Replik på debattartikeln ”VA-krisen på Rådmansö – är Miljöpartiet miljöexperter?”
I debattartikeln om “VA-krisen” på Rådmansö den 3/10 ifrågasätter debattörerna Vänsterpartiets syn på utbyggnaden av kommunalt vatten-och avlopp på Rådmansö.
Vänsterpartiets ståndpunkter bygger både på ekonomisk och ekologisk hållbarhet. För att inte glömma hälsoeffekterna.
När man byggde våra attraktiva sommarstugeområden på 50-70 talet så var standard ett torrdass och en vattenpump på tomten för att diska i balja. Under en lång rad år utvecklades husen till en helt annan standard med vattentoalett och indraget vatten, ibland även jacuzzi och badtunnor eller pool.
Allt detta innebär stora påfrestningar på vattenresurserna och vattnet förorenas.
Enligt lagen får man inte släppa ut avlopp hur som helst och i kustnära områden som är detaljplanerade så träder högsta skyddsklassning, det vill säga hög skyddsnivå för hälsa och miljö. Detta innebär långtgående krav på rening av avlopp.
Enligt entreprenörer som är verksamma i vår kommun kostar rening för hög skyddsnivå mellan 250 000 och 300 000 kronor beroende på hur mycket berg eller lera som finns på tomten.
Till det tillkommer borrning av en brunn som med lite tur inte behöver filter eller annan rening för att kunna användas som dricksvatten. Att borra brunn med tillhörande pump mm kan kosta ca 100 000 kronor. Borrar man dessutom för många brunnar inom ett kustnära område eller använder för mycket vatten så får man saltvatteninträngning som inte går att rena bort. Enligt Plan och bygglagen får man inte bygglov om man har salt i brunnen till exempel.
Ett enskilt avlopps livslängd är i genomsnitt 25 år enligt Havs- och vattenmyndigheten.
Under en genomsnittlig livslängd för en människa får man förnya sitt enskilda avlopp minst tre gånger och drift och underhåll ligger på fastighetsägaren som gör sig skyldig till miljöbrott om avloppet inte är tillräckligt bra för att vara lagligt.
Ett kommunalt vatten- och avlopp däremot som kontrolleras dagligen, håller så länge kommunen anser att behovet finns. Dessutom blir det flera reningskrav på gång, PFAS, läkemedelsrester med flera som kan vara svåra att uppnå för enskilda avlopp i tätbebyggda områden.
Så i ett långsiktigt perspektiv är kommunal vatten-och avloppsinfrastruktur det lämpliga alternativet i tätbebyggda områden där avlopp inte har förnyats och där fastighetsägare inte regelbundet kontrollerar kvaliteten på sitt dricksvatten. Ett avlopp kan förvisso vara litet men i våra inre vikar kan upp till 40 procent av övergödningen hänföras till enskilda avlopp.
I andra områden där det finns större yta för jorden att ta hand om föroreningar och där det inte finns så många dricksvattenbrunnar i närheten som kan kontamineras, är enskilda avlopp en mycket bra lösning men vår kommun har ca 30 000 enskilda avlopp, vilket är en utmaning med tanke på Östersjöns mående.
Jessica Hilwëyn, Gruppledare Vänsterpartiet Norrtälje
Anna Söderblom, Gruppledare Vänsterpartiet Norrtälje