Detta är en märklig tid att leva i.

 

Dagarna blir längre, fåglarna kvittrar som sjutton och växtligheten breder ut sig i alla varianter av grönt.

Det borde vara gott att leva nu och det är det ju också.

Samtidigt är vi många som oroar oss för pandemin och vad den kommer att innebära för oss. Speciellt vi som räknas som riskgrupper.

Själv är jag 70+, överviktig och har KOL. Klart jag är orolig.

Efter ett par månader i karantän så längtar jag efter fysiska kontakter med andra människor. Ett vanligt liv där jag kan åka och handla och umgås med släkt och vänner på ett normalt sätt

Digitala möten fungerar bättre och bättre och kommer förmodligen att vara aktuellt för vår förening även efter pandemin.

Det sista mötet för våren med styrelsen har vi dock valt att träffas fysiskt utomhus med möjlighet till att hålla avstånd. Det känns bra.

Tankarna går även till de äldre-äldre som drabbats så hårt av smittan.

Jag är så förban…d över tanken på att de äldre har så många olika människor som kommer hem till dom utan att ha utrustats med skyddsutrustning.

Bilden i mitt huvud från ett reportage om kvinnan frånhemtjänst som utan skyddsutrustning sitter och håller en smittad gammal människa i handen när ambulansteamet kommer in i sina rymddräkter har
bitit sig fast. Hon gjorde det av empati, kunde inte låta bli att trösta. Gripande.

Debatten om nyliberalismens misslyckande kommer att bli omfattande. Och om den konstanta underfinansieringen av vården där människor ska springa fortare och fortare. Som det även är hos oss i Norrtälje.
Uppsidan är väl att vi börjat se klarare vilka som är betydelsefulla för vårt samhälle, nästa steg borde vara att ge dessa människor bättre arbetsvillkor så de vill och orkar arbeta kvar.

Regeringen har lagt fram förslag till förändrade villkor i Lagen om anställningsskydd LAS. Man följer samma utpressningstaktik som man gjorde då strejkrätten inskränktes. ”Parterna på arbetsmarknaden måste komma överens om förändringar annars gör regering och riksdag det”! De förändringar i turordningsreglerna som kommer att föreslås innebär att de som vunnit på arbetsmarknadslotteriet och har en fast anställning kommer att vara provanställda på livstid. Vågar du stå upp och vara besvärlig så får du sparken på grund av ”personliga orsaker”! Äldre arbetskraft som slitits ner ersätts med yngre krafter. Tiden när den anställde stod med mössan i handen och bockade är tillbaka.

Att möjligheterna till en hyresbostad minskar gör också att fler och fler skuldsätter sig för livet och är beroende av sina anställningar. Antalet verksamma inom Gig-ekonomin ökar med den osäkerheten som det innebär för ett tryggt liv. Nu har vi också ett förslag om marknadshyror i nyproduktion som ett steg på vägen till marknadshyror för alla om en får tro Hyresgästföreningen.
Jag gör det.

Allt detta under pågående coronakris.

Skönt att Vänsterpartiet sätter ner foten, nu får det vara nog! När jag ändå är uppe i varv så måste jag nämna något som får mig arg ”på riktigt” (som det heter på dagens lingo…). Pensionärer i Stockholms län uppmanas att inte åka kommunalt, vilket verkar rimligt med tanke på smittrisk. Men vill en få sitt SL-årskort pauserat så går det inte. Ålderdomligt IT-system förklarar moderate Cristoffer Tomsson och slingrar sig i ersättningsfrågan! Han är medlem i samma parti som vill ge kapitalet 100 miljarder. I månaden!

Mycket kan en reta upp sig på i karantänen men jag har lyxen av att bo i hus och ha en trädgård där jag påta i jorden och sitta och lyssna på fågelsången och njuta av lugnet och grönskan. Ska nog göra det nu så jag får ner blodtrycket…

Jag önskar alla en skön sommar, håll avståndet men ha det gött, en bättre framtid kommer!

Stefan Grath / Ordförande Vänsterpartiet Norrtälje