldre och Norrtälje kommun går i täten för den utvecklingen. Vi kommer att ha ett gigantisk rekryteringsuppdrag om vi ska kunna erbjuda en äldreomsorg av någorlunda hög kvalitet. Idag är 53% av vårdbiträden och 37% av undersköterskorna i den kommunala omsorgen utrikesfödda. Inom regionernas vårdverksamhet är en knapp tredjedel av undersköterskorna utrikesfödda. Detta är grupper som kan hotas av utvisning p g a för låg lön. Sen tillkommer specialistläkare 37% och tandläkare 46% som visserligen klarar inkomstspärren, men kanske kommer att känna sig manade att flytta då deras barn utvisas när de blir 18 år.

Tänk efter Sverige, kramas inte med kobran.

—-
Nyhetstjänsten Allt om Norrtälje har startat en ledarredaktion där sex skribenter från tre ideologiska inriktningar ska skriva återkommande ledartexter om lokala frågor i Norrtälje kommun.

Frys hyrorna och höj bostadsbidraget – alla ska ha råd att bo och leva!

Frys hyrorna och höj bostadsbidraget – alla ska ha råd att bo och leva!

Att ha ett tryggt hem ska inte vara en klassfråga. I dag pressas många hushåll i Norrtälje kommun av höga hyror och ökade levnadskostnader. Vänsterpartiet Norrtälje vill därför se frysta hyror och ett höjt bostadsbidrag så att fler människor faktiskt har råd att bo kvar och leva ett värdigt liv.

Samtidigt behöver vi långsiktiga lösningar på bostadsbristen. Därför drev Vänsterpartiet igenom en viktig punkt i Trästaavtalet: att kommunen ska utreda hur de kommunala aktörerna kan bidra till fler och billigare hyresrätter. Utredningen handlar om hur kommunen, genom Roslagsbostäder och Campus Roslagen, kan skapa fler hyresrätter och studentbostäder till rimliga kostnader.

Det är ett avgörande steg för att göra bostadsmarknaden mer rättvis. När kommunen tar ett större ansvar kan vi bygga bostäder som vanliga människor har råd med – inte bara dyra bostäder för dem som redan står starkt på marknaden. Fler hyresrätter och fler studentbostäder stärker också kommunens utveckling genom att göra det lättare för unga, studenter och nyinflyttade att hitta ett hem.

För Vänsterpartiet är bostaden en social rättighet. Därför fortsätter vi driva på för fler prisvärda hyresrätter, en stark allmännytta och politiska beslut som sätter människors behov före marknadens vinstintresse.

Alla ska ha råd att bo och leva – även i Norrtälje kommun.

Nu är en ny ledarkrönika i Allt om Norrtälje signerad vår Catarina Wahlgren ute: Att få en hyresrätt idag är som att vinna på lotteri

”Min dotter har nyligen fyllt 20 år och fått erbjudande om en egen hyresrätt med en överkomlig hyra. Hurra, hurra, hurra! Det känns nästan som att vinna på lotteri.
Och det är just vad det har blivit. I dagens Sverige är en hyresrätt för unga inte en självklar start på vuxenlivet – utan en lyckträff […]”

Läs krönikan i sin helhet här:
https://alltomnorrtalje.se/…/att-fa-en-hyresratt-i-dag…/

—-
Nyhetstjänsten Allt om Norrtälje har startat en ledarredaktion där sex skribenter från tre ideologiska inriktningar ska skriva återkommande ledartexter om lokala frågor i Norrtälje kommun

Kvinna, liv, frihet!

Det här är Ghazale.
Hon är medlem och aktiv i Vänsterpartiet Norrtälje. Hon kom till Sverige 1994 från östra Kurdistan, tillsammans med sin man och två söner. Erfarenheterna från ett land där demokrati och jämställdhet inte var självklarheter formade henne tidigt. 1997 engagerade hon sig i Vänsterpartiet.
I videon flätar hon sitt hår. Det är inte bara en handling – det är en berättelse.
Såhär berättar Ghazale:
”Det var under kriget i Rojava som en kvinna miste sitt liv. En man tog hennes liv och klippte av hennes fläta — en handling som skulle tysta henne, som skulle radera hennes stolthet och hennes identitet.
Men det som hände henne blev större än honom, större än våldet, större än kriget. Hennes fläta, som föll till marken, blev en symbol som reste sig över gränser och språk.
Människor över hela världen började fläta sina hår, inte för traditionens skull, utan för att bära hennes historia vidare. Varje fläta blev ett löfte om att stå upp för kvinnors värdighet, för frihet, för rätten att leva utan rädsla.
Det som var tänkt att bryta henne förvandlades till en kraft som förenade människor. Hennes mod lever kvar i varje fläta som flätas idag — en tyst men stark påminnelse om att ingen kvinna ska tystas, och att hennes röst fortsätter genom oss.”

Varför säljer vi våra barn på marknaden?

Nyhetstjänsten Allt om Norrtälje har startat en ledarredaktion där sex skribenter från tre ideologiska inriktningar ska skriva återkommande ledartexter om lokala frågor i Norrtälje kommun.

Nu är ledarkrönika signerad vår Catarina Wahlgren ute:
Varför säljer vi våra barn på marknaden?

Läs den i sin helhet här:
https://alltomnorrtalje.se/…/varfor-saljer-vi-vara…/

”När barnkullarna minskar ställs kommuner inför ett brutalt val: lägga ner förskolor eller göra barngrupperna större. Det är inga enkla beslut. Dilemmat blir särskilt tydligt i en kommun som Norrtälje, där mer än hälften av verksamheten drivs fristående. Kommunen kan bara direkt påverka sin egen verksamhet, inte de fristående aktörerna.

Det här är ett problem som en landsbygdskommun som Norrtälje väl känner till. Det handlar oftast om förskolor och skolor på landsbygden där det finns få elever och det är svårt att rekrytera utbildad personal, men ibland drabbar det också tätorterna, t ex i det nu aktuella fallet med Förskolan Vigelsjö gård. Jag har själv ett barn som gått på Vigelsjö gård och det är lätt att se de stora värdena i närheten till naturen. Det är också lätt att se det positiva i en liten, trygg förskola, men det är just de enheterna som blir dyrast för politikerna att bevara. Det kostar att hålla öppettider, att inte kunna låna in personal från en annan avdelning vid sjukdom och lokalkostnaderna ökar ständigt.”
[…]

Frukostpåsar på Internationella Kvinnodagen (nästan)

Glada Vänsterpartister delar ut frukostpåsar en tidig morgon på Norrtälje Busstation!

Vi är ute i god tid för att uppmärksamma Internationella Kvinnodagen som infaller om ett par dagar (men det finns inte så många pendlare på stationen på söndagar så vi kör idag istället!)
Den 8 mars, Internationella kvinnodagen, är en dag då vi uppmärksammar och hedrar de framsteg som gjorts i kampen för kvinnors rättigheter, samtidigt som vi påminns om det arbete som återstår för att uppnå full jämställdhet. Denna dag fungerar som en global plattform för att belysa ojämlikheter och mobilisera för förändring.

Catarina Wahlgren gör comeback

Catarina Wahlgren återkommer till Norrtäljepolitiken. I höstens kommunval står hon överst på Vänsterpartiets lista igen efter sju års frånvaro från lokalpolitiken.

Norrtälje Tidning skriver om hennes comeback, läs det  här: Catarina Wahlgren (V) gör comeback – toppar listan i kommunvalet

Catarina själv säger såhär:

De kommande fyra åren har jag tänkt att fokusera mer på lokalpolitik. Jag är stolt över att ha blivit föreslagen och vald till att toppa Vänsterpartiet Norrtälje lista till kommunfullmäktige. Tillsammans med kamraterna på listan kommer vi att arbeta för en mer solidarisk kommun där de som har bättre förutsättningar stöttar de som är i behov av mer stöd. Det är ett arbete vi alla gör tillsammans.
Jag brinner för de floskelliknande områdena ”vård, skola och omsorg”. Under valrörelsen hoppas jag kunna bli mer konkret i vilka förstärkningar och omstyrningar vi vill se inom dessa verksamheter för att skapa robusta, trygga välfärdssystem för de grupper som behöver dem mest.
Jag kommer att även fortsatt ha en roll i Vänsterpartiet Region Stockholm, även om den inte kommer att vara lika tung som nuvarande mandatperiod. Det gör att jag får optimala möjligheter att ta ett helhetsgrepp kring Norrtäljemodellen, vård och omsorg i Norrtälje kommun.
Vi ses i valrörelsen.

Vänsterpartiet Norrtäljes Kommunlista VAL2026

Vänsterpartiet i Norrtälje har nu fastställt sin lista inför höstens kommunval.

Såhär säger valberedningen: ”Vår nya lista kombinerar erfarenhet med engagemang och förnyelse samtidigt som representation finns från kommunens alla delar. Förstanamnet är Norrtäljebon Catarina Wahlgren, förskollärare/universitetslektor, en erfaren politiker med lång bakgrund inom både kommunal och regional politik.”

 

Debatt: Friskoleetableringar drabbar barn och föräldrar på Wigulfskolan

En debattartikel i Norrtelje tidning signerad våra skolpolitiker!

Valfrihet med ett högt pris – Stora friskolekoncerners etablering pressar bort kommunala skolor

Valfrihet lyfts ofta fram som ett viktigt argument i debatten kring friskolesystemet. Men vems valfrihet värnar vi om. Omvandlingen av Wigulfskolan visar nu tydligt att individuella val får kollektiva konsekvenser.

Kan valfrihet enbart handla om rätten att välja bort den kommunala skolan? Långt ifrån alla barn och vårdnadshavare vill, eller kan, välja fristående skolor. Ändå är det eleverna i den kommunala skolan som får stå tillbaka när marknadslogiken tar över. På så sätt bidrar överetableringen av fristående skolor till att utbudet av kommunala skolor minskar, oavsett om de är populära eller inte.

Alla barn har rätt till en trygg och bra skola

Wigulfskolans elever har utnyttjat sitt fria skolval och valt en mindre kommunal skola präglad av trygghet och nära relationer. Det är dock inte möjligt för kommunen att driva vidare små skolor när det 1) finns tomma platser på andra kommunala skolor, 2) systemet innebär att varenda krona som den mindre skolan kostar extra, är pengar som kommunen också måste betala till de fristående skolorna. Så är reglerna.

Överetableringen av fristående skolor är resultat av att skolan nationellt styrs som en kvasimarknad, men också av lokala politiska beslut. Norrtäljes högerpolitiker har aktivt medverkat till att fler friskolor ska kunna etablera sig och utveckla sin verksamhet. Tidigare har konsekvenserna varit tydligast på landsbygden. Nu drabbar det även Norrtälje stad.

Att det slår mot just Vigelsjö har inte varit svårt att förutse. Först etablerade sig Montessori, sedan Innovita och till sist Internationella Engelska Skolan i närområdet. Det drabbar nu barn och föräldrar på Wigulfskolan, som tvingas flytta sina barn till andra skolor. Det blir barn, elever, personal och vårdnadshavare som får bära konsekvenserna av det tidigare politiska lobbyarbetet för att förmå stora skolkoncerner att etablera sig – ett arbete helt utan ett långsiktigt ekonomiskt helhetsperspektiv och utan att barns behov har satts i första rummet.

Barnen betalar priset

Skolpolitiken är en del av samhällsbygget. Beslut om skolor formar inte bara organisationer och budgetar, utan barns trygghet, relationer och framtid. Även om kommunpolitikers inflytande över friskoleetableringar är begränsat finns det konkreta verktyg att använda, exempelvis genom vilken mark och vilka lokaler som erbjuds. Det är förtroendevalda politikers ansvar att värna likvärdighet och alla barns rätt till en god utbildning. Vänsterpartiet har idag en majoritet av svenska folket med sig när vi säger att aktiebolagen och deras vinstintressen måste ut ur skolsystemen. Vänsterpartiet vill att alla skolor ska vara bra skolor och att det inte ska krävas skickliga vårdnadshavare för att ”välja rätt” skola. Nu ser vi istället ett system som slukar skattepengar som ett svart hål och där alla skolor är tvungna att bli större och effektivare för att kunna konkurrera. Och det är barnen som får betala för detta.

Catarina Wahlgren (V)ledamot barn- och skolnämnden

Malin Wedberg (V), ledamot socialnämnden 

Örjan Grönlund (V), ersättare utbildningsnämnden

Linda Andersson (V)ersättare barn- och skolnämnden 

Britt-Mari Bardon (V)ledamot utbildningsnämnden

Debatt: M vill lämna Norrtäljes äldre i sticket

Debattartikel i Norrtelje tidning
”Vården och omsorgen i Norrtälje har för första gången på länge fått en budget i balans inför nästa år, mycket tack vare Vänsterpartiets idoga tjatande. Men om Moderaterna fick bestämma skulle det bli nedskärningar och högre trösklar att få plats på ett äldreboende.
Norrtäljemodellen är hyllad och fungerar återkommande som en inspirationskälla för kommuner och regioner runtom i landet. Men den har också under större delen av sin 20-åriga existens varit strukturellt underfinansierad. Det råder vi bot på 2026, då vården och omsorgen i Norrtälje efter enträget arbete äntligen får en budget i balans att förhålla sig till.
Men alla partier är inte överens. Moderaterna lägger ett eget budgetförslag där 20 miljoner kronor ska sparas på KSON:s förvaltning som bantas rejält, från 40 till 18 tjänster. Det ska också bli svårare för äldre att få flytta in på ett särskilt boende, om M får bestämma. Detta trots att Moderaterna själva beställt en extern utredning som visade att alla som bor på särskilt boende i Norrtälje också har behov av just det.
Att halvera en så pass liten organisation skulle givetvis få stora konsekvenser. Det skulle riskera att höja kostnaderna snarare än att spara pengar, eftersom det skulle bli omöjligt att följa upp avtal och inköp på ett tillfredställande sätt. Moderaternas vård- och omsorgspolitik är ett tydligt exempel på dumsnåla prioriteringar som så ofta präglar högerns politiska förslag.
Vänsterpartiet är tydliga: alla som har behov av en plats på ett särskilt boende ska få tillgång till det. Vi vill också bygga ut trygghetsboenden som vi tror är ett bra alternativ till att bo kvar hemma för många. Hemtjänsten och hemsjukvården för de som väljer att bo kvar hemma behöver också stärkas, ett arbete som är påbörjat, men behöver utvecklas till en mer tillitsbaserad modell.
Kvaliteten i äldreomsorgen kan inte stärkas genom nedskärningar. Det som krävs är stabila resurser och förbättrade arbetsvillkor för personalen. Men det är tacksamt att Moderaterna visar sina kort i god tid innan nästa års val.”
Catarina Wahlgren (V), ledamot i direktionen för Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje

Vänsterpartiet, tillsammans med Mittenstyret- budget i balans för KSON 2026

För första gången kan Vänsterpartiet, tillsammans med Mittenstyret, nu lägga en budget i balans för KSON 2026. Norrtäljemodellen har tyvärr varit underfinansierad under större delen av sin existens. Vänsterpartiet har envist drivit på för att säkra en långsiktigt hållbar finansiering av vård- och omsorgsverksamheterna från de båda medlemmarna, Norrtälje kommun och Region Stockholm. I år har vi en budget i balans, därmed inte sagt att det inte behövs mer resurser för att till exempel säkra en god äldreomsorg. Finansieringen är långt ifrån säkrad för all framtid. Det krävs vakna politiker och tjänstemän som förstår nyttan med samordning och samarbete med invånaren i fokus.
 
Vård- och omsorgspersonal
För att våra verksamheter ska kunna hålla hög kvalitet behöver vi personal som vill arbeta hos oss och våra utförare. Projektet med återhämtning på betald arbetstid för personal på regionens operationsavdelningar kommer under 2026 att utökas till fler områden. Under året ska också all vård- och omsorgspersonal få tillgång till fria arbetsskor. Något som började som ett krav från enskilda anställda har nu blivit verklighet, tack vare Vänsterpartiet.
 
Vård och omsorg efter behov
Själva huvudtanken med Norrtäljemodellen har varit att det ska vara lätt att få tillgång till den vård och omsorg man behöver. Du ska inte behöva veta om det är kommun eller region som ansvarar för det stöd du behöver. Den som har behov av ett särskilt boende för äldre ska snabbt kunna erbjudas en plats och den som hellre vill bo kvar hemma med hemtjänst och hemsjukvård ska kunna göra det. Vi ser också utvecklingen av trygghetsboenden runt om i kommunen som ett bra alternativ för den som hamnar lite mitt emellan de två första alternativen. Den som bor på trygghetsboende och har närhet till andra samt tillgång till stöd i hemmet håller sig frisk längre än den som bor ensam i ett eget hem.
Att kunna erbjuda en likvärdig vård för alla invånare i regionen innebär bland annat att vården måste finnas geografiskt tillgänglig. En viktig kärna i detta är att vi kan behålla våra vårdcentraler runtom i kommunen och att vi successivt kan förstärka resurserna till vårdcentralerna så att vi når riktmärket 1 100 patienter per allmänläkare. Det ska vara lätt att komma fram på telefon och det ska gå att få en tid snabbt. Där är vi inte än.
Vi är glada att vi nu äntligen kan etablera en mammografibuss som gör det lättare för kvinnor i vår kommun att genomföra den livsviktiga screeningen. Vi är också glada över det samarbete med Karolinska som gör att viss cancerbehandling kommer att kunna erbjudas kontinuerligt på Norrtälje sjukhus. Samarbete med S:t Eriks ögonsjukhus gör det möjligt att få ögonsjukvård på hemmaplan och nu kommer även hudmottagningen på Norrtälje sjukhus att kunna återöppna under 2026. Detta är bland annat ett resultat av att illa fungerande vårdval avskaffas och att vård återtas i egen regi som gör att den geografiska etableringen går att styra.
 
Förebyggande arbete
Det bästa sättet att hålla kostnader för vård låga är ett väl utbyggd förebyggande arbete. Därför är det glädjande att under 2026 kunna öppna en ny familjecentral i Hallstavik. På familjecentralen samarbetar socialtjänst, barnavårdscentral och öppen förskola. Det blir en naturlig mötesplats där barnfamiljer kan fångas upp och få det stöd de behöver.
Under 2025 har Anhörigstöd fått nya lokaler i Norrtälje centrum. Där utförs ett viktigt förebyggande arbete för att den som lever tillsammans med någon som behöver mycket stöd också ska orka. Under 2026 kommer även en ny flexibel form för korttidsboende med fokus på rehabilitering att tas i drift. Sjukhusets mobila sjukvårds-team (SAMS) förstärks ytterligare och förebygger inläggningar på sjukhus.
KSON:s budget för 2026 visar tillsammans med den kommunala budgeten och regionens budget vägen för ett samhälle där vi tar hand om varandra och där stöd ska finnas nära och tillgängligt för den som har behov av det.

Norrtälje Kommunfullmäktige- det sista för i år!

Debatten om den nya integrationsstrategin blev kvällens stora långkörare och pågick i över en timme. Fokus låg dock sällan på Norrtälje. I stället tog högerkanten, med SD i spetsen, tillfället i akt att driva sin kärnpolitik med den vanliga rasistiska retoriken. Det är precis i sådana lägen det är viktigt att inte fastna i deras provokationer.
Vår gruppledare höll därför ett kort och tydligt anförande som klargjorde var vi står:
”Vi välkomnar att vår kommun äntligen får en integrationsstrategi med förankring i relevant forskning och som är möjlig att arbeta utifrån för kommunens olika professioner. Den tar också hänsyn till att kommunens och landets nykomlingar, precis som vi som bott här längre eller är födda här, är olika individer med olika behov och förmågor. Det tackar vi för.”
Trots detta valde hela högeroppositionen att rösta för en minoritetsåterremiss. Resultatet blir ännu en återremittering och ytterligare merarbete för tjänstemännen – denna gång på grunder som inte bara är svaga, utan också tydligt rasistiska, framtvingade av ytterhögern.

Debattartikel: ”Vems intressen värnar Moderata företagarrådet; företagen eller barnens?”

Debattartikel signerad våra skolpolitiker i Norrtälje tidning: ”Vems intressen värnar Moderata företagarrådet; företagen eller barnens?”
”Vems intressen värnar Moderata företagarrådet; företagen eller barnens? Utan att vi har läst företagarrådets stadgar och mål, så blir det en relevant fråga i den här debatten.
Runtom i landet hotas cirka 700 grundskolor av nedläggning till följd av vikande elevunderlag. Det handlar inte om att styrande lokala politiker vill ha stora skolor i centrum, det handlar om att i första hand spara in pengar på lokaler och inte på lärare och undervisningskvalitet.
Academedia är ett utlandsägt företag som omsätter 19 miljarder och äger en betydande del av alla de så kallade fristående aktörerna som driver skolor i Sverige. Trots att de flesta kommuner har problem att finansiera skolan när barnantalet går ner, ökade Academedia sina vinster och sin aktieutdelning under både 2024 och 2025. Samtidigt som hittills över 300 lärare har sagts upp i koncernens verksamheter.
Sofie Grandin ger bilden att det är ”engagerade pedagoger, föräldrar eller lokala entreprenörer” som ”tar över och driver verksamheten vidare med lokal förankring” när kommuner tvingas lägga ner. Det är ju inte det så det ser ut i verkligheten. De få fristående skolor som faktiskt fungerar så är inte problemet med dagens system.
När Academedia, däremot, tar över en skola som kommunen planerar att lägga ner för att slippa lokalkostnader, så försvinner inte kostnaderna för kommunen. Tvärtom behöver de nu både betala för lokaler, lärare och Academedias vinst. Kommunen måste också ersätta Academedia för alla de underskott som uppstår i den kommunala skolan.
Vidare varnar Sofie Grandin för ”snabba systemförändringar”. Såväl skol- som vårdföretag använder både nu och då hot om att lägga ner sin verksamhet, om de inte får ta ut vinst. Att det då är vinsterna som driver verksamheten är väl då bortom all tvivel. Företagen väljer också ibland att göra verklighet av sina hot. Inom vården drabbar det sjuka och i skolans värld drabbar det barn som riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det här är system som de flesta som bor i Sverige är motståndare till. De flesta vill, precis som Vänsterpartiet, att vård till sjuka och utbildning till unga ska vara huvudsyftet i verksamheterna, inte vinstjakten.
Skolan, lärare och elever, behöver stabilitet och arbetsro, det är vi överens med Sofie Grandin om. Vi behöver genom demokratiska beslut fördela våra begränsade gemensamma resurser så att den skola som har extra stora utmaningar får lite mer, så att de barn som är behov av särskilt stöd snabbt kan få det, så att lärare som behöver fortbildning och planeringstid ges möjlighet till det. Med det system som råder idag, har vi inte möjlighet att göra det. För varje krona som satsas på en kommunal skola måste lika mycket gå till de fristående skolorna, oavsett om behov finns. Det verkliga hotet mot skolans arbetsro är alltså ett system som blöder – inte förslagen om att förändra det.”
Catarina Wahlgren (V), barn- och skolnämnden
Linda Andersson (V), barn- och skolnämnden
Britt-Mari Bardon (V), utbildningsnämnden
Örjan Grönlund (V), utbildningsnämnden

Debatt: Kultur är inte ett särintresse — det är en demokratisk grundfunktion

Debatt i Norrtelje tidning: Kultur är inte ett särintresse — det är en demokratisk grundfunktion
”Det är glädjande att Moderaterna nu så tydligt bekänner färg i kulturfrågan. Inte genom visioner för Norrtäljes barn och unga, utan genom att lägga stor politisk energi på att motarbeta två av de mest jämlikhetsskapande insatser som finns: fri entré till konsthallen och en avgiftsfri kulturskola.
Det handlar om mindre än 3 miljoner i en verksamhetsbudget på över 200 miljoner – mindre än 1,5 procent av nämndens kostnader. Den som verkligen vill prioritera skola, äldreomsorg eller vattenfrågor hade kunnat rikta debatten mot betydligt större ekonomiska poster. Men Moderaterna riktar sig gång på gång mot just kulturens tillgänglighet. Frågan är varför.
När ett parti ägnar så mycket tid åt i sammanhanget små belopp, samtidigt som de själva drivit förslag som hade kostat kommunen betydligt mer – som den omdiskuterade diskussionen om höjda arvoden för förtroendevalda under tidigare mandatperiod – då handlar det inte om ekonomiskt ansvar. Det handlar om prioriteringar, om vad man faktiskt värderar och vilket samhälle man vill bygga.
Vi vill också ha rent dricksvatten i Hallstavik, där är vi helt överens med Moderaterna. Det är något som Kommunstyrelsen borde prioritera. Däremot är det inte möjligt för Kultur- och Fritidsnämnden att välja att prioritera, precis som att till exempel Socialnämnden inte skulle kunna välja att anlägga nya konstgräsplaner i kommunen.
För oss i Vänsterpartiet är det enkelt: kultur och bildning är inte lyx. Det är demokratins syre. Alla stora studier – från OECD, WHO och europeiska forskningsinstitut – visar samma sak: kultur stärker barns lärande, förbättrar folkhälsan, skapar tryggare samhällen och genererar ekonomiska värden långt större än kostnaden. Att göra kultur tillgänglig är alltså inte en utgift i den meningen Moderaterna beskriver det — det är en investering i både människor och välfärd.
Så varför denna envisa jakt på entréavgifter och kostnader som främst drabbar dem som redan har minst? Varför återkommer Moderaterna gång på gång till just den här frågan? Kanske är svaret att de saknar argument för sin egen politik, som historiskt har lett till ökade klyftor. Kanske handlar det om något ännu tydligare: när deras ekonomiska prioriteringar ifrågasätts – som att sänka skatten med pengar som annars skulle stärka kommunens beredskap – blir kulturfrågan ett bekvämt rökmoln.
Det blir särskilt tydligt i den lokala debatten. De senaste veckorna har Norrtäljebor skrivit kloka, välformulerade och djupt engagerade texter om konsthallen och kulturens betydelse. Det är i de texterna vi ser det verkliga Norrtälje: medborgare som förstår att ett levande samhälle inte byggs enbart av rör, asfalt och balansräkningar – utan också av mötesplatser, kreativitet och delad kunskap.
Vi vill därför uppmana Moderaterna att göra detsamma: läs vad kommuninvånarna skriver. Läs – och lär.
Kultur är inte viktig istället för skola, omsorg och fungerande infrastruktur. Kultur är viktig för att allt det andra ska fungera. Ett samhälle utan kultur blir fattigare, kallare och mindre fritt. Ett samhälle som investerar i kultur bygger däremot framtid, sammanhållning och demokrati.
Och det är precis det vi vill göra i Norrtälje. Det är därför vi fortsätter stå upp för en kulturskola för alla, en konsthall som är tillgänglig för alla och ett kulturliv som låter varje barn, varje ungdom och varje vuxen ta del av det som gör livet större. Det är inte lyx. Det är ansvar.
Det är tid att prioritera människor – inte murar runt kulturen.”
Miriam Anglemark-Jansson (V), Ledamot Kultur och fritidsnämnden
Anna Söderblom (V), Gruppledare och ledamot kommunstyrelsen

Debatt: Valfrihet utan vinstjakt är möjlig – varför vill M stoppa det?

Vår replik på Moderata Företagarrådet Norrtäljes debattartikel ”Förnuft före förbud: aktiebolag kan bidra till starka skolor” signerad våra skolpolitiker!
Alla barn ska gå i en bra skola. Förtroendevalda politiker har ansvaret att se till att vi får en så bra skola som möjligt för invånarnas skattepengar.
Moderaterna är ett parti som brukar hävda att man vill vara sparsam med våra gemensamma resurser. Trots det vill de upprätthålla ett system där hundratals miljoner varje år lämnar skolan och hamnar hos riskkapitalägare och aktiebolag. Det Moderata Företagarrådet Sofies Grandin skriver att ”förnuft före förbud” bör styra skolpolitiken. Men när de ska beskriva vad förnuft innebär stannar resonemanget vid ett försvar av just en enda specifik ägarform: det vinstdrivande aktiebolaget. Varför? Det är den fråga som Moderaterna aldrig besvarar, och som debattinlägget återigen undviker.
Moderaterna hävdar att ”lösningen är tillsyn och transparens”. Men bristerna med systemet är redan väl dokumenterade. Skolinspektionen har gång på gång konstaterat att vinstdrivna skolor leder till glädjebetyg och förstärker segregationen. I stället för insyn och transparens möts vi som medborgare av aggressiv marknadsföring och begränsade möjligheter till insyn eftersom friskolorna kan hänvisa till “företagshemligheter”.
Att kommunala skolor nu behöver spara och skära ned – medan Academedia, som äger en stor andel av koncernskolorna i Sverige, gör stora vinster – Det är raka motsatsen till förnuft.
Vad är det egentligen som, enligt Moderaterna, gör aktiebolagen oumbärliga i skolans värld? Om en viss pedagogisk profil – till exempel Internationella Engelska Skolans – är populär, varför skulle den inte kunna drivas av en stiftelse, ett idéburet kooperativ eller en kommun? Hundratals icke-vinstdrivande skolor gör det redan, och gjorde det även innan reformerna på 1990-talet.
Om det är ideologi att kräva att invånarnas resurser används för att ge alla barn en likvärdig utbildning av hög kvalitet och undvika att resurser sipprar ut till utländska konton, då är motståndet mot vinstdrivande skolor ideologiskt, precis som Moderaterna beskriver det. Det är dock på samma sätt ideologiskt att driva rätten att ta ut vinst ur offentligt finansierad välfärd.
För Vänsterpartiet är det rimlighet att skattepengar ska gå till elever och inte till privata aktieägare. Det är att ta ansvar för barnens utbildning OCH ekonomin. Våra barn ska inte vara marknadens kassakor. Det är förnuft.
Om Moderaterna vill tala om ansvar, transparens och förnuft är väl ändå det rimliga att börja i rätt ände: Stoppa vinstuttagen. Stärk likvärdigheten. Låt varje skattekrona stanna hos barnen.
Britt-Mari Bardon, (V) ledamot Utbildningsnämnden
Örjan Grönlund, (V) ersättare Utbildningsnämnden
Catarina Wahlgren, (V) ledamot Barn- och skolnämnden
Linda Andersson,(V) ersättare Barn- och skolnämnden

Slutreplik i debatten kring Kulturskolan

Slutreplik i Norrtelje tidning i debatten mellan Vänsterpartiet och Bengt Hilding.
 
”Det är beklagligt att Bengt Hilding väljer att gå till frontalangrepp mot de politiska företrädare som vill samma sak som han, nämligen att göra Kulturskolan tillgänglig för fler. Det hade varit betydligt mer framgångsrikt att arbeta tillsammans för de insatser som kan göra detta möjligt. Vänsterpartiet håller med Hilding om att det måste vara möjligt att delta i Kulturskolans aktiviteter i anslutning till skoldagen. Vi skulle också gärna sänka avgifterna mer och även ta bort instrumenthyra. Det ska dock vara möjligt att låna instrument via Fritidsbanken.
 
Vi är ett samarbetsparti till de styrande mittenpartierna, det vill säga det är inte vi som bestämmer precis vilka satsningar som ska göras. Vi behöver få en politisk majoritet och medföljande finansiering på plats för att förslag ska gå att genomföra.
 
Om vi hade fått en tidigare inbjudan till den här kulturdebatten är det mycket möjligt att flera av oss hade kunnat komma och diskutera den här frågan på Opalen, men eftersom inbjudan kom med mindre än två dagars framförhållning för ett event på arbetstid, är det tyvärr omöjligt.
 
Vi i Vänsterpartiet är stolta över att ha kunnat påverka politiken till att tillgängliggöra kulturen för fler genom att bland annat ta bort avgifterna på Konsthallen och göra Kulturskolan nästan helt gratis för alla kommunens barn. Vi kommer att fortsätta arbeta för att göra kulturen mer tillgänglig och Bengt Hilding är välkommen att arbeta med oss i dessa frågor. Inget annat parti kommer någonsin att göra större satsningar på kulturskolan än Vänsterpartiet.”
 
Miriam Anglemark-Jansson (V), kultur- och fritidsnämnden
Catarina Wahlgren (V), barn- och skolnämnden
Linda Andersson (V), barn- och skolnämnden

Avgiftsfri kulturskola är rätt väg – för barnens skull

Debatten om den avgiftsfria kulturskolan går fortfarande varm i Norrtelje tidning!
Avgiftsfri kulturskola är rätt väg – för barnens skull
”Bengt Hilding kallar den avgiftsfria kulturskolan ”att kasta pengar i sjön”. Ledarsidan instämmer och menar att skattebetalarna inte ska ”subventionera pianolektioner för barn till välbärgade föräldrar”. Vi håller inte med. För oss handlar det här inte om vuxnas plånböcker – utan om barns rättigheter.
Att kulturskolan blir avgiftsfri är en av de viktigaste jämlikhetsreformerna i Norrtälje på många år. Det handlar inte om att ”ge gratis till dem som redan har”, utan om att ta bort det hinder som i praktiken stängt ute många barn. Forskning visar att även små avgifter gör skillnad – inte för de som har gott om, utan för de familjer som varje månad vänder på varje krona. Och vi ser redan effekterna. Den respons vi fått från föräldrar som tidigare kämpat för att ha råd med kulturskolan talar sitt tydliga språk. För många barn kommer reformen innebära skillnaden mellan att stå utanför och att få vara med.
Förslaget att bara låta vissa få gratis undervisning, eller att hänvisa familjer till Lions och RoslagsBlomman, löser inte orättvisan – det cementerar den. Inga barn ska behöva känna att deras plats i kulturskolan beror på välgörenhet eller på föräldrars förmåga att be om hjälp.
Vi håller med Bengt Hilding om att fler steg måste tas för att göra Kulturskolan tillgänglig för fler. Ett av de initiativen är att göra det möjligt för Kulturskolans lärare att komma ut i skolorna, under dagtid. Det är ett viktigt sätt att nå fler barn och väcka nyfikenhet. Vi ser dock att det inte räcker. Först när kulturen möter barnen i skolan – och dörren till kulturskolan står öppen utan prislapp – då kan vi tala om en kulturskola för alla.
Snart är det dessutom dags att lämna in ansökan till vårens kurser. Vi vill uppmana alla föräldrar: sök plats för era barn! Även om det finns köer behöver kulturskolan se vilka ämnen och kurser barnen drömmer om – annars vet man inte åt vilket håll verksamheten behöver växa.
När Vänsterpartiet krävde avgiftsfri kulturskola i förhandlingarna med mittenstyret gjorde vi det utifrån en enkel övertygelse: kultur är inte en kostnad, det är en investering i barnens framtid, i jämlikhet och i demokratin.”
Miriam Anglemark-Jansson (V), Ledamot Kultur och Fritidsnämnden
Catarina Wahlgren (V), Ledamot Barn och Skolnämnden
Linda Andersson (V), Ersättare V Barn och Skolnämnden